När vindkraftverkets vingar rör sig genom luften uppstår ett aerodynamiskt ljud. Det brukar beskrivas som ett rytmiskt svischande eller väsande. Ljudet liknar ofta naturligt vindsus.
Hur starkt ljudet upplevs beror på flera saker, till exempel:
Oftast överröstas ljudet från vindkraftverk av andra ljud i omgivningen. När det blåser mer, till exempel runt 8 m/s, tar vindsus och lövprassel ofta över helt.
I Sverige gäller ett riktvärde på högst 40 dB(A) vid bostäder. Det används i tillståndsprövningar för att minska risken att människor blir störda.
För att säkerställa att riktvärdet följs gör man beräkningar innan ett vindkraftverk byggs. De utgår ofta från ett så kallat värsta fall-scenario, där vinden bär ljudet direkt mot bostäder. Det innebär att de beräknade nivåerna ofta är högre än de som uppstår i verkligheten.
Efter att verken har byggts görs också kontroller och mätningar.
Större vindkraftverk låter inte automatiskt mer än mindre. Nyare verk kan tvärtom vara tystare, eftersom tekniken utvecklas hela tiden.
Det pågår också ständig utveckling för att minska ljudet ytterligare, till exempel genom att förbättra formen på vingarna.
Vindkraftverk ger även upphov till lågfrekvent ljud (20–200 Hz) och infraljud (under 20 Hz).
Forskning visar att:
För att infraljud ska påverka människor krävs nivåer runt 120 dB, vilket ligger långt över de nivåer som uppstår från vindkraftverk.
Här hittar du mer fakta och svar på vanliga frågor om vindkraft.
Fåglar kan dödas om de kolliderar med vindkraftverk men forskning visar att nya, större, vindkraftverk dödar väsentligt färre fåglar per producerad kWh än gamla och mindre vindkraftverk. I genomsnitt dör mellan 2,3 och 7,3 fåglar per år och vindkraftverk i Sverige. År 2023 fanns cirka 5 000 vindkraftverk i vårt land. Om alla dessa vindkraftverk var för sig dödade 7,3 fåglar per år, motsvarar det totalt 36 500 fåglar.
I Naturvårdsverkets kunskapsprogram Vindval har man kommit fram till att det sammanlagt dör nära 17 miljoner fåglar i Sverige varje år av följande orsaker:
I en rapport konstaterar Naturskyddsföreningen att vindkraften kan fyrdubblas i Sverige utan att det sker på bekostnad av biologisk mångfald och artrikedom.
Hotet från klimatförändringen är akut och påverkar den biologiska mångfalden. Därför är det viktigt att vi ersätter fossila bränslen med el från förnybara källor så snart vi kan.
Källor: Naturvårdsverket - Vindkraft i skogsmiljö (2024), Naturvårdsverket - Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (2011) och Naturskyddsföreningen - Vindkraft - en viktig del av framtidens energisystem (2021)
Flest arbetstillfällen skapas när vindkraftverken byggs. Då behövs arbetskraft för att bland annat bygga vägar, elnät, fundament och montera vindkraftverken. När vindparken är byggd krävs ungefär en person per fem vindkraftverk för drift och underhåll under verkets livslängd, 35 år.
Det är alltså inte så många som arbetar med vindkraftverken när de väl har byggts, men den billiga elen från vindkraftverken möjliggör tillväxt i andra branscher. En tillgång på fossilfri el är en viktig faktor för att befintlig industri ska kunna utvecklas och för att ny industri ska etableras. När elproduktionen ökar stärks regionoch stamelnätet, vilket förbättrar elförsörjningen och skapar förutsättningar för fler företag att växa.
Den norska branschorganisationen för vindkraft, NORWEA, har gjort
en granskning som visar att vingarna på vindkraftverk förlorar totalt
cirka 2,25 kg i vikt per vindkraftverk under 15 år. Viktförlusten beror
främst på färg som släpper i form av mikroplaster. Det innebär att
alla svenska vindkraftverk tillsammans släpper ifrån sig cirka 750 kg
mikroplaster per år.
Det kan jämföras med Naturvårdsverkets bedömning om att cirka
13 000 000 kg mikroplast per år släpps ut sammanlagt i Sverige från
Landbaserad vindkraft har lägst produktionskostnad, alltså kostnaden för både byggnation, drift och avveckling, av de kraftslag som kan byggas i Sverige. Produktionskostnaden för några olika energikällor är som följer:
Produktionskostnaderna bygger på faktiska investeringar för landbaserad vindkraft och solcellsparker. För övriga energikällor så har antaganden gjorts av sakkunniga konsulter.
För att få en komplett bild av den totala ekonomin för olika energislag så behöver man även titta på intäkter och systemkostnader. Sverige förväntas få en kraftigt ökad elanvändning på grund av elektrifiering av transporter och industrier. I och med detta kommer många olika energislag behövas som kan bidra till energisystemet.
Källa: Energiforsk rapport ”El från nya anläggningar” från 2021.
Sedan 2003 har subventionerna till vind-, vatten-, bio- och solkraft inte gått via skattsedeln utan via elcertifikatsystemet. Som biokraft räknas kraftvärmeverk med biobränslen. Elcertifikatpriset ligger idag nära noll – och så lär det förbli under överskådlig tid. Den nya landbaserade vindkraften kan därför inte räkna med något stöd framåt. 2003 – 2020 gick 46% av det stöd elcertifikatet då gav till biokraft och 39% till vindkraft. Räknat i pengar har biokraften fått mest stöd, ca 25,7 miljarder, följd av vindkraft 21,3 miljarder och vattenkraft 6,6 miljarder.
Elcertifikatsystemet kommer att avslutas 2035 och inga nya anläggningar som tas i drift efter 2021 får elcertifikat. Vindkraftsparker som planeras idag kommer att byggas utan några subventioner.
