Guide till Tekniska verkens blankett för karakterisering av inert/icke-farligt avfall till deponi

Numreringen i guiden följer blankettens numrering. Fetmarkerade ord anger vilken information eller rubrik du ska uppge i varje del.

Fyll i: Organisationsnummer

Avfallsproducent (exempelvis företag)

Hämtställe (exempelvis adress där container står)

Kontaktperson (exempelvis person som finns på plats på hämtstället)

Avfallsproducentens adress, postnr, ort

Telefon och e-post till avfallsproducenten

Karakteriseringen avser Ange om karakteriseringen gäller för en eller flera leveranser (giltighetstid för karakteriseringen är max ett år).

Fyll i: Om det finns möjlighet för avfallet att återvinnas eller materialutnyttjas eller om det endast kan deponeras. Punkten syftar till att uppmärksamma dig som har skapat avfallet om att alltid försöka hitta andra alternativ för att behandla avfallet än att enbart lämna till deponi. Här finns också möjlighet att kommentera valet av behandling (till exempel kan det handla om ett avfall som är återvinningsbart, men där det i dagsläget saknas en metod för det). 

Fyll i: Hur avfallet uppstått (exempelvis rivning, tillverkning, förbränning)

Fyll i: Vilken typ av förbehandling avfallet har genomgått (allt avfall som ska deponeras måste ha genomgått en förbehandling). En vanlig förbehandling är
sortering men det kan även vara fysikalisk (exempelvis avvattning) eller biologisk (exempelvis kompostering). Om ingen behandling har gjorts ska detta fyllas i och motiveras.

Fyll i: Färg (exempelvis en blandning av gul, grå, brun för en sorteringsrest), lukt (exempelvis en svag lukt av trä), fysikalisk form (exempelvis om avfallet är
flytande, i pulverform, ett fast material eller annat). 

Organiskt material, som matrester eller växtdelar, får inte vara mer än 10% om avfallet ska kunna deponeras. För askor gäller att högst 18% av materialet får vara organiskt. Detta enligt reglerna i NFS 2004:4.

Fyll också i om avfallet är homogent, heterogent eller monolitiskt:
• Homogent avfall är avfall som är helt likartat och där det är svårt att se olika delar. Exempelvis ett slam, en aska eller ett lass med enbart gips.
• Heterogent avfall (motsatsen till homogent) är när avfallet innehåller olika typer av material, som till exempel betong, kakel och glas.
• Monolitiskt avfall är ovanligt och betyder att avfallet utgörs av en enda stor bit av ett material. När det gäller monolitiskt avfall är det mest troligt att den som skapade avfallet vet om att det är ett monolitiskt avfall. Beskriv sedan vad avfallet består av. Till exempel, om det är en blandning av isolering, betong, porslin, krossat glas och små mängder metall, papper, plast
och trä. 

Observera! att om mer än hälften av avfallet är gips, räknas det som gipsbaserat avfall och får inte slängas tillsammans med annat avfall som inte har blivit testat. För att undvika detta problem, bör du överväga att separera gipsen om det är mer än 50% av avfallet. Ren gips kan sorteras ut och lämnas separat till en lägre kostnad.

Variation i avfallets sammansättning. Om blanketten gäller flera leveranser och avfallet varierar regelbundet ska du ange variationerna här. Till exempel kan mängden betong, kakel och isolering i blandningen variera med cirka 10–15%. Kom ihåg att det inte får vara mer än 10% organiskt material i avfallet. 

Fyll i: Avfallskod och benämning. Avfallskod och benämning hämtas från Avfallsförordningen bilaga 3 (riksdagen.se).

Koderna är uppdelade baserat på vilken sorts verksamhet som skapat avfallet. Till exempel, om det är avfall från värmebehandling, byggavfall, avfall från
kommunen, och så vidare. Om det finns en asterisk (*) bredvid koden betyder det att avfallet anses vara farligt. Då måste du använda en annan blankett som är specifik för farligt avfall.

Typ av avfall och deponi där avfallet kan tas emot. Det finns tre deponiklasser; inert avfall, icke-farligt avfall och farligt avfall. Inert avfall är avfall som inte
genomgår några större förändringar (exempelvis sten, tegel, isolering). Det brinner inte, reagerar inte med andra material och läcker inte ut mycket kemikalier. Vilken typ av deponi som kan ta emot avfallet beror på hur avfallet klassificeras, inte bara på resultatet av laktestet. Vanligt avfall klassificeras oftast som antingen ofarligt eller inert (exempelvis tegel och isolering) och kan då tas emot på Gärstad deponi eller Vika avfallsanläggning. Om avfallet anses vara farligt måste du använda en särskild blankett för farligt avfall i stället. Med undantag för asbesthaltigt avfall som klassificeras som farligt, men som ändå kan tas emot på en deponi för ofarligt avfall så länge det placeras separat från
övrigt avfall. 

Fyll i: Om extra säkerhetsåtgärder behöver genomföras vid deponering, till exempel om avfallet dammar eller om det finns risk för skärskador. Åtgärder kan i sådana fall vara att använda handskar och munskydd vid kontakt med avfallet, omedelbar övertäckning eller försiktighet vid hantering.

Fyll i: Om du har annan information som kan vara värdefull för avfallsmottagaren kan den lämnas här.

Fyll i: Datum (karakterisering för flera leveranser är giltig max ett år).

Underskrift av ansvarig hos avfallsproducenten. Här finns utrymme för kvittens från avfallsmottagaren på mottaget avfall.