Guide till blankett för karakterisering av farligt avfall/specialavfall till deponi

Numreringen nedan följer blankettens numrering. Fetmarkerade ord motsvarar rubriker/efterfrågad information på blanketten.

• Avfallsproducent (ex. företag)
• Hämtställe (ex. adress där container står)
• Referens hämtställe (ex. person som finns på plats på hämtstället)
• Telefon, fax till avfallsproducenten
• Fakturamottagare (vem ska fakturan skickas till) avfallsproducentens adress, postnr, ort, organisationsnr
• Referens faktura (avfallsproducentens referens på faktureringssidan)
• Typ av avfall exempelvis metallhaltigt avfall, metallhydroxidslam, rökgasreningsrest.
• Avfallets ursprung vilket kan vara en speciell verksamhet, typ av verksamhet, en stad eller en kommun.

Vilket avfall karakteriseringen avser. Är det ett avfall som genereras regelbundet t.ex. hela tiden i en industriprocess (ex. aska, slam) eller ett avfall som inte genereras regelbundet ex.vis vid saneringsjobb av en förorenad mark. Ange också uppskattad årlig mängd av avfallet i det fall avfallet uppkommer regelbundet och beräknad mängd om avfallet uppkommer som en engångsföreteelse.

Kan avfallet återvinnas, materialåtervinnas, energiåtervinnas eller endast deponeras? Punkten syftar till att uppmärksamma avfallsproducenten på att i första hand kontrollera andra behandlingsmöjligheter än deponering. Här finns också möjlighet att kommentera valet av behandling (t.ex. kan det handla om ett avfall som är återvinningsbart men där det i dagsläget saknas en metod för det).

Process där avfallet uppstått (ex. förbränning,ytbehandling, lackering).

Vilket behandling avfallet har genomgått (allt avfall som ska deponeras måste ha genomgått en förbehandling). En vanlig förbehandling är sortering men kan även vara fysikalisk (ex. avvattning), biologisk (ex. kompostering) m.fl. Om behandling inte har gjorts ska detta fyllas i och motiveras.

Typ av avfall och deponi där avfallet kan tas emot. Det finns tre deponiklasser; inert avfall, icke-farligt avfall respektive farligt avfall. Inert avfall är avfall som inte
genomgår några väsentliga förändringar (ex. sten, tegel, glasfiber). Det brinner t.ex. inte, reagerar inte med andra material samt lakar obetydligt. Vilken deponiklass avfallet kan tas emot på bestäms utifrån en klassning (observera alltså inte enbart av laktest). På Gärstad avfallsanläggning finns endast farligt avfall-deponier för metallhaltigt avfall samt för rökgasreningsrest. Om avfallet klassas som inert eller icke-farligt avfall ska karakteriseringsblanketten för icke-farligt avfall i stället för denna användas. Under punkt 5 finns även möjlighet att fylla i för specialavfall (vanligen asbest). Asbest är klassat som ett farligt avfall av hälso- och arbetsmiljöskäl men får deponeras på en deponi för icke-farligt avfall. Avfallets sammansättning ska sedan beskrivas. Ex. kan ett metallhaltigt avfall bestå av ett flertal olika metal ­ ler, sand, grus mm. Ett oljeslam består kanske av vatten, mindre mängd sand, grus samt olja.

Anledningen till att avfallet har blivit farligt avfall t.ex. hög förekomst av en eller flera tungmetaller.

Lukt (ex. svag lukt av ammoniak), färg (ex. brun, grå, röd för t.ex. ett metallhaltigt slam), fysikalisk form (ex. vis om avfallet är flytande, i pulverform, ett fast material, vilken densitet avfallet har, om det är pumpbart). 

Fyll också i om avfallet är homogent, heterogent eller monolitiskt:

• Homogent avfall är avfall som är alltigenom lika, där det är svårt att urskilja olika beståndsdelar ex. ett slam, en aska, ett lass med enbart gips 
• Heterogent avfall (motsatsen till homogent) är då beståndsdelarna skiljer sig åt ex. en sorteringsrest med betong, kakel, glasfiber, glas.
• Monolitiskt avfall är inte så vanligt och kan beskrivas som ett avfall som är ett enda materialstycke. I fallet med monolitiskt avfall vet förmodligen avfallsproducenten om att det är ett monolitiskt avfall.

Är utlakningsegenskaperna provade? Kryssa för Ja eller Nej. Om Nej fylls i ska det också motiveras. I bilaga 1 § 12 står det punktat vilka avfall som inte behöver provas. I regel måste farligt avfall provas.

Utlakningsegenskaper fylls i kortfattat om avfallet har provats/laktestats. Med andra ord om Ja har kryssats i under föregående stycke. I det fallet bifogas också resultat från laktest med deklarationen.

Avfallskod. Avfallskoden hämtas från bilaga 3 i avfallsförordning (2020:614). Koderna är indelade efter vilken typ av verksamhet som har gett upphov till avfallet t.ex. avfall från termiska processer, bygg- och rivningsavfall, kommunalt avfall osv. En asterisk* innebär att avfallet klassas som farligt avfall. Således ska avfallskoden på denna blankett vara märkt med *. Punkt 7 har också utrymme för en del information som ifylles i samråd med Tekniska verken.

Om extra säkerhetsåtgärder behöver vidtas vid deponering, t.ex. om avfallet är dammande eller om det är risk för skärskador, ska detta fyllas i. Åtgärder kan i
dessa fall vara försiktighet vid hantering, användande av handskar, munskydd.
Under denna punkt ska även risker med avfallet fyllas i något mer detaljerat eftersom det är ett farligt avfall som ska hanteras. Är t.ex. avfallet cancerogent, explosivt mm.

Ifylles för avfall till deponi som genereras regelbundet (8.1-8.3).

7-9 §§ i bilaga 1 beskriver bland annat vilket avfall som räknas till avfall som uppkommer regelbundet.

Variation i avfallets sammansättning samt de karakteristiska egenskapernas variation. Exempel på variationer kan vara att metallhalterna i ett metallhydroxidslam kan variera med ± 5 % eller att torrsubstanshalten (TS) i ett slam varierar med ± 10 %. Karakteristiska egenskaper är egenskaper som är viktiga för avfallet och ska kunna gå att kontrollera. Ex. TS, pH mm.

Nyckelparametrar att undersöka vid överensstämmelseprovning. Här listas de parametrar som vid provning/ laktest gav en bra bild av avfallet och/eller ett eller flera ämnen som ofta förekommer i hög grad hos avfallet t.ex. TS, metallhalt, halt organiskt material.

Hur ofta överensstämmelseprovning behöver göras (minst en gång per år). Observera att avfall som av något skäl (ska vara angivet) inte har provats (tredje stycket under punkt 6) inte behöver överensstämmelseprovas.

Fyll i datum och underteckna.