Vad letar du efter?

Sortera avfall när du bor i lägenhet

Från och med hösten 2026 ska du som bor i flerbostadshus sortera gröna påsar med matavfall och vanliga soppåsar med restavfall var för sig. Här får du en snabb överblick över vad som gäller och hur du gör.

Därför ska du slänga mat- och restavfall separat

Nya regler gör att förpackningar ska samlas in nära din bostad. Det kallas fastighetsnära insamling (FNI). När vi anpassar avfallsinsamlingen vid flerbostadshus inför vi också separat insamling av matavfall och restavfall.

När matavfall och restavfall hålls isär kan de tas till vara på bästa sätt. Matavfallet blir biogas och biogödsel, medan restavfallet används för att producera fjärrvärme och el. Samtidigt får du ett enklare system där du kan sortera matavfall i anslutning till din bostad.

Det innebär att du ska slänga:

  • matavfall, i grön påse med dubbelknut, i en ny tunna
  • restavfall, i vanlig soppåse, i samma tunna som tidigare.

När börjar den nya sorteringen gälla hos dig?

Införandet sker stegvis under hösten 2026, med start i september. Din fastighetsägare ansvarar för att ge dig information om vad som gäller där just du bor.

Vem ansvarar för vad?

Vi ansvarar för att samla in och ta hand om avfallet och att det behandlas och blir till nya resurser.

Du som bor i lägenhet

  • sorterar ditt avfall rätt
  • använder rätt påse för matavfall
  • lämnar avfallet på rätt plats.

Din fastighetsägare

  • ser till att det finns rätt soptunnor och utrymmen
  • informerar om hur sorteringen fungerar i huset
  • beställer och betalar för din sophämtning.

Så fungerar gröna påsen

Du använder den gröna påsen för matavfall, till exempel mat som blivit för gammal eller matrester från matlagning.

Det kan vara:

  • potatis- och äggskal
  • kött- och fiskben
  • frukt- och grönsaksskal
  • kaffesump och tepåsar.

Knyt dubbelknut och släng gröna påsen i tunnan för matavfall i ditt återvinningsrum. Din fastighetsägare ser till att du har tillgång till påsar. 

Vanliga frågor

Det avfall du sorterar skickas till olika anläggningar där materialet tas till vara. Matavfall blir biogas och biogödsel i vår anläggning i Linköping. Restavfall använder vi för att producera fjärrvärme, fjärrkyla och el.

Förpackningar återvinns och blir nya produkter. Till exempel tas plastförpackningar om hand i Motala och pappersförpackningar i Norrköping. Där används materialet som råvara i nya produkter.

Restavfall är det som blir kvar när du sorterat ut matavfall och förpackningar.

Till exempel:

  • blöjor
  • dammsugarpåsar
  • tops
  • servetter
  • kuvert.

Restavfall slänger du i en vanlig soppåse.

Du behöver inte mycket utrymme för att sortera rätt. Enkla lösningar räcker långt.

Här är några tips:

  • Använd en behållare för matavfall i köket.
  • Ställ en korg eller låda för sortering i ett skåp eller hörn.
  • Förvara småsaker som batterier och lampor i städskåpet.
  • Har du balkong eller uteplats kan en låda eller dynbox fungera som extra förvaring.
  • Ta med dig sopor när du ändå går ut, så slipper du samla på dig hemma. 

Börja enkelt och anpassa efter hur du bor. Det viktigaste är att det fungerar i din vardag. 

En förpackning används för att skydda, transportera eller sälja en vara. När innehållet är slut sorterar du förpackningen efter material, till exempel plast, papper, glas eller metall.

Exempel på förpackningar:

  • mjölk- och juicekartonger
  • plastförpackningar runt mat
  • glasburkar och flaskor
  • presentpapper
  • skruvkorkar, lock och kapsyler
  • kartonger och papperspåsar.

En enkel regel är: har något använts för att innehålla eller skydda en vara när du köper den, är det en förpackning.