Avlopp – årskurs 3

Förberedelser – du behöver:

• toalettpapper
• hushållspapper
• pappershanddukar
• tre stora genomskinliga bägare
• tre stavar att röra runt med
• vatten.

Instruktioner

I experimentet kommer ni tillsammans att undersöka olika papperssorter i vatten. Låt eleverna hjälpa till med att hälla upp vatten i bägarna och lägga i olika sorters papper. Fråga eleverna om de vet vad det är för papper och vad man brukar använda det till.

1. Häll upp vatten i tre olika bägare.
2. Lägg i toalettpapper i den första bägaren och rör om.
3. Lägg i hushållspapper i den andra bägaren och rör om.
4. Lägg i pappershanddukar i den tredje bägaren och rör om.
5. Låt eleverna berätta vad som händer. Toalettpappret kommer att till viss del lösta upp sig. Det är för att pappret inte ska orsaka stopp i avloppet när man spolar ner det.
6. Ta upp och krama ur vattnet ur hushållspappret och pappershandduken.
7. Förklara för eleverna vad som händer i toaletten om man spolar ner något annat än toalettpapper. Andra papperssorter löser inte upp sig som toalettpapper.

Se bajsolog Jenny utföra pappersexperimentet (Youtube)

Experiment 2: sedimentering

Förbered experimentet dagen innan genom att göra klart blandningen innan eleverna gör experimentet. Då kan eleverna se vad som händer i vattnet efter att det har gått en stund. De kommer se att vattnet är uppdelat i två skikt. Det är i steg 8 du kan ta fram den färdiga blandningen.

Förberedelser – du behöver:

• genomskinlig bägare, cirka 3 liter
• en stav för att röra runt
• senap (Johnny’s sötstark), ett par matskedar
• rapsolja eller olivolja, ett par matskedar
• potatismjöl, ett par matskedar.

Instruktioner

Se bajsolog Jenny utföra sedimenteringsexperimentet (Youtube)

Experimentet går ut på att ni gör en egen version av den del i reningsprocessen som kallas sedimentering. Låt eleverna hjälpa till med att hälla i senap, olja och mjöl.

1. Häll upp vatten i en bägare.
2. Tillsätt lite senap. Jämför det med bajs.
3. Rör runt och förklara att det är så bajset ser ut i vattnet när det kommer till reningsverket.
4. Tillsätt potatismjöl och jämför det med kemikalien som hjälper oss på reningsverket under sedimenteringen. Rör om igen med staven.
5. Tillsätt lite olja och rör om.
6. Låt vattnet vila. På reningsverket vilar vattnet i en av våra bassänger. Det kallas för försedimentering.
7. Ta fram den färdiga blandningen. Förklara för eleverna att det här steget egentligen tar cirka tre timmar och att du därför har förberett en färdig blandning.
8. Låt eleverna berätta vad som händer. Potatismjölet (kemikalien), har hjälpt senapen (bajset) att sjunka till botten. Oljan (fettet) ligger kvar på ytan. Därför är det svårt att rena bort fett som kommer ner i avloppet och hamnar på reningsverket.

Vill ni prata mer om experimentet?

• Visste du att bajs, kiss och matrester blir till biogas? Det som ligger på botten och det mesta av fettet samlas ihop och tas till våra rötkammare och blir till biogas och biogödsel.
• Vad kan man använda biogas till? Biogas används som drivmedel för personbilar, lastbilar, bussar och sopbilar.

I reningsverkets bassänger finns små djur som kallas mikroorganismer. De är så små att man måste använda mikroskop för att kunna se dem. Ett mikroskop är ett slags förstoringsglas.

Mikroorganismerna äter kiss, bajs, matrester och hjälper oss på reningsverket att rena vattnet. De små djuren är alltså de viktigaste i hela reningsprocessen. Men de mår inte så bra om fel saker kommer ner i avloppet.

Det här experimentet är svårt att göra själv. Därför är det bäst om ni kollar när vår bajsolog Jenny visar hur mikroorganismer ser ut.

Se bajsolog Jenny utföra mikroorganismexperimentet (Youtube)