Vad vi gör

På vår biogasanläggning gör vi om matrester och andra organiska råvaror till biogas. Anläggningen byggdes 1996 för att producera komprimerad biogas, också kallat CBG. År 2019 byggde vi ut och gör nu även flytande biogas, LBG.

Så fungerar biogasanläggningen

1. Vilka råvaror tar vi emot: Anläggningen tar emot organiska råvaror som matrester, slam från avloppsverket och restprodukter från industrier.
2. Förbehandling: Avfallet mals ner och värms upp till 70 grader för att döda bakterier.
3. Rötning: Här bryts avfallet ner i en syrefri miljö, där det är ungefär 42 grader. Det ligger där i 50 dagar och bryts ner i flera steg för att slutligen bilda en gas. Gasen består av ungefär 65 procent metan och 35 procent koldioxid. Som bonus vid rötningen får vi också en näringsrik rest – biogödsel. Det näringsrika biogödslet ersätter konstgödsel i lantbruket.
4. Förädling: Gasen renas från koldioxid och blir till fordonsgas. Gasen har nu en hög metanhalt på ungefär 97 procent, färdig att driva fordon.

För att få fram flytande biogas renar man biogasen en gång till och kyler ner den till -162 grader. Vid den temperaturen övergår metan till flytande form.

Läs mer detaljer om produktionen av biogas (svenskbiogas.se)

På Gärstad avfallsanläggning tar vi hand om nästan alla typer av avfall. Några exempel är hushållsavfall, matavfall och industriavfall.

Så fungerar avfallsanläggningen

Hantering av mat- och restavfall på optiska sorteringen

Varje år sorterar vi ungefär 60 000 ton mat- och restavfall, varav 23 000 ton kommer från Linköping. Resten kommer från över 20 andra kommuner.

• Gröna påsar med matavfall sorteras med hjälp av kameror och skickas till biogasanläggningen. Där omvandlas de till biogas och biogödsel.
• Restavfallet energiåtervinns på vårt kraftvärmeverk Gärstadverket.

Rening av flytande avfall

Vid Gärstad renar vi flytande industriavfall med en metod som värmer upp vattnet så att det indunstar. Då skiljs metaller, salter, olja och andra föroreningar bort. Resten som blir kvar används för att producera fjärrvärme och el på vårt kraftvärmeverk Gärstadverket. Det renade vattnet behandlas lite till innan det släpps ut i våra lakvattendammar.

Lakvattendammar för rening av vatten

Har du sett dammarna mellan Gärstadverket och E4? Det är våra lakvattendammar, där vi renar vatten från avfallsanläggningen. Anläggningen består av två lakvattendammar, en översilningsyta och ett vårmarksområde. När vattnet är fritt från närsalter, metaller och föroreningar släpps det ut i Stångån.

I kraftvärmeverken gör man både el (kraft) och värme samtidigt. Jämfört med vanliga elkraftverk där bara el produceras och värmen släpps rakt ut i luften, tar man till vara på så mycket energi som möjligt.

Våra kraftvärmeverk

Samtliga siffror i tabellen är normalårsvärden. Ett normalvärde är ett 30-års medelvärde definierat av SMHI.

*Panneffekt innebär hur mycket ånga pannorna kan producera.

Så fungerar kraftvärmeverk

1. Bränsle eldas för att skapa värme.
2. Värmen hettar upp vatten till ånga.
3. Ångan driver en turbin, som i sin tur driver en generator, för att producera el.
4. Resten av värmen från ångan används för att producera fjärrvärme, alltså hetta upp vatten som sedan pumpas ut i fjärrvärmenätet.

På Nykvarns avloppsreningsverk renar vi avloppsvatten både från invånare och industrier. Varje dygn tar vi emot och renar cirka 42 000 kubikmeter vatten. Det är lika mycket som 100 fyllda 25-metersbassänger. Det rena vattnet släpps sen ut i Stångån.

Nykvarnsverket byggdes 1952. Därefter har det byggts om och till flera gånger för att möta samhällets behov och de högt ställda kraven på miljöskydd.

Så fungerar avloppsreningsverket

Att rena avloppsvattnet tar cirka 12 timmar från start till slut. Idag använder vi mekaniska, kemiska och biologiska metoder för att rena vattnet.

• Mekanisk rening: När avloppsvattnet kommer in passerar det först ett galler som fångar upp skräp som inte hör hemma i avloppet. Det kan vara våtservetter, plast och tops. Vattnet rinner sen vidare till ett sandfång. Tyngre partikler, som till exempel sand och kaffesump, sjunker ner till botten. Sanden och partiklarna tvättas och återanvänds.
• Kemisk rening: Vattnet renas från fosfor som annars kan göda sjöar och vattendrag. Vi tillsätter järnsulfat som gör att fosforn klumpar ihop sig. Då sjunker fosforn till botten som slam.  
• Biologisk rening: Här tar mikroorganismer bort organiskt material och kväve ur vattnet. Organiskt material minskar syret i vattendrag, och kväve kan orsaka övergödning. Mikroorganismerna omvandlar kvävet till kvävgas, som släpps ut i luften. En del av slammet återförs för att hålla reningsprocessen igång, och resten skickas till rötgaskammaren.

Avloppsvattnet renas från läkemedelsrester

Vi renar avloppsvattnet från läkemedelsrester. Med hjälp av ozon kan vi ta bort över 90 procent av läkemedelsresterna som annars hade skadat vattenmiljön. Detta minskar bland annat risken för resistenta bakterier och hormonstörningar hos fiskar.

Slammet från reningen blir till biogas och biogödsel

I reningsprocessen skiljs slammet från vattnet. Slammet går sen vidare till en rötgaskammare för att bli till biogas. Läs mer detaljer om produktionen av biogas (svenskbiogas.se)

Våra vattenkraftverk finns i tre vattendrag. Ett normalproduktionsår förutsätter normalår med regn och snö.

Motala ström

Stångån

Svartån

* 50 procent ägare med Mjölby Svartådalen Energi.

Varje dag ser vi till att nästan 150 000 personer i Linköping har tillgång till rent dricksvatten. En viktig del av den här vattenförsörjningen är våra två vattentorn i Berga och Ljungsbro. De ligger på exakt samma höjd, 80 meter över sjön Roxen, och rymmer 6 000 m³ vatten vardera.

Hur fungerar ett vattentorn?

Vattentornen spelar en avgörande roll för att jämna ut vattenflödet och säkerställa att du alltid har vatten i kranen – oavsett tid på dygnet. Våra vattenverk producerar vatten under hela dygnet, men mest vatten går åt på morgonen och kvällen. Då kan det lagrade vattnet i vattentornen användas. När vattenbehovet är lägre fylls tornen upp.

Förutom att utjämna flödet hjälper tornen också till att reglera vattentrycket. Utan dem skulle områden som ligger högt upp ha svårt att få vatten.

Reservoarer – ytterligare en säkerhet

Förutom vattentornen har vi också stora reservoarer vid våra vattenverk i Berggården och Råberga, med en total lagringskapacitet på 35 000 m³. Tillsammans skapar detta en trygg och stabil vattenförsörjning för hela Linköping.

Linköping kommuns dricksvatten produceras vid två vattenverk, Berggården och Råberga. Vattnet tas från Motala Ström och Stångån. Det renas i flera steg innan det pumpas ut i ledningarna och hem till dig.

Varje dygn producerar vi ca 40 000 kubikmeter friskt och gott dricksvatten till Linköpings invånare. Det är nästan lika mycket vatten som ryms i 80 st 25-metersbassänger.

Både Berggården och Råberga är så kallade ytvattenverk. Ytvattenverk är ofta större än grundvattenverk. Ytvatten kräver ofta mer rening än grundvatten. Reningsprocessen kan innehålla kemisk fällning, snabbfilter och långsamfiler som består av sand.

Berggården vattenverk

• Byggt 1968
• Har renoverats och nyinvigts 2014
• Tar vatten från Motala ström

Råberga vattenverk

• Byggt 1917
• Har renoverats och förbättras sedan det byggdes, men använder i grunden de ursprungliga teknikerna
• Tar vatten från Stångån

Så fungerar reningen på vattenverken

1. Vattnet silas rent från större föremål som löv och sjögräs.
2. Vattnet passerar ett snabbfilter, ett metertjockt filter av sand, där resterna av partiklarna fastnar.
3. Sista reningssteget är långsamfiltret. Ett sandfilter där vattnet renas i cirka åtta timmar. Här renas också vattnet biologiskt av mikroorganismer som livnär sig på ämnen som annars skulle ge vattnet lukt och smak.
4. Vattnet behandlas med UV-ljus. Det är ett effektivt desinfektionsmedel mot exempelvis parasiter, så som cryptosporidium.
5. pH-värdet justeras till 8.0 - 8.5. Justeringen görs med lut respektive kalk. Vattnet desinficeras med klor för att säkerställa högsta kvalitet fram till kranen.

Mer om vårt vatten

Analysrapporter för dricksvatten

Vattnets kretslopp i Linköping

Vattenskyddsområden

I värmeverken produceras fjärrvärme som används för att värma bostäder, lokaler och varmvatten på flera orter i Östergötland. Dessa orter är:

• Borensberg
• Kisa
• Skärblacka
• Åtvidaberg

Så fungerar värmeverken

I värmeverken används främst restprodukter från skogsindustrin för att producera fjärrvärme. I Skärblacka samarbetar vi med Billerud, där vi tar vara på spillvärme från deras biopannor. I Kisa bidrar Södra Wood Kinda med värme från sin biopanna.

Genom att använda lokala resurser som annars skulle gå till spillo bidrar vi till en mer resurseffektiv uppvärmning. Vi använder också teknik, som till exempel rökgaskondensering, för att återvinna energi och rena utsläpp. Fjärrvärmen som produceras i värmeverken täcker uppvärmningsbehovet för tusentals hushåll i Östergötland.

Vill du veta mer om fjärrvärmens miljöpåverkan och bränslemixen på de olika orterna? Läs vidare på sidan med miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla.

Vi är delägare i flera vindkraftsparker och tittar på möjligheten att bygga fler vindkraftverk på många platser i Sverige.

Våra vindkraftverk