Hämtning och abonnemang
Lämna avfall
Guider och artiklar
Anslutningar
Priser och information
Guider och artiklar
Produkter och tjänster
Priser och information
Guider och artiklar
Anslutning och tjänster
Priser och information
Guider och artiklar
Bygga och ansluta
Energi och hållbara val
Bästa världen – lärarinformation om tema vatten för årskurs 2
För att komma i gång, börja med att göra en pedagogisk planering i Unikum. En gemensam mall finns tillgänglig – sök på "Bästa världen" i skolbanken. Ta gärna inspiration från andras planer i Unikum.
Att arbeta med hållbar utveckling är en viktig del av läroplanen. I kursplanerna för respektive ämne finns innehåll som knyter an till detta tema. Skolan väljer själv vilka ämnen som ska samverka inom Bästa världen.
Du som ansvarig lärare kommer att få utvärdera projektdelen med en enkät. Svaren i enkäten hjälper oss att utveckla och förbättra Bästa världen.
En introduktionsfilm till temat vatten. Vi visar även vilka delar som ingår i temat.
I första delen lär sig årskurs 2 om Linköpings vatten – hur det samlas in och hur smutsigt vatten renas till dricksvatten.
Här kan eleverna själva utforska hur vatten fungerar i Linköping:
Del 1: vatten - så funkar det! (elever)
Här hittar du exempel på uppgifter att göra tillsammans med dina elever.
När det regnar eller när snön smälter måste vattnet ta vägen någonstans, annars skulle det bli översvämning. Vart tar regnvattnet som regnar på din skola vägen? Ner i stupröret förmodligen, men sen då?
Syftet med uppgiften är att eleverna själva ska få undersöka sin skolmiljö och miljön i närheten för att få veta vad som händer runt omkring där de själva befinner sig.
Uppgift
Eleverna ska undersöka var det finns stuprör på skolan. Leder de ner i marken eller har de sitt utlopp ovan mark? Finns det dagvattenbrunnar på skolgården? Verkar det som att de funkar, eller blir det fullt med vatten någonstans när det regnar? Kan man hitta utloppet för dagvattnet i sin närhet?
Hittar ni någon brunn som var full eller där vattnet inte rinner ner? Använd Linköpings kommuns felanmälningsformulär
Hur går det till på ett vattenverk när man renar dricksvatten? Egentligen är det inte så konstigt och svårt! Här får eleverna själva bygga och uppleva hur man på ett enkelt sätt kan göra vatten rent, även om det inte blir så pass rent att det går att dricka.
Se film där Jenny visar hur man renar dricksvatten (elevsidan)
Du kan också dela in eleverna i olika grupper och ha olika typer av smuts i vattnet för att se om mini-reningsverket kan rena olika saker. Testa till exempel med jord, saft, läsk eller sand.
Förberedelser – du behöver:
Det spelar ingen roll vilken storlek på PET-flaskor man använder, men effekten kan upplevas större om man använder sig av stora flaskor (1,5 L).
Uppgift
Tänk på att rengöra sanden och stenarna innan experimentet genomförs. Om sanden och stenarna är smutsiga finns smutsen för långt ner i filtret och det finns en risk att vattnet kommer upplevas som smutsigare efter filtreringen än innan.
I Linköping renar vi cirka 40 000 kubikmeter dricksvatten varje dygn, men hur mycket är det egentligen? När det kommer till så här pass stora volymer är det svårt för både vuxna och barn att förstå hur mycket vatten det faktiskt rör sig om.
Förberedelse – du behöver:
Uppgift 1: Räkna ut kubikmeter
Med 12 stycken 1 meters långa pinnar och 8 innebandybollar kan man bygga en egen kubikmeter. Hur många kubikmeter rymmer skolsalen, klassrummet eller gymnastikhallen? Låt eleverna hjälpas åt att mäta golvyta och takhöjden.
Uppgift 2: Hur mycket regnar det?
Regnvatten, eller dagvatten som det egentligen heter, mäts i millimeter av meteorologer för att förklara hur mycket det har, eller kommer att, regna. Men så fort det kommer ner i en brunn och ledning mäter vi det i kubikmeter för att kunna anpassa kapaciteten på ledningsnätet för att undvika översvämningar. 1 mm regn motsvarar 1 liter per kvadratmeter.
Låt eleverna mäta den asfalterade delen av skolgården. Ställ ut en regnmätare eller ett kärl en regnig dag. Mät hur många millimeter det regnat och räkna ut hur många liter regnvatten som runnit ner i er brunn den tid som det regnat.
Branschorganisationen Svenska vatten har samlat fakta om vatten ur ett nationellt perspektiv.
På UR play kan du söka på vatten och filtrera på utbildningsnivå, språk och material-typ för att hitta filmer:
I andra delen får årskurs 2 besöka Kolmårdens djurpark och där lära sig om vattnets roll i olika miljöer och om de djur som lever där.
Här kan eleverna ta del av viktig information inför besöket och läsa kort om de fem stationer de ska besöka under vistelsen:
Del 2: vatten - besök på Kolmården (elever)
För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården, förbered er genom att:
Under besöket på Kolmården kommer det nämnas en del ord som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.
Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
Dräktig
Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.
Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
Ekosystem
Allt levande (till exempel djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (till exempel jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område är tillsammans ett ekosystem.
Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser till exempel när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir alltså jorden.
Himalaya
Bergskedja i centrala Asien. Där finns bland annat världens högsta berg Mount Everest.
Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
Marin
Sådant som har med havet att göra.
Marina däggdjur: Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, till exempel vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.
09:30 Registrering (Vildmarkshotellets entrégrind)
09:45 Fika och information om dagen (Marine World)
10:10 Sälvisning och havet (Brådjupet)
10:30 Toapaus (Marine World)
10:50 Tiger – dagens överraskning (Tiger World)
11:15 Visning Skogshund (Skogshund)
11:35 Visning öken (Öken)
11:50 – 12:25 Lunch (Trollskogen)
12:25 Fri lek (Trollskogen)
12:55 Djurpromenad (Snöleopard/Röd panda/Utter)
13:20 Ökenlek (Stallet)
13:30 Promenad till huvudentrén och toapaus
14:00 Hemfärd (Huvudentrén)
09:30 Registrering (Vildmarkshotellets entrégrind)
09:45 Fika och information om dagen (Marine World)
10:10 Sälvisning och havet (Brådjupet)
10:30 Toapaus (Marine World)
10:50 Tiger – dagens överraskning (Tiger World)
11:15 Visning Skogshund (Skogshund)
11:35 Visning öken (Öken)
11:50 – 12:25 Lunch (Trollskogen)
12:25 Fri lek (Trollskogen)
12:55 Djurpromenad (Snöleopard/Röd panda/Utter)
13:15 Ökenlek (Häxans stig)
13:25 Promenad till huvudentrén och toapaus
14:00 Hemfärd (Huvudentrén)
09:30 Registrering (Vildmarkshotellets entrégrind)
09:45 Fika och information om dagen (Marine World)
10:10 Sälvisning och havet (Brådjupet)
10:30 Toapaus (Marine World)
10:50 Tiger – dagens överraskning (Tiger World)
11:10 Djurpromenad (Röd panda/Utter/Snöleopard)
11:35 – 12:15 Lunch (Stallet)
12:20 Ökenlek (Stallet)
12:35 Visning Skogshund (Skogshund)
12:50 Fri lek (Trollskogen)
13:20 Visning öken (Öken)
13:30 Promenad till huvudentrén och toapaus
14:00 Hemfärd (Huvudentrén)
Visning av Skogshund (2 grupper)
I den här visningen får eleverna lära sig om Skogshunden och deras livsmiljö. Det är ett vilt hunddjur som lever i Syd- och Centralamerikas regnskogsområden.
Öken - spara vatten (1 grupp)
Eleverna får ge sig ut på en spännande jakt efter djur som lever i öknen. Vi inspireras av hur ökendjur anpassar sig till att klara vattenbrist och funderar på hur vi själva kan spara vatten i vardagen.
Öken – visning (2 grupper)
Här får eleverna träffa några av djuren som lever i öknen och lära sig hur de klarar av att leva i en miljö där det är ont om vatten.
Himalaya – den tredje polen (1 grupp)
Här bekantar sig gruppen med snöleoparderna under en djurpromenad. Vi pratar om både djuren och om att både människor och djur i Himalaya är beroende av samma vattenkällor, de floder som kommer från glaciärerna. Vi besöker även snöleopardernas grannar, de röda pandorna och de asiatiska klolösa uttrarna.
Tiger – dagens överraskning (4 grupper)
Minst en gång om dagen får djuren på Kolmården något spännande som de kan undersöka, leka med eller äta på. Vad det är beror såklart på vilket typ av djur det är. Här ska vi få se vad djurvårdarna hittar på till tigrarna just den dagen ni besöker oss.
Havet (4 grupper)
Sälar är vattenlevande däggdjur som finns i haven över stora delar av världen. De påverkas av hur väl vi tar hand om vårt avfall och begränsar utsläpp till vattendrag. På vilket sätt kan vi bidra idag? Det får eleverna öva på här.
Syftet är att koppla ihop kunskapen om Linköpings reningsverk med ett större perspektiv. Sälarna agerar ambassadörer för havet och vi diskuterar kring vad som är lämpligt att ”kasta” i toaletten och avloppet och hur det kan tänkas påverka miljön i havet och de djur som lever där.
I tredje delen är det dags för eleverna att tänka ett steg till, agera på det de har lärt sig och öva på att använda sina kunskaper i praktiken. Det kan handla om att redovisa sina kunskaper genom att göra en film eller någon annan typ av presentation.
Undersök gärna om det går att samarbeta kring flera olika ämnesområden som till exempel bild, musik eller svenska.
Här kan eleverna själva gå in och läsa vardagstips om hur de kan spara vatten:
Del 3: vatten – vad kan vi göra? (elever)
Här hittar du exempel på uppgifter att göra tillsammans med dina elever. Materialet fungerar som en idébank för dig som söker inspiration.
Syftet med uppgiften är att eleverna ska förstå hur vattnets kretslopp fungerar och reflektera över hur vatten ständigt förändrar form.
Vi börjar med is - vattnets fasta form. Sol och värme smälter isen till flytande vatten. När vattnet blir ännu varmare avdunstar det och blir ånga. Vattnet rör sig ständigt i ett kretslopp, både inne i en glasburk med lock och ute i naturen.
Solen driver vattnets kretslopp, precis som en motor. Vatten som faller ned på jorden som regn, snö eller hagel rinner ut i sjöar och hav eller ner i marken. Solen värmer jorden, vilket gör att vattnet avdunstar och stiger upp som vattenånga. Ångan kyls ner högt upp och bildar moln. När molnen blir tunga börjar det regna eller snöa igen. Och så börjar kretsloppet om.
Du kan välja att klassen antingen gör ett enklare eller ett svårare kretslopp.
Förberedelser – du behöver:
Instruktioner
Förberedelser – du behöver:
Instruktioner
Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet – då bryter du det slutna kretsloppet. Sådana här kretslopp kan finnas kvar under lång tid i klassrummet.
Låt eleverna fundera på vad som kommer att hända med innehållet i burken. Kommer växterna att dö eller kommer de att växa? Vad beror det på?
Syftet med uppgiften är att eleverna ska förstå de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med att välja kranvatten framför flaskvatten. De ska också reflektera över sitt egna sätt att dricka eller köpa vatten.
I Sverige har vi tillgång till rent vatten dygnet runt, direkt i våra kranar. Det finns många fördelar med att välja att dricka kranvatten framför flaskvatten, inte minst priset.
Du betalar många gånger mer för flaskvatten än för kranvatten. Förutom att du sparar pengar gör du miljön en stor tjänst genom att välja kranvatten. Kranvattnet är ett livsmedel som kontrolleras för att alltid hålla hög kvalitet. Dricksvattnet i kranen är färskt och lokalproducerat och transporteras i ledningar direkt till din kran, medan flaskvatten både ska produceras, förpackas, transporteras, ställas på hyllor och bäras hem innan du kan dricka det.
Uppgift: Räkna ut kostnad
Diskutera gärna varför vi köper flaskvatten.
Uppgift: Gillar eleverna smaksatt vatten?
Syftet med uppgiften är att eleverna ska reflektera över att saker inte behöver vara synliga för blotta ögat för att ändå finnas där.
Förberedelser – du behöver:
Instruktioner
Regnvatten som kommer på våra tak försvinner ofta ut i marken eller dagvattenledningssystemet och kommer inte till någon nytta för oss. Men om man istället tar tillvara på regnvattnet kan man använda det för att vattna växter i sin trädgård istället för att vattna med dricksvatten. Man kan till exempel anlägga en regnrabatt, en vacker damm, eller kanske till och med duscha eller bada i det.
I Linköping har vi inte brist på vatten och vi har sällan bevattningsförbud på sommarhalvåret. Men i andra delar av Sverige och världen skulle det kunna vara av stor betydelse att ta tillvara på regnvattnet.
Uppgift
Syftet med övningen är att eleverna ska få reflektera över hur deras vardag skiljer sig från barn i andra delar av världen, och hur viktigt vatten är för överlevnad.
Uppgift
Utforska tillgången till rent vatten i världen. Hur ser det ut för barn i olika delar av världen? Låt eleverna göra en tipspromenad med olika frågor.
Diskutera med eleverna om vatten som en mänsklig rättighet. Barnkonventionens artikel 27 säger att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard, bostad, kläder, mat och rent vatten.
Unicef lär er mer om rent vatten och hur det påverkar barn runt om i världen
Vatten är en viktig förnybar energikälla. Med ett vattenhjul kan man till exempel driva turbiner som producerar el. Syftet med övningen är att eleverna ska utforska hur ett enkelt vattenhjul kan byggas och förstå vad man använder ett vattenhjul till.
Förberedelser – du behöver:
Instruktioner
Prova vattenhjulet i en bäck, å eller under en vattenkran. Om du testar vattenhjulet i en vattenkran kan du låta pinnens ändar vila på diskhons kanter så att hjulet hamnar under vattenstrålen. Om du testar vattenhjulet i en bäck kan du låta pinnen vila på två Y-formade grenklykor.
