Bästa världen – avfall
Lärarinformation årskurs 5: Avfall
Hämtning och abonnemang
Lämna avfall
Guider och artiklar
Anslutningar
Priser och information
Guider och artiklar
Produkter och tjänster
Priser och information
Guider och artiklar
Anslutning och tjänster
Priser och information
Guider och artiklar
Bygga och ansluta
Energi och hållbara val
Lärarinformation årskurs 5: Avfall

För att komma i gång, börja med att göra en pedagogisk planering i Unikum. En gemensam mall finns tillgänglig – sök på "Bästa världen" i skolbanken. Ta gärna inspiration från andras planer i Unikum.
Att arbeta med hållbar utveckling är en viktig del av läroplanen. I kursplanerna för respektive ämne finns innehåll som knyter an till detta tema. Skolan väljer själv vilka ämnen som ska samverka inom Bästa världen.
Du som ansvarig lärare kommer att få utvärdera projektdelen med en enkät. Svaren i enkäten hjälper oss att utveckla och förbättra Bästa världen.
På sidan finns en introduktionsfilm på drygt 3 minuter. Ni kan även se vilka delar som ingår.

I första delen lär sig eleverna i årskurs 5 om hur hanteringen av avfall fungerar i Linköping. De lär sig om avfallstrappan, hur vi ska sortera och det osynliga avfallet.
Här kan eleverna själva utforska hur hanteringen av avfall fungerar i Linköping:
Del 1: Avfall - så funkar det! (elever)
Här har du har tillgång till praktiska uppgifter som du och eleverna kan använda som utbildningsmaterial. Det är övningar, filmer och experiment att göra tillsammans. Se dem som stöd och inspiration.
Syfte
Att förstå hur avfall hanteras i Linköpings kommun. Från att du slänger soporna hemma till att vi hämtar och tar hand om det.
Uppgift
Undersök och beskriv hur avfallshanteringen fungerar i Linköpings kommun. Här hittar eleverna den information de behöver för att svara på frågorna:
Del 1: avfall - så funkar det! (elever).
Syfte
Att eleverna ska testa sina kunskaper och lära sig mer om pant och återvinning.
Uppgift – steg för steg
I andra delen får årskurs 5 besöka Kolmårdens djurpark och där lära sig om hur konsumtion och avfallshantering påverkar djur och natur i olika delar av världen.
Här kan eleverna ta del av viktig information inför besöket och läsa kort om de fem stationer de ska besöka under vistelsen:
Del 2: Avfall - besök på Kolmården (elever)
För att ge alla elever en oförglömlig dag på Kolmården, förbered er genom att:
Under besöket på Kolmården kommer det nämnas en del ord som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.
Art
En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
Dräktig
Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.
Däggdjur
Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
Ekosystem
Allt levande (till exempel djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (till exempel jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område är tillsammans ett ekosystem.
Global uppvärmning
Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser till exempel när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir alltså jorden.
Himalaya
Bergskedja i centrala Asien. Där finns bland annat världens högsta berg Mount Everest.
Klimatförändringar
Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
Livsmiljö
Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
Marin
Sådant som har med havet att göra.
Marina däggdjur: Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
Marina däggdjur
Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
Näring
Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, till exempel vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
Näringskedja
En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
Regnskog
Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.
Revir
Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.
Dagen börjar kl. 9.30 och slutar kl. 14.45.
När ni kommer till Kolmården går ni mot huvudentrén via bron eller över vägen. Vid huvudentrén möter Kolmårdens personal upp er och visar vägen till toaletterna, som ligger i närheten. Du blir även tilldelad en siffra mellan 5-8.
Den tilldelade siffran vid ankomst styr er dag i parken och fungerar så här:
Tiderna i schemat kan ändras på grund av väder eller andra oförutsedda händelser. Kolmårdens personal guidar er mellan stationerna under dagen.
09:30 Registrering och information om dagen (Huvudentré)
09:50 – 10.25 Fika, fri lek och toapaus (Trollskogen)
10:30 – 10.40 Visning Sydamerika (Sydamerika)
10:45 – 11:00 Matsvinn (Fågelvoljären)
11:20 – 11:30 Surikat – skräp i naturen (Kolosseum)
11:35 – 11:45 Bajs i världen (Kolosseum)
12:05 – 12:45 Lunch (Bamses värld)
12:55 – 13:15 Kulan – avfallsberget (Öken)
13.15 – 13:50 Promenad till Marine World och toapaus (via Tiger World)
13:50 – 14:00 Avfallsquiz (Marine World)
14:05 – 14:15 Plast i haven och frågestund (Marine World)
14:20 – 14:30 Sälvisning och frågestund (Brådjupet)
14:45 Hemfärd hotellentrén (Vildmarkshotellet)
09:30 Registrering och information om dagen (Huvudentré)
09:50 – 10.25 Fika, fri lek och toapaus (Trollskogen)
10:30 – 10.40 Visning Sydamerika (Sydamerika)
10:45 – 11:00 Matsvinn (Fågelvoljären)
11:20 – 11:30 Bajs i världen och frågestund (Kolosseum)
11:35 – 11:45 Surikat – skräp i naturen (Kolosseum)
12:05 – 12:45 Lunch (Bamses värld)
12:55 – 13:15 Kulan – avfallsberget (Öken)
13.15 – 13:50 Promenad till Marine World och toapaus (via Tiger World)
13:50 – 14:00 Avfallsquiz (Marine World)
14:05 – 14:15 Plast i haven och frågestund (Marine World)
14:20 – 14:30 Sälvisning och frågestund (Brådjupet)
14:45 Hemfärd hotellentrén (Vildmarkshotellet)
09:30 Registrering och information om dagen (Huvudentré)
09:50 – 10.25 Fika, fri lek och toapaus (Trollskogen)
10:30 – 10.45 Matsvinn (Fågelvoljären)
10:50 – 11:00 Visning Sydamerika (Sydamerika)
11:20 – 11:30 Bajs i världen och frågestund (Kolosseum)
11:35 – 11:45 Surikat – skräp i naturen (Kolosseum)
11:55 – 12:15 Kulan – avfallsberget (Öken)
12:25 – 13:05 Lunch (Bamses värld)
13.05 – 13:40 Promenad till Marine World och toapaus (via Tiger World)
13:45 – 14:00 Plast i haven och frågestund (Marine World)
14:05 – 14:15 Avfallsquiz (Marine World)
14:20 – 14:30 Sälvisning och frågestund (Brådjupet)
14:45 Hemfärd hotellentrén (Vildmarkshotellet)
09:30 Registrering och information om dagen (Huvudentré)
09:50 – 10.25 Fika, fri lek och toapaus (Trollskogen)
10:30 – 10.45 Matsvinn (Fågelvoljären)
10:50 – 11:00 Visning Sydamerika (Sydamerika)
11:20 – 11:30 Bajs i världen och frågestund (Kolosseum)
11:35 – 11:45 Surikat – skräp i naturen (Kolosseum)
11:55 – 12:15 Kulan – avfallsberget (Öken)
12:35 – 13:05 Lunch (Bamses värld)
13.05 – 13:40 Promenad till Marine World och toapaus (via Tiger World)
13:45 – 14:00 Plast i haven och frågestund (Marine World)
14:05 – 14:15 Avfallsquiz (Marine World)
14:20 – 14:30 Sälvisning och frågestund (Brådjupet)
14:45 Hemfärd hotellentrén (Vildmarkshotellet)
Visning av sälarna (4 grupper)
Ni får lära er om sälarnas anpassningar till ett liv i havet.
Ministationer vid Marine World (4 grupper)
Klasserna eller grupperna roterar på olika ministationer med interaktivt innehåll. På en station följer ni plastens väg genom en marin näringskedja, på en annan station får ni möjlighet till lite rörelse i ett avfalls-quiz!
Syftet är att ge inblick i människans påverkan på miljö och klimat och vad vi kan göra för positiva förändringar.
Skräp i naturen (2 grupper)
Här träffar ni de charmiga surikaterna och får i deras sällskap fundera kring nedbrytning av olika sorters avfall och hur det kan tänkas påverka djur och natur.
Bajs i världen (2 grupper)
Vi bekantar oss med ett typ av avfall som det produceras stora mängder av på Kolmården, djurens bajs! Vi kikar närmare på hur det kan fungera med sanitetslösningar i världen och problem som kan uppstå vid hantering av avfall i form av avföring.
Syftet är att ge insikt i hur olika material bryts ned och effekten det har på miljön. Vi kopplar det också till vikten av att ta hand om avfall på rätt sätt.
Avfallsberget (2 grupper)
Vi lär oss om den asiatiska vildåsnan, kulanen, som är starkt utrotningshotad. Hur arbetar man för att den ska finnas kvar i det vilda? Vi utforskar också hur sopsorteringssystem ser ut i världen jämfört med här i Sverige. När systemen inte fungerar bildas något som kallas sopberg. Hur påverkar det djur och natur? Finns det något vi kan göra?
Syftet är att väcka en nyfikenhet kring att det finns olika sätt att lösa en utmaning på. Vad som fungerar i ett land är inte alltid genomförbart i ett annat, men, vi har möjlighet att påverka genom de val vi gör i vår vardag.
Här lär vi oss också om Linköpings nya soptunnor med fyra fack, som började användas under våren 2026. Eleverna övar på att sortera skräp – vad ska ligga var? I sorteringsövningen är flest rätt viktigare än att vara snabb.
Matsvinn (2 grupper)
Vi lär oss om några sydamerikanska arter och inspireras av deras sinnen för att bli bättre på att nyttja våra egna och på så sätt bidra till att minska matsvinnet.
Syftet är att uppmärksamma problematiken kring matsvinnet och dess effekter. I en praktisk övning får eleverna fundera på olika livsmedel och om de fortfarande går att äta.
I tredje delen för årskurs 5 är det dags för eleverna att tänka ett steg till, agera på det de har lärt sig och öva på att använda sina kunskaper i praktiken. Det kan exempelvis vara att redovisa sina kunskaper genom att göra en film eller någon annan typ av presentation.
Undersök gärna om det går att samarbeta kring flera olika ämnesområden som till exempel bild, musik eller svenska.
Här kan eleverna läsa om de olika stegen i avfallstrappan och upptäcka hur vi alla kan hjälpa till att minska vårt avfall och ta hand om vår planet:
Del 3: Avfall - så funkar det! (elever)
Skolan är en miljö där eleverna spenderar mycket tid. Många av lokalerna ägs av Lejonfastigheter, som är en del av Bästa världen. Lejonfastigheter har tagit fram förslag på uppgifter och aktiviteter som är kopplade till skolmiljön.
Fokus ligger på att eleverna ska få vara kreativa och tillämpa det de har lärt sig i del 1 och 2 på sin egen skolmiljö. Gör uppgifterna i ordningen 1, 2 och 3.
Avfall uppstår på många platser i vår vardag, och skolan är inget undantag. Eleverna får leka avfallsdetektiver för att undersöka hur det ser ut på skolan och identifiera var avfall uppstår.
Syfte
Att öka medvetenheten om var på skolan det går att sortera och slänga skräp, och vilka platser som det blir mest avfall på. Eleverna lär sig om olika sorteringsmetoder och reflekterar över hur avfall kan hanteras bättre.
Förberedelser
Du behöver:
Färgmarkeringar för olika material/avfall:
I vår sorteringsguide kan du läsa mer om hur saker ska sorteras och se deras färgmarkeringar.
Uppgift – steg för steg
Tips på fler diskussionsfrågor
Hur kan det bli enklare att göra rätt? I den här uppgiften får eleverna möjlighet att tänka i nya banor.
Syfte
Att undersöka hur vi kan göra det enklare att sortera rätt och vad som motiverar oss att slänga skräp i papperskorgar och sortera rätt.
Uppgift – steg för steg
Om ni har gjort uppgifterna avfallsdetektiver och uppfinningsverkstad så kanske eleverna har förslag på hur skolan kan utvecklas och bli ännu bättre. Låt oss ta vara på det!
Syfte
Att låta eleverna ta sina erfarenheter och idéer till verkliga förbättringsförslag.
Uppgift – steg för steg
Lejonfastigheter ansvarar för att alla skolor i deras lokaler ska ha utrymmen för att sortera sitt skräp senast 2025. Det kan till exempel vara avfallsrum, avfallshus eller avfallsskåp. Skolan ansvarar för att ha möjlighet att sortera skräpet inomhus, till exempel med miljöstationer. Här behöver vi hjälpas åt!
Här hittar du fler exempel på uppgifter att göra tillsammans med dina elever.
Syfte
Att eleverna ska lära sig mer om varför återvinning är bra.
Uppgift
Häng med när några vanliga förpackningar vill presentera sig och berätta varför de vill bli återvunna!
Syfte
Att undersöka hur mycket elavfall eleverna har hemma och hur det kan återvinnas. Det händer ofta att elektronik blir liggandes hemma i våra byrålådor istället för att lämnas till återvinning. Här finns en möjlighet att göra något bra!
Uppgift – steg för steg
Förbered övningen med att ta reda på vad som räknas som elavfall.
Fler diskussionsfrågor
Syfte
Att lära sig mer om varför det är så viktigt att återvinna elavfall och vad som händer med det sen.
Uppgift