Miljövärden för fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla är resurseffektiva val. Här hittar du detaljerad information om fjärrvärmen och fjärrkylans miljöpåverkan, vilka bränslen som används och hur vi optimerar användningen av våra resurser. Informationen om fjärrvärme gäller för dig med verksamhet i Linköping, Katrineholm, Borensberg, Kisa, Skärblacka, Kimstad och Åtvidaberg. Fjärrkyla erbjuder vi idag bara för dig med verksamhet i Linköping.

Basera dina beslut på framtida förutsättningar

Vår omvärld förändras hela tiden och det gäller även energisystemen. Ditt val av energikälla och hur mycket energi du använder har en direkt påverkan på miljön. Därför är det viktigt att förstå hur den framtid energikällan kommer att användas i ser ut, och hur dina val påverkar energisystemet under flera år framåt när du gör en investering. Ett ökat användande av fjärrvärme kan till exempel ge en effektiv samproduktion av el och värme, vilket minskar beroendet av fossil el från Nordeuropa.

Enligt Värmemarknadskommitténs överenskommelse (energiforetagen.se) bör vi använda ett beslutsperspektiv när vi överväger ändringar i till exempel uppvärmningssystem eller gör åtgärder för energieffektivisering. Det innebär att vi ska blicka framåt och basera våra beslut på framtida förutsättningar snarare än att enbart förlita oss på historisk data.

Tidstegen –  verktyg för att välja framtida energilösning

Verktyget Tidstegen från forskningsinstitutet IVL hjälper dig att göra smarta energival. Här kan du till exempel utvärdera effektivisering av energianvändning eller välja mellan fjärrvärme, fjärrkyla och andra alternativ.

Har du frågor eller behöver du hjälp att komma igång med Tidsstegen?

Mejla oss på klimatvarden@tekniskaverken.se

Olika beräkningsmodeller för redovisningsvärden

Det finns flera olika sätt att beräkna klimatpåverkan. Olika metoder är inte alltid jämförbara eftersom vad som ingår i beräkningarna kan skilja sig åt. Vi har tagit fram klimatberäkningar utifrån tre olika beräkningsmodeller:

Vår fjärrvärme- och fjärrkylaproduktion har en påverkan både lokalt och globalt. Det gör det komplicerat att beräkna klimatpåverkan i förhållande till omvärlden. Varje år tar vi därför fram produktvärden för fjärrvärmen med hjälp av ett oberoende konsultbolag.

Klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet

Vi beräknar fjärrvärmens och fjärrkylans klimatpåverkan globalt med hjälp av en metod som kallas för konsekvensperspektivet. Det visar hur vår produktion och leverans av fjärrvärme och fjärrkyla påverkar klimatet för dig som kund. Till skillnad från bokföringsperspektivet inkluderar konsekvensperspektivet all påverkan – både direkt, indirekt och den klimatpåverkan vi undviker.

Fjärrkyla enligt konsekvensperspektivet

Större delen av Linköpings fjärrkyla kommer från absorptionskylmaskiner som drivs med överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen. Under vintern använder vi frikyla från Stångån. Båda dessa produktionsslag har mycket liten klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet. En mindre del av kylaproduktionen är elbaserad, så kallad kompressorkyla. Den har desto större global klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet.

Nordeuropeisk marginalel ligger till grund

För att beräkna elens klimatpåverkan enligt konsekvensperspektivet använder vi data från nordisk marginalel som grund. För 2023 var klimatpåverkan 410 gram CO2e per kWh.

Läs vårt senaste klimatbokslut

Vi arbetar ständigt för att minska vår klimatpåverkan och bidra till en mer hållbar framtid. Våra ansträngningar och resultat sammanfattas årligen i vårt klimatbokslut.

Miljövarudeklarationen (EPD) är en globalt erkänd metod, granskad av tredje part, och följer standarden ISO 14025. Den täcker miljöpåverkan under hela fjärrvärmesystemets livscykel – från utvinning av råvaror till byggande och avveckling av anläggningar och ledningsnät.

Metod enligt Polluters pay principle

Metoden följer "Polluters pay principle", som också stöds av Miljöbalken. Det betyder att den som orsakar miljöpåverkan också ska täcka kostnaderna för att åtgärda skadorna och minska framtida påverkan. För oss innebär det att utsläppen från avfall som återvinns till fjärrvärme, fjärrkyla och el räknas till den produkt som blev avfall – inte till fjärrvärmen eller fjärrkylan. I EPD-metoden räknas klimatpåverkan från ursprungsmärkt el som noll.

Idag finns bara EPD för Linköping

Idag finns bara miljövarudeklarationer för fjärrvärmen i Linköping och fjärrkylan i näten Mjärdevi och City. Miljövarudeklarationerna gäller i fem år från det datum de publicerats. Du kan hitta deklarationerna på EPD Internationals webbplats (environdec.com). Där kan du också läsa mer om hur man beräknar miljö- och klimatpåverkan för produkter från ett livscykelperspektiv.

Tillsammans med Värmemarknadskommittén (VMK) har vi tagit fram en gemensam beräkningsmodell för att kunna följa upp utsläppen från varje fjärrvärme- och fjärrkylanät. Beräkningen utgår från ett bokföringsperspektiv och inkluderar utsläpp kopplade till både energiutvinning, bränslehantering och transport. 

Beräkningsmodellen fördelar utsläppen för förbränning av avfall till fjärrvärme- och elproduktion, och inte till de produkter som har blivit avfall. Den värme vi använder till fjärrkylan kommer enbart från restvärme som vi tar till vara från vår avfallsbehandling. Den värmen skulle annars ha kylts bort och gått till spillo. Eftersom värmen återanvänds skapar vi heller ingen ytterligare belastning på klimatet. Dessutom kan ursprungsgarantier användas som grund för att beräkna elens klimatpåverkan. Vi använder 100% ursprungsmärkt förnybar stödel i fjärrvärmeproduktionen. 

Mer om värmemarknadskommitténs metodik på Energiföretagens webbplats (energiforetagen.se)

Miljövärden för fjärrvärme

Här hittar du information om fjärrvärmens miljöpåverkan, bränslemix och resursutnyttjande för din ort.

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april, miljövarudeklaration gäller i fem år och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 28
Miljövarudeklaration (EPD), 2022-2027 10
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 97

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.  

Så beräknas global klimatpåverkan

Miljövarudeklaration

Miljövarudeklaration (EPD) utifrån ett bokföringsperspektiv. Tabellen visar ett värde för en femårsperiod.

Utsläpp g CO2e/kWh
Uppströms utsläpp 1,9
Utsläpp från kärnprocessen 6,0
Nedströms utsläpp 2,1
Summa 10

Så beräknas miljövarudeklaration

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning (avfallets utsläpp är uppmätt genom mätning i rökgaser) 95,4 (varav 88,5 g kommer från avfall)
Transport och beredning av bränslen (värdet av bränslet kommer från EPD-beräkning) 1,9 (varav 0 g kommer från avfall)
Summa* 97 (varav 88,5 g kommer från avfall)

Så mäts värdena per kategori:

  • Förbränning: utsläpp från avfallet mäts genom rökgaser.
  • Transport och bredning av bränslen: bränslevärdet kommer från EDP-beräkning.

*Vill du veta emissionsfaktor för den allokerade fjärrvärmen? Mejla oss på: klimatvarden@tekniskaverken.se.

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,63
Andel restbränslen 92 %

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 71 %
Fossil olja 0,9 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Avfall 71,8 % Sverige, Norge Storbritannien, Italien, Irland, Polen, Finland, Danmark, Estland
Returträ 18,9 % Sverige, Norge, Storbritannien
Restprodukter från skogsindustrin 7,4 % Sverige, Lettland
Bioolja 1 % Sverige, Tyskland, Argentina
Fossil olja 0,9 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,374
Svavel 0,003
Stoft 0,003

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 11
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 9

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.  

Så beräknas global klimatpåverkan

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 4,4
Transport och beredning av bränslen 4,6
Summa 9

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,05
Andel restbränslen 73 %

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 100 %
Fossil olja 0 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland
Returträ 73,5 % Sverige, Norge
Restprodukter från skogsindustrin 26,3 % Sverige
Bioolja 0,20 % Nederländerna

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,29
Svavel 0,03
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 50
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 23

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv. 

Så beräknas global klimatpåverkan

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 7
Transport och beredning av bränslen 16,1
Summa 23

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,12

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 100 %
Fossil olja 0 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland
Restprodukter från skogsindustrin 97,5 % Sverige
Bioolja 2,5 % Sverige, Tyskland

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,831
Svavel 0,045
Stoft 0,00

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 36
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 36

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.  

Så beräknas global klimatpåverkan

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 25,3
Transport och beredning av bränslen 10,6
Summa 36

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,12

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 94 %
Fossil olja 6 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 94,3 % Sverige
Fossil olja 5,7 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  Ingen mätning
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 30
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 13

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.  

Så beräkas global klimatpåverkan

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 7,7
Transport och beredning av bränslen 5,6
Summa 13

Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,04

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 99 %
Fossil olja 1 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 98,7 % Sverige
Fossil olja 1,3 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  Ingen mätning
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Redovisningsvärden

Värden för global klimatpåverkan uppdateras varje år i april och direkta produktionsutsläpp uppdateras varje år i januari.

Beräkningsmodell Klimatpåverkan, g CO2e/kWh fjärrvärme
Global klimatpåverkan, 2023 28
Direkta produktionsutsläpp (VMK), 2023 14

Global klimatpåverkan

Global klimatpåverkan beräknas utifrån ett konsekvensperspektiv.  

Så beräknas global klimatpåverkan

Direkta produktionsutsläpp

Direkta produktionsutsläpp enligt Värmemarknadskommitténs (VMK) metodik utifrån ett bokföringsperspektiv. 

Kategori g CO2e/kWh
Förbränning 6,5
Transport och beredning av bränslen 7,1
Summa 14


Så beräknas direkta produktionsutsläpp

Resursanvändning

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Värde
Primärenergifaktor 0,04

Förnybarhet

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Kategori Andel
Förnybart 99 %
Fossil olja 1 %

Bränslemix

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Typ av bränsle Andel Ursprungsland/region
Restprodukter från skogsindustrin 99,3 % Sverige
Fossil olja 0,7 % Nordsjön, Nord- och Sydamerika, Medelhavet, Nord- och Västafrika

Övriga miljöaspekter 

Informationen i tabellen uppdateras varje år i januari.

Miljöaspekt g/kWh
Nox  0,28
Svavel Ingen mätning
Stoft Ingen mätning

Miljövärden för fjärrkyla

I Linköping erbjuder vi också fjärrkyla. Här kan du som har, eller funderar på att skaffa, fjärrkyla se uppgifter om fjärrkylans klimat- och miljöpåverkan samt produktionsmix.

Vårt fjärrkylasystem baseras på energieffektiv absorptionskyla och frikyla samt kompletteras med en mindre andel kompressorkyla. När vi behöver kompressorkyla använder vi främst ammoniak som köldmedel. Ammoniak har en mycket låg klimatpåverkan och värdet för global uppvärmning (GWP) är lika med noll.

Klimatpåverkan, gram CO2e per kWh fjärrkyla:

Beräkningsmodell City Mjärdevi Tannefors Övriga nät
Global klimatpåverkan, 2023 45 42 38 117
Miljövarudeklaration (EPD), 2023-2028 11,3 13,3 Saknas Saknas
Direkta produktionsutsläpp, 2023 0 0 0 0

Så fungerar de olika beräkningsmodellerna

Produktionsmix

Kategori City Mjärdevi Tannefors Övriga nät
Absorptionskyla 71 % 69 % 75 % 35 %
Kompressorkyla 6 % 12 % 12 % 58 %
Frikyla 23 % 19 % 13 % 7 %

Tillförd energi

Kategori City Mjärdevi Tannefors Övriga nät
Kyla från luft/vatten 18 % 15 % 11 % 4 %
Spillvärme från avfallsförbränning 74 % 78 % 81 % 82 %
El 8 % 8 % 8 % 15 %