Så känner du igen och bekämpar invasiva växter
Invasiva växter hotar vår biologiska mångfald. De skadar ekosystemet och tränger ut andra växter. De kan också påverka infrastruktur, människor och djur negativt. Här får du veta vad en invasiv växt är, vilka du kan stöta på och vad du ska göra om du hittar en. I Linköpings kommun orsakar parkslide, jätteloka och jättebalsamin störst problem.
Vad är en invasiv växt?
Invasiva växter är växter som människor har flyttat från deras ursprungliga miljö till en ny plats. På den nya platsen sprider de sig snabbt och skadar naturen. De tar över och gör det svårt för de växter som naturligt finns där att växa.
Vilka växter är invasiva i Sverige?
Det finns omkring 260 främmande arter i Sverige som sprider sig snabbt. De blir fler varje år på grund av handel och resor. EU har förbjudit vissa invasiva växter som inte får importeras, säljas eller odlas.
I Linköping är parkslide, jätteloka och jättebalsamin de största problemen. Dessa växter har spridits via trädgårdsavfall och kompostjord.
Bilder på invasiva växter
Här kan du se bilder och beskrivningar på några vanliga invasiva växter.
Parkslide är en seglivad växt med mycket stor spridningsförmåga som snabbt kan ta över stora områden och tränga undan andra arter i området. Till utseendet är den lik bambu och den kan växa upp till ett par decimeter per dygn. Rötterna kan tränga in i byggnader, vattenledningar och asfalt och då skapa stora problem på infrastrukturen.
Så känner du igen parkslide
Parkslide blir drygt två meter hög och bildar stora bestånd genom rotskott som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Växten är grov och upprätt med blad som är cirka en decimeter långa. Den blommar i september-oktober och har vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken.
Hur ska parkslide hanteras?
Rör inte parkslide om du inte absolut måste. Sannolikheten att du sprider den är större än att du lyckas få bort den.
Du känner igen jättebalsamin på dess höjd. Växten kan bli upp till 2,5 meter och sprida sig över långa avstånd. Växten har rosa, och ibland vita, blommor. Jättebalsamin är listad på EU:s lista över invasiva främmande arter.
Jätteloka är en stor växt som kan bli upp till tre meter hög. Växten bildar mycket stora och täta bestånd. Växtsaften kan, om den kommer i kontakt med hud och solljus, ge svåra blåsor. Jättelokan är listad på EU:s lista över invasiva främmande arter.
Jätteloka är besläktad med björnloka, men är mycket större i storlek än vad björnlokan är. Björnlokan blir cirka en meter hög.
Blomsterlupin är en hög växt med färgglada blommor. Den sprider sig snabbt och finns ofta vid vägar och järnvägar. Naturvårdsverket rekommenderar att man inte ska plantera den. Den är dock inte förbjuden enligt lagen för invasiva främmande arter.
Kanadensiskt gullris är en växt som kan bli upp till två meter hög och har många små gula blommor. Den sprider sig lätt och bildar snabbt stora bestånd där den växer. Kanadensiskt gullris omfattas inte av lagen för invasiva främmande arter, men utreds för att eventuellt tas upp på en nationell lista över sådana arter.
Hantera och bekämpa kanadensiskt gullris (naturvardsverket.se)
Det är ursprungsarten av Vresros, Rosa rugosa, som klassas som invasiv. Den växer i täta bestånd och känns igen på sina rosa blommor, vassa taggar och nypon. Vresros omfattas inte av lagen för invasiva främmande arter idag, men det utreds om den ska tas med på en nationell lista över sådana arter.
Vad gör jag om jag hittar en invasiv växt?
Det bästa sättet att stoppa spridning är att hindra främmande växter från att komma till Sverige. Om de ändå dyker upp här är det viktigt att snabbt upptäcka och rapportera dem för att förhindra att de sprider sig.
Så rapporterar du invasiva växter (naturvardsverket.se)
Olika rekommendationer beroende på växt
Hur och om man ska bekämpa invasiva växter beror på vilken växt det är. Därför hänvisar vi till Naturvårdsverket för att du ska få korrekt och uppdaterad information.
Så hanterar du den invasiva växten på din tomt (naturvardsverket.se)
Hur slänger jag växterna?
Det är viktigt att slänga invasiva växter på rätt sätt. Börja därför med att ta del av Naturvårdsverkets rekommendationer för hur du bekämpar olika arter. Om rekommendationen är att du ska gräva upp eller ta hand om växten behöver du också slänga den korrekt. Att slänga växtavfall fel kan sprida växterna vidare, till exempel om det dumpas i skogen. Därför är det förbjudet att slänga växtavfall i naturen. Växtdelarna ska heller inte komposteras eller lämnas på våra trädgårdsavfallstippar.
Så slänger du en invasiv växt:
- Packa försiktigt växtdelarna i dubbla, tätt förslutna säckar.
- Åk till en bemannad återvinningscentral.
- Kontakta personalen på plats och säg att du ska slänga en invasiv växt.
- Personalen väger ditt avfall för uppföljning och statistik.
- Personalen visar dig i vilken container du ska slänga dina säckar i.
