Så känner du igen och bekämpar invasiva växter
Invasiva växter är ett stort hot mot vår biologiska mångfald eftersom de skadar vårt ekosystem och konkurrerar ut och skadar andra växter. De invasiva växterna kan påverka infrastruktur, människor och djur negativt och medföra stora kostnader för både samhället och individer som behöver bekämpa den. Men vad är egentligen en invasiv växt, vilka kan man stöta på och vad gör man om man hittar en? Vi reder ut frågorna och ger dig svaren.
Vad är en invasiv växt?
Invasiva växter är växter som tagits från sin ursprungliga miljö av oss människor till en helt ny miljö, för att sen börja sprida sig snabbt och orsaka stora och allvarliga problem på det naturliga ekosystemet och den biologiska mångfalden. De konkurrerar ut andra växter som finns naturligt på platsen och förstör för att annat ska kunna växa där.
Vilka växter är invasiva i Sverige?
Enligt Naturvårdsverket finns det ungefär 260 främmande arter i Sverige med hög spridningsrisk. Antalet ökar varje år på grund av den utökande handeln och resandet. De invasiva växterna som finns i Sverige och som är med i EU-förordningen för invasiva arter får bland annat inte importers, säljas, odlas, transporteras, användas eller bytas.
I Linköpings kommun är det parkslide, jätteloka och jättebalsamin som orsakar störst problem. Det är tre trädgårdsväxter som bland annat har spridits via trädgårdsavfall och kompostjord.
Här kan du se bild och beskrivning av ett urval av invasiva växter som du kan stöta på.
Parkslide är en seglivad växt med mycket stor spridningsförmåga som snabbt kan ta över stora områden och tränga undan andra arter i området. Till utseendet är den lik bambu och den kan växa upp till ett par decimeter per dygn. Rötterna kan tränga in i byggnader, vattenledningar och asfalt och då skapa stora problem på infrastrukturen.
Så känner du igen parkslide
Parkslide blir drygt två meter hög och bildar stora bestånd genom rotskott som kan sprida sig flera meter från ursprungsplantan. Växten är grov och upprätt med blad som är cirka en decimeter långa. Den blommar i september-oktober och har vita, något rödaktiga blommor som sitter i klasar i bladvecken.
Hur ska parkslide hanteras?
Rör inte parkslide om du inte absolut måste. Sannolikheten att du sprider den är större än att du lyckas få bort den.
Läs om hantering och bekämpning av parkslide på Naturvårdsverkets webbplats →
Du känner igen jättebalsamin på dess höjd. Växten kan bli upp till 2,5 meter och sprida sig över långa avstånd. Växten har rosa, och ibland vita, blommor. Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
Läs mer om hantering och bekämpning av jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats→
Jätteloka är en stor växt som kan bli upp till tre meter hög. Växten bildar mycket stora och täta bestånd. Växtsaften kan, om den kommer i kontakt med hud och solljus, ge svåra blåsor. Jättelokan är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
Jätteloka är besläktad med björnloka, men är mycket större i storlek än vad björnlokan är. Björnlokan blir cirka en meter hög.
Läs mer om hantering och bekämpning av jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats →
Blomsterlupin kan bli över en meter hög och har färgglada blommor. Den sprider sig snabbt och syns oftast vid vägkanter eller intill järnvägsspår. Blomsterlupin omfattas dock inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter, men Naturvårdsverket rekommenderar att man avstår från att plantera och därmed sprida växten.
Läs mer om hantering och bekämpning av blomsterlupin på Naturvårdsverkets webbplats→
Kanadensiskt gullris är en växt som kan bli upp till två meter hög och har många små gula blommor. Växten har en stor spridningsförmåga och bildar snabbt stora bestånd där den växer. Kanadensiskt gullris omfattas inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter, men är under utredning ifall den eventuellt ska tas upp på en nationell förteckning över invasiva främmande arter.
Läs mer om hantering och bekämpning av kanadensiskt gullris på Naturvårdsverkets webbplats→
Det är ursprungsarten av Vresros, Rosa rugosa, som klassas som invasiv. Vresros växer i täta bestånd och känns igen på sina rosa blommor, vassa taggar och nypon. Vresros omfattas inte av lagstiftningen för invasiva främmande arter idag, men man utreder om den ska tas med på en nationell lista över invasiva främmande arter.
Läs mer om hantering och bekämpning av vresros på Naturvårdsverkets webbplats→
Vad gör jag om jag hittar en invasiv växt?
Det viktigaste är att agera förebyggande genom att förhindra att växter som inte naturligt hör hemma i Sverige kommer hit och sprider sig. Om dessa växter ändå når Sverige är det avgörande att de upptäcks snabbt och rapporteras för att förhindra att de etablerar sig och sprider sig ytterligare.
Mer om att rapportera invasiva växter på Naturvårdsverkets webbplats
Olika rekommendationer beroende på växt
Rekommendationen kring om och hur man ska bekämpa invasiva växter ser olika ut beroende på vilken växt det är. Därför hänvisar vi till Naturvårdsverket för att du alltid ska få korrekt och uppdaterad information.
Hur slänger jag växterna?
Har du läst rekommendationerna för bekämpning av invasiva växter på Naturvårdsverkets webbplats och den är att du ska gräva upp eller på annat sätt ta tillvara på växten? Då är det är viktigt att du slänger den på rätt vis. En källa till spridning är just att växtavfallet slängs fel, som att det dumpas i skogen. Det är förbjudet att slänga växtavfall i naturen, oavsett vilken typ av växt det är, och det räknas som nedskräpning. Växtdelarna ska heller inte komposteras eller lämnas på någon av våra tippar för trädgårdsavfall.
Så slänger du din invasiva växt:
- Packa försiktigt växtdelarna i dubbla tätt förslutna säckar.
- Åk till en bemannad återvinningscentral.
- Kontakta personalen på plats och säg att du ska slänga en invasiv växt.
- Personalen väger ditt avfall för uppföljning och statistik.
- Personalen visar dig i vilken container du ska slänga dina säckar i.
