Forskning och pilotprojekt

Vi ser till att elen når uttaget, vattnet rinner i kranen och att dina sopor tas hand om. För att göra det även i framtiden satsar vi på forskning och utveckling. Vi förvandlar idéer till verklighet för att vardagen ska fungera smidigt – nu och framåt.

 

Infångning och användning av koldioxid (CCU och CCS)

En viktig del av vårt arbete är att bidra till att uppnå lokala och internationella klimatmål, och därmed möta utmaningarna med ett förändrat klimat. Därför tittar vi på tekniker för att fånga in och använda eller lagra koldioxid från våra produktionsanläggningar för biogas, värme och el, så kallad Carbon Capture Utilization (CCU) och Carbon Capture Storage (CCS).

I vårt energisystem producerar vi bland annat fjärrvärme och el genom att energiåtervinna avfall. Det är ett resurseffektivt sätt att ta hand om det avfall som uppstår i samhället. Samtidigt vet vi att avfallet delvis har fossilt ursprung och ger upphov till fossila utsläpp av koldioxid.

Utreder möjligheter och utmaningar med att avskilja koldioxid

Vi utreder möjligheter och utmaningar med att avskilja koldioxid från rökgaserna vid produktionsanläggningarna för värme och el på Gärstad i Linköping. Teknikerna handlar om att antingen:

  • samla in koldioxiden för att använda den eller att
  • pumpa ner koldioxiden djupt ner i marken, till exempel i Nordsjön. Koldioxiden lagras i geologiska formationer i marken. Där omvandlas den med tiden naturligt till kolhaltiga mineraler. På så sätt minskas klimatpåverkan, eftersom koldioxiden inte når atmosfären. Effekten blir att koldioxid tas bort ur kretsloppet.

Bevakar nya lagar och kommande styrmedel

Vi bevakar nya lagar och kommande styrmedel inom området tillsammans med branschföreningar för att fortsätta arbetet med den här viktiga frågan.

Stöd från Energimyndigheten

Med stöd från Energimyndigheten genomför vi under 2023 och 2024 en studie som ska bidra till kunskap kring koldioxidavskiljning från avfallsförbränningsanläggningar med rökgaser från två separata kraftvärmeblock. Studien tittar också på transport och logistik från Gärstad till en plats för geologisk lagring i Nordsjön. 

Under året har vi fått ett stöd beviljat från Klimatklivet. Stödet ska gå till att bygga en anläggning som ska fånga in den koldioxid som bildas vid rötning av matavfall och som renas bort vid biogasproduktionen. Koldioxiden kan till exempel användas

  • för att öka tillväxten i växthus
  • för att kyla livsmedel
  • i brandsläckare
  • till att göra kolsyrade drycker.

Hur fungerar infångningen av koldioxid från biogasanläggningen?

Vi förvätskar koldioxiden så att den blir flytande, för att sedan transportera den med tankbil till kunderna.

Innovationen ökar biogasens klimatprestanda

För Tekniska verken och dotterföretaget Svensk Biogas innebär innovationen flera fördelar. Vi kan omvandla koldioxiden från biogasproduktionen till en användbar produkt, och även öka biogasens klimatprestanda. Idag har vår biogas 90 procent lägre klimatbelastning än fossila bränslen. När vi tar tillvara koldioxiden kan siffran bli över hundra procent sett ur ett livscykelperspektiv, vilket betyder att biogasen bidrar ännu mer positivt till klimatet.

Vi planerar att ta anläggningen i drift under 2025

Vi planerar att ta anläggningen, som är den första i sitt slag i Sverige, i drift under 2025. I nuläget räknar vi med att cirka 13 000 ton koldioxid per år kan fångas in vilket motsvarar den klimatpåverkan som uppstår från 20 000 flygresor mellan Linköping och London. Den totala investeringen beräknar vi till 54 miljoner kronor, varav 21,6 miljoner kronor kommer från Klimatklivet.

  

Projektet delfinaniseras av Klimatklivet och Europeiska unionen – NextGenerationEU.

Koldioxiden kan fångas i betongen genom en process som kallas karbonatisering, vilket innebär att koldioxiden lagras permanent i materialet. Vi samarbetar med aktörer inom betongindustrin för att påbörja pilottester.

Vi tittar på möjligheten att binda in koldioxid i slaggrus, som är bottenaska som uppstår vid energiåtervinning av avfall. Vår förhoppning är att slaggrusets egenskaper kommer förbättras, samtidigt som upp till 10 000 ton koldioxid kan fångas in per år.  

Belysning på gata

Innovativ värmelagring i berggrunden

Vi använder olika mycket värme beroende på årstid. Under vintern är behovet stort, medan mycket värme går till spillo under sommaren. Storskalig värmelagring kan vara lösningen, men tekniken saknas idag. Syftet med värmelagring är att skapa ett mer energieffektivt fjärrvärmesystem.

Lösningen: kostnadseffektiv och utan negativ miljöpåverkan

Vår samarbetspartner Hydroc har utvecklat en idé för att lagra värme i berggrunden på ett kostnadseffektivt sätt. Lösningen kräver inga stora materialmängder och ingen negativ miljöpåverkan. Nästa steg är att testa idén för att kunna utveckla en lösning som går att sälja.

Tester i Vallastaden och nästa steg

Under 2022 påbörjades tester i Vallastaden, Linköping. Området är anpassat för fjärrvärme med lägre temperaturer, vilket gör det lämpligt för Hydrocs teknik. Hittills har berggrunden gjorts redo för lagring och tester har visat att värmen kan cirkulera och hämtas upp igen.

Nästa fas är att inleda värmetester och öka temperaturen. Målet är att koppla in lagret på Vallastadens fjärrvärmesystem under 2025.

Maskin med rullband som skannar hur mycket plast som finns i ett lass med avfall.

Ny teknik för plaståtervinning

Tillsammans med Vattenfall Värme och Umeå Energi utvecklar vi ett verktyg som mäter mängden plast i avfall, FossilEye. Syftet är att öka återvinningen och minska utsläppen från kraftvärmeproduktionen.

Skannar plasten i avfallet

FossilEyes uppgift är att avgöra hur stor del av ett avfallslass som är fossil plast. I dagsläget görs den analysen i rökgasen från förbränningen, vilket försvårar arbetet med att spåra avfallet till källan. Med FossilEye blir det möjligt att identifiera plastmängd och plasttyp samt spåra avfallets ursprung.

– Det gör att det kommer att löna sig att sortera bättre och redan från början lämna plasten där den ska vara, nämligen i materialåtervinningen, säger Henrik Lindståhl, forskningsledare på Tekniska verken.

Nästa steg i pilotprojektet

Efter lyckade tester i Linköping, Uppsala och Umeå förbättras nu tekniken. Testerna visar att FossilEye kan identifiera plast med hög noggrannhet och effektivitet.

Vill du veta mer?

Vill du prata mer med oss om forskning, eller kanske samarbeta med oss? Ring vår växel på 013-20 80 00!