Vem ska ta klimatkostnaden för våra sopor – Fjärrvärmekunderna eller de som skapar avfallet?
Idag arrangerar Söderenergi ett viktigt seminarium i Almedalen med rubriken ”Vi håller Europa rent”. Titeln anspelar naturligtvis på den svenska kraftvärmens förmåga att bidra till att hantera Europas avfallsutmaningar. Det görs genom att nyttiggöra det restavfall som inte kan återvinnas effektivt högre upp i avfallshierarkin som bränsle i våra kraftvärmeverk. Energiåtervinning av avfall skapar nytta på flera områden. Dels minskar mängden avfall som läggs på deponi (soptipp) där det annars skulle läckt ut stora mängder metangas till atmosfären (metan är en ca 30 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid). Genom själva förbränningen och omhändertagandet av askan rensas giftigt avfall bort från samhället samtidigt som el och värme tränger ut fossil energi på marginalen ur det nordeuropeiska elsystemet.
Orsaken till att vi använder avfall som bränsle är att det tyvärr ofta saknas andra återvinningsmetoder för många fraktioner. Av det avfall som sorteras ut till materialåtervinningsindustrin kommer ungefär hälften tillbaka till oss eftersom det inte går att återvinna effektivt. I den bästa av världar skulle det naturligtvis inte finnas något avfall alls i samhället. Så länge det gör det och det inte kan tas omhand högre upp i avfallshierarkin fyller emellertid den avfallseldade kraftvärmen en viktig funktion. Tekniska verken arbetar aktivt för att minska tillförseln av avfall och helst skulle vi bara vilja energiåtervinna kraftigt slitet, giftigt eller kontaminerat avfall som redan materialåtervunnits flera gånger. Där är vi emellertid ännu inte idag.
Det är i ett europeiskt perspektiv som kraftvärmen gör störst miljönytta. Varje år deponeras mer än 100 miljoner ton avfall i Europa på grund av brist på insamlingssystem, att återvinningsindustrin inte kan ta hand om det, men framför allt på grund av avsaknad av inhemsk avfallseldad energiåtervinning. Den energiåtervinning som finns på kontinenten är ofta ineffektiv vilket bland annat beror på förmåga att nyttiggöra värme. Den kyls ofta bort i närmaste vattendrag. I Sverige har vi däremot ett stort värmebehov, ett väl utbyggt fjärrvärmesystem och dessutom anläggningar med världens modernaste rökgasrening. Därför kan vi nyttiggöra huvuddelen av energiinnehållet i avfallet vilket gör vår verksamhet oerhört klimateffektiv. Tekniska verkens beräkningar visar exempelvis att vår energiåtervinning av brittiskt avfall ger ett upphov till minus 385 kg växthusgaser per ton jämfört med alternativa behandlingsmetoder och med hänsyn taget till de utsläpp som transporterna orsakar.
Med anledning av ovanstående borde naturligtvis svensk energiåtervinning av avfall främjas i kombination med åtgärder för att minska själva tillförseln av nytt avfall. Så är emellertid inte alltid fallet. En ”bromskloss” för den avfallseldade kraftvärmen är att den ofta får står för hela avfallets klimatkostnad i olika klimat-och miljövärderingsystem. Anledningen till detta är främst att dessa tyvärr ofta utgår ifrån en allt för snäv systemsyn – vanligtvis utsläppen från en anläggnings skorsten. Det missgynnar kraftvärmen vars klimatbidrag ligger långt utanför anläggningen i form av minskade läckage av metangas från deponier ute i Europa. Konsekvensen blir att de svenska fjärrvärmekunderna får ta ansvar för avfallets klimatpåverkan i sina miljöredovisningar. Detta synsätt riskerar att styra mot felbeslut såväl när det gäller kundens val av uppvärmning, men också våra politikers prioriteringar för klimat-och energipolitiken. De borde naturligtvis vara de aktörer som tillför avfallet till samhället som står för dess klimatkostnader – inte de som faktiskt nyttiggör resterna från återvinningen!
Hur kan vi då lösa detta problem? Den viktigaste åtgärden är att förflytta perspektivet på avfallets klimat-och miljöpåverkan från kraftvärmeanläggningarna högre upp i avfallshierarkin. Detta är något som Söderenergi tagit fasta på genom att utveckla ett system med verifikat som tydligt visar avfallslämnarna vilken samhällsnytta man bidrar med genom att ta hand om deras avfall. Verifikaten hjälper också avfallslämnaren att i sin tur ställa krav på sina leverantörer högre upp i avfallshierarkin. I skrivande stund håller konceptet på att utvecklas tillsammans med ett flertal andar kraftvärmeföretag, bland annat Tekniska verken. Förhoppningsvis kan projektet bidra till att förflytta såväl avfallslämnarnas som fjärrvärmekunderna uppfattning om vår klimatpåverkan och därmed skicka rätt styrsignaler mot åtgärder högre upp i avfallshierarkin.
Vill du veta mer om nyttan med energiåtervinning av avfall? Kom gärna förbi Söderenergis seminarium i Almedalen idag klockan 09:00-10:00 i Länsstyrelsens trädgård (Korsgatan 4).
Skriv en kommentar