Vad värmer Sverige i Svensk Vindenergis framtidsvision?

Per Everhill 22 sep 2020
Vindkraftverk

Trenden att släppa rapporter som visar hur det framtida svenska elsystemet skulle kunna se ut fortsätter. Senast ut är Svensk Vindenergi som presenterar en framtidsvision där Sveriges elförsörjning år 2040 i huvudsak löses genom vind och solkraft som kompletteras med vattenkraft och en rejäl portion efterfrågeflexibilitet.

Den modell som har använts för analysen fokuserar på en utvald vecka år 2030 respektive 2040. Vad Svensk Vindenergi gör är att man utgår ifrån sina egna högt satta prognos för vindkraft och Energimyndighetens solstrategi vartefter man fyller på med kompletterande resurser i tillräcklig omfattning för att kalkylen ska gå ihop. Flera av rapportens antaganden förtjänar att kommenteras:

  • I beräkningarna antar Svensk Vindenergi att elproduktionen från ”Annat” minska kraftigt. ”Annat” utgörs i Sverige huvudsakligen av kraftvärme. Kraftvärmen är unik genom att den producerar två produkter samtidigt, dvs. el och värme. En kraftigt minskad elproduktion från kraftvärme innebär således rejält minskad värmeproduktion om Svensk Vindenergi inte tänker sig en ensidig avveckling av anläggningarnas turbiner vilket inte är troligt. Kraftvärmens värmeproduktion varierar över åren, men ligger över tiden tillsammans med övrig fjärrvärme på ungefär 50 TWh per år. Idag är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige för flerbostadshus och verksamhetslokaler. Att värme en så stor del av Sverige med fjärrvärme inte skulle vara möjligt med den värmeproduktionsförlust i Svensk Vindenergis scenario innebär. I praktiken skulle den minskade tillgången på fjärrvärmen behöva ersätta med ökad elanvändning för uppvärmning. Någon sådan verkar emellertid Svensk Vindenergis rapport ta höjd för. Hur ska Sverige värmas i det presenterade scenariot? Om lösningen är ökad elanvändning faller hela rapporten eftersom den föreslagna elproduktionsmixen inte klara av att leverera den extra effekten den analyserade veckan.
  • När det gäller vindkraften räknar Svensk Vindenergi med kraftiga effektivitetsökningar. Det är en sannolik utveckling. Svensk Vindenergi är emellertid lite väl positiva och verkar utgå ifrån en kapacitetsfaktor för vindkraft som innebär att samtliga vindkraft år 2040 har samma prestanda som dagens bästa havsvindkraft. Det är inte rimligt med tanke på att den landbaserade vindkraft som byggs idag antagligen kommer stå kvar år 2040. Vilket också stämmer väl överens med Svensk Vindenergis egna prognoser där huvuddelen av vindkraften fortfarande är landbaserad år 2040.
  • Stor tillit sätt till ökad användarflexibilitet i scenariot. Flexibilitet har självklart en roll i framtidens elsystem, men fråga är hur stor förmåga som är rimlig att realisera. I rapporten bedöms bland annat hushållselen (Alltså inte el för uppvärmning) kunna bidra med 130 MW under den värst belastade timman. Det kan verka optimistiskt att anta att kylskåp, fläktar och belysning år 2030 vid ett givet tillfälle kan bidra med flexibilitet motsvarande effektbehovet för en medelstor svensk stad. När det gäller flexibiliteten för eluppvärmning finns en god potential, bla när det gäller eldrivna värmepumpar. Problemet med denna flexibilitet är att den korta uthålligheten. Efter några timmar börjar temperaturen i fastigheten att sjunka och då är det nog få elanvändare som väljer att hålla inne effekten för att stödja elsystemet oavsett eventuella ekonomiska fördelar. Det är således en flexibilitet vi inte kan räkna med under längre köldperioder. Flexibilitet kommer vara viktigt i framtidens elsystem, men frågan är om vi kan lita på den i den utsträckning som Svensk Vindenergi räknar med? 
  • Scenariot bygger på att de svenska elnäten byggs ut kraftigt på alla nivåer. Det är ett rimligt antagande i ljuset av att det presenterade elsystemets produktion i hög grad är decentraliserad. Vi kommer se mer sol och vindkraft framöver och för att utnyttja dessa resurser effektivt är tillräcklig överföringskapacitet en kritisk faktor. På nationell nivå har detta uppmärksammats väl i den energipolitiska debatten, men inte på lokal nivå. En kraftig utbyggnad av solelsproduktionen kommer kräva stora elnätsinvesteringar på nätstationsnivå inne i våra städer. Om inte elnätsutbyggnaden matchar produktionsökningarna är risken stor för instängningseffekter. 

Sammanfattningsvis känns det som att Svensk Vindenergis rapport väcker fler frågor än vad den ger svar när det gäller elsystemets framtida utformning. Om den är tänkt som ett debattinlägg för mer vind-och sol slår det snarare åt andra hållet. Det är olyckligt för dessa kraftslag har verkligen god potential att växa i Sverige, om än kanske inte i samma takt som Svensk Vindenergi föreslår.

En annan tråkig trend med denna typ av rapporter är tendensen att allt för hårt premiera det egna kraftslaget. En förutsättning för ökad utbyggnad av vind-och solkraft är att det finns tillräckligt med planerbar kraftproduktion som balanserar väderberoende variationer. Istället för att nedvärdera dessa kraftslag i sin rapport borde vindkraftsindustrin vara mer tydliga med denna symbios.