Turbin på fler svenska värmeverk

Mycket talar för att vi står inför några stökiga år på energimarknaderna. Det kommer tyvärr ta tid innan Ukraina helt besegrat de ryska ockupanterna samtidigt som Rysslands energikrig mot EU långsamt intensifieras. Risken är stor för energibrist i Europa när värmesäsongen drar i gång på allvar om någon månad. Framtida terminspriser på energi tyder också på att trenden tyvärr verkar fortsätta även under nästkommande vinter.

Vintertid ger kraftvärmen ett avsevärt bidrag till den svenska effektbalansen. I ett kraftvärmeverk produceras el och värme samtidigt. Utan fjärrvärmen skulle vi behöva använda betydligt mer el för uppvärmning än vad vi gör idag och dessutom de tider då vårt elsystem är som mest belastat. Kraftvärmens samlade el- och värmeproduktion motsvarar ungefär 10 GW eleffekt vilket är betydligt mer än vad den svenska kärnkraften bidrar med idag. Kraftvärmen är också den enda storskaliga planerbara elproduktion som finns inne i våra tätorters lokala elnät. Vilket gör att elen inte behöver ta omvägen via stamnätet för att nå fram till konsumenterna.

De flesta svenska större städer har idag lokal kraftvärmeproduktion, men på mindre orter finns idag tyvärr ofta bara rena värmeverk som alltså bara producerar fjärrvärme. Så är fallet i till exempel Mora, Sollefteå, Degerfors, Haparanda, Varberg, Gnosjö, Gislaved med fler kommuner. Lägger vi till värmeproduktion inom industrin, exempelvis vid sågverk, handlar det sammanlagt om ungefär 500 anläggningar. Ofta handlar det om mindre anläggningar på några enstaka MW där det historiskt inte varit lönsamt att investera i en turbin för elproduktion. Ägaren är dessutom ofta kommunen som av tradition känner ett särskilt ansvar för ortens lokala värmeförsörjning, men väljer att lämna elförsörjningen åt marknaden. När det gäller industrins värmeproduktion så anses ofta elproduktion ligga utanför kärnverksamhet.

De senaste åren har emellertid förutsättningarna för småskalig kraftvärme snabbt. Tekniken för att sätta en turbin på mindre värmeanläggningar har utvecklats avsevärt och flera kommersiella aktörer erbjuder idag nyckelfärdiga lösningar. Såväl Energimyndigheten som branschorganisationen SVEBIO har tagit fram rapporter som beskriver denna utveckling. Om inget oförutsett händer kommer vi sannolikt under en lång tid framöver ha förhållandevis höga elpriser i södra Sverige på grund av kopplingen till kontinenten. När den fossilfria norrländska stålproduktionen tar fart stiger sannolikt priserna även i de nordliga elprisområdena. Utvecklingen kommer bidra till att göra investeringar i småskalig kraftvärme lönsammare.

Enligt beräkningar från SVEBIO är potentialen för småskalig kraftvärme ungefär 1 TWh /år. Det är inte särskilt mycket energi, men ändå lika mycket som hela den svenska solelsproduktionen 2021 som vilket understöds med avsevärda subventioner. Framför allt skulle utbyggd svensk småskalig kraftvärme bidra med en rad nyttor till det svenska elsystemet som inte till exempel sol-och vindkraft kan leverera. Med lokal kraftvärme förbättras förutsättningarna för lokal Ö-drift i händelse av att stamnätet skulle drabbas av störningar. Till exempel kan det interna fjärrvärmenätets pumpar strömförsörjas och därmed hålla orten varm i ett krisläge. Kraftvärmen har också goda förutsättningar att bidra med stödtjänster till elsystemet, exempelvis frekvenshållning vilket är något som alltmer efterfrågas av Svenska Kraftnät. Att sätta en turbin på ett värmeverk innebär inte heller någon NIMBY-problematik för de kringboende och ingen extra ytan tas upp tränger ut andra miljövärden.

De höga elpriserna kommer förhoppningsvis öka intresset för småskalig kraftvärme, men hur kan man utöver det hjälpa utvecklingen på traven? Till exempel skulle Energimyndigheten kunna bistå med kunskap och stöd till industrin för att utveckla potentialen där. Man skulle också kunna överväga en sänkning av elnätsavgifterna för denna typ av produktion eller till och med en höjning av den nätnyttoersättning som erhålls från elnätsföretagen för att mata ut el från kraftvärme på elnätet. Stödtjänstemarknaderna kan också utvecklas så att även mindre aktörer enkelt kan erbjuda denna typ av tjänster genom automatisk teknik och transparanta marknadsplatser som kan hantera små bud. I områden med lokal effektbrist skulle ett investeringsstöd sannolikt vara väl investerade pengar för elsystemet. Och som när det gäller all elproduktion måste tillståndsprocesserna förenklas och förkortas.

Vilket politiskt parti blir först med att lyfta en satsning på småskalig kraftvärme i sitt energipolitiska program?

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips