Tekniska verkens inspel till elektrifieringsstrategin

Per Everhill 17 feb 2021

I höstas presenterades ett mycket välbehövligt initiativ från regeringen i form av en ansats att ta fram en elektrifieringsstrategi.

I ljuset av att svenska industriaktörer den senaste tiden presenterat en rad ambitiösa planer på ökad elanvändning ligger initiativet helt rätt i tiden. Till detta kommer fordonsflottans förmodat kraftigt ökande elbehov, liksom att internationella datacenteroperatörer ständigt verkar planera nya elslukande anläggningar på svenska småorter. Det kommer behövas rejält med el i framtiden och hur ska vi fixa det? Det kommer förhoppningsvis elektrifieringsstrategin svara på.

Arbetet med strategin har redan inletts och energibranschen har vid flera tillfällen bjudits in för dialog. Detta är mycket positivt och naturligtvis helt nödvändigt i ett strategiarbete som omfattar hela samhället. Tekniska verken välkomnar naturligtvis initiativet och kommer följa det med stort intresse. Vi har en bred verksamhet inom energiområdet som dessutom kopplingar till andra sektorer, till exempel avfall-, bredband-, och jordbrukssektorn. Vi är också delägare i laddinfraoperatören Mer. Vi har funderat lite och här kommer våra initiala reflektioner kring olika utmaningar som vi anser behöver beaktas i en elektrifieringsstrategi. När något ämne behöver utvecklas hänvisar vi till tidigare inlägg på denna blogg.

Elmarknad

Det är redan idag tydligt att en elmarknad där endast kilowattimman värderas inte kommer kunna leverera det elsystem vi behöver i framtiden. Vi ser idag flera goda initiativ som kompletterar den ordinarie elmarknaden, exempelvis Svenska Kraftnäts utvecklade marknad för balanstjänster och de många lokala initiativ till kapacitetsmarknader som presenterat de senaste åren. Elektrifieringen kommer kräva mer planerbar kraftproduktion. Därför behöver dagens elmarknad kompletteras med en marknad/styrmedel som främjar tillgänglig effekt.
För mer i detta ämne: Dags att bryta kilowattimmans diktatur!
En elmarknadsreform är en komplicerad process med många ingående variabler som påverkar varandra. Den kommer kräva omfattande utredning & analys. Därför kan det vara lämpligt att genomföra reformen i två steg:
- På kort sikt: Inför i närtid en premie för effekt. När elcertifikatmarknaden nu avvecklas torde det på samhällsekonomisk nivå finnas utrymme för att införa ett sådant styrmedel.
- På längre sikt: Komplettera EnergyOnly-marknaden med ett marknadsbaserat styrmedel och/eller marknad för kapacitet.
- För mer i detta ämne: Brittisk kapacitetsmarknad möjlig lösning för svenska elsystemet?

Rollfördelningen på elmarknaden behöver ses över. Elnätsföretagens möjligheter att främja effektiv elanvändning tex genom energilagring, köp av flexibilitetstjänster, energioptimering m.m måste öka. Då olika elnätsföretag har olika förutsättningar att ta ett ökat ansvar för elsystemet kan man tänka sig en uppdelning i systemansvariga lokala elnätsföretag (DSO=District System Operators) och rena elnätsföretag (DNO=District Network Operator).
Dagens elhandelssystem kommer inte att fungera på en framtida elmarknad med en hög andel variabel elproduktion och hög flexibilitet. Flexibilitet innebär en avsevärd risk för balansansvariga elhandlare som dessa inte kommer vilja ta. Prissättningen kommer inte kunna göras ett dygn i förväg utan måste ske i nära realtid. Systemet måste bygga på en hög grad av automatik.
För mer i detta ämne: Efterfrågeflexibilitet - mardröm för balansansvariga på elmarknaden?

Energisystem

I Sverige är sektorskopplingen mellan el och värme oerhört viktig med anledning av vårt tidvis kalla klimat. Utan el-och fjärrvärmeproduktion från svenska kraftvärme/värmeverk skulle det svenska eleffektbehovet vintertid öka med 10 GW vilket skulle omöjliggöra fortsatt elektrifiering. Det kommer vara nödvändigt att främja fjärrvärme framför elvärme om vi ska klara av att öka vår elanvändning i Sverige. Prioriteringar kommer behöva göras med styrmedel, lagar och regelverk.
För mer i detta ämne:Elektrifiera resurseffektivt! och Kraft-och fjärrvärmen=10 GW=>kärnkraften.
Ur klimatsynpunkt (exempelvis våra klimatmål) måste vår koppling till andra länders elsystem beaktas i strategin. Om vår elexport till länder som i hög grad använder fossil elproduktion på marginalen kommer de globala klimatutsläppen att öka.
För mer i detta ämne:Elsystemet begränsas inte av gränser på kartan
När de gäller fordonsflottans elektrifiering bör hänsyn tas till lokal biogasproduktion som lämpar sig väl för lokaltrafik. Ett minskat behov av eleffekt för tex stadsbussar frigör sådan för elektrifiering av annan trafik.

Elnät

Det behövs en långsiktigt stabil elnätsreglering som är förankrad inom politiken, branschen och kunderna. Utan en sådan” överenskommelse” kommer elnätsregleringen fortsatt kantas av juridiska tvister och osäkerhet. Överenskommelsen måste ge tillräckliga incitament för elnätsföretagen att bedriva verksamhet, rimliga elnätskostnader för kunderna och främja en elnätsutveckling som möjliggör de energipolitiska målen, tex elektrifiering. På nedanstående länkar utvecklas resonemanget om behovet av en förändrad elnätsreglering: YgemansElnätsdialog och Solelsboomens elnätspåverkan.
Med en snabb tillväxt, tillkommande ny elproduktion osv fungerar det inte att enbart bygga nya elnät baserat på faktiska beställningar. För att snabbt kunna möta uppkomna behov kommer elnätsutbyggnaden i högre grad behöva göras utifrån prognoser och långsiktiga strategier. Här spelar de kommande nätutvecklingsplanerna en stor roll. Det är viktigt att de tas fram i samverkan med kommuner och länsstyrelser samt i dialog med lokalt näringsliv. Elnätsregleringen bör möjliggöra sådana investeringar.
Framtida elnätsreglering måste vara teknikneutral avseende investeringar i elnät jämfört med andra lösningar, exempelvis energilagring, flexibilitetstjänster och energieffektivisering. Idag främjas investeringar som bygger kapitalbas, dvs elnätsinvesteringar. Alternativa lösningar måste värderas mot varandra så att den mest effektiva tekniklösningen vinner. Det kommer kräva att elnätsföretagen utvecklas från att enbart vara nätägare till ett slags systemoperatörer.
För mer i detta ämne: Möjligheter och utmaningar med ny elnätsreglering.
Det är viktigt att inte ställa allt för specifika krav på elnätens investeringar i regelverk, styrmedel, lagar osv. Alla elnät är olika med olika slags investeringsbehov för att klara framtidens krav. Särskilda tekniska krav, tex enbart inriktade på vissa kapacitetshöjande åtgärder skulle kunna leda till överinvesteringar i vissa elnät alternativt underinvesteringar på andra områden (exempelvis förnyelseinvesteringar). När elnätens investeringsbehov prioriteras och planläggs så är det mycket ofta en kombination av flera olika orsaker i ett nätområde som utgör kriterier för beslut om investering. Förutom kapacitetsbehov kan det handla om till exempel leveranssäkerhet, obsoleta nätkomponenter eller förbättringar med hjälp av ny teknik. Att endast investera utifrån ett kapacitetsperspektiv är varken rationellt eller kostnadseffektivt. Elnätföretagen själva är bäst lämpade att avgöra investeringsbehoven i det enskilda elnätet.
Elnätens roll i elsystemet kommer att öka. Elnäten är en central infrastruktur som möjliggör sektorskoppling i stor utsträckning liksom lokal-, regional-, och nationell energioptimering. De lokala elnätsföretagen kommer (ofta som en del i lokala och regionala energikoncernen) behöva utvecklas mot systemoperatörer som säkerställer rätt energi på rätt plats i rätt tid utifrån befintliga förutsättningar. Alla elnätsföretag kommer inte kunna gå i den riktningen, men där det är möjligt kommer det avsevärt underlätta fortsatt elektrifiering på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt.
Ansvaret för driftsäkerheten i det svenska elsystemet måste tydliggöras. Det handlar till exempel om rollfördelningen mellan Svenska Kraftnät, Regionnätsföretagen och de lokala elnätföretagen.

Driftsäkerhet

Utveckla lokala kapacitetsmarknader.
Utveckla marknaden för balanstjänster och då gärna med en geografisk differentiering.
För mer i detta ämne: Stödtjänstutredningen

Gå i takt/samhällsdialog

Idag finns en tydlig obalans mellan utbyggnaden av distribuerad förnybar elproduktion och elnätet på alla nivåer. Vi märker det inte minst lokal när det gäller solceller i enskilda villaområden. Den balansen behöver förbättras genom utbyggda elnät och ny teknik (till exempel lagring), men också överväganden kring fortsatt subventionering av ny kraftproduktion (exempelvis de mycket generösa solelsstöden).
Utbyggnaden av laddinfrastruktur är fortfarande beroende av stöd. Utan fortsatt utbyggnadsstöd kommer utbyggnadshastigheten att sjunka avsevärt. Det kommer dröja några år tills branschens står på egna ben i detta avseende.

Laddinfra

Det är viktigt att betrakta laddinfrastrukturen som en del i elsystemet. Det finns ibland tendenser till att vilja skapa särlösningar, till exempel ”laddgator” i storstäder eller icke-koncessionspliktiga laddnät. Här är risken stor för suboptimering. Laddinfrastrukturen måste vara en del av elsystemet – särskilt som vi kommer behöva använda elfordonens batterier som flexresurs på alla nivåer – inte bara lokalt i villakvarteret.
Viktigt att låta laddinfra vara en fri marknad. Det gynnar konkurrens, kvalitet och fortsatt utbyggnad. Undvik standardisering (exempelvis avseende märkningar, prisinfokrav etc.). På en väl fungerande marknad kommer aktörerna att utveckla detta själva utifrån kundbehovet.

Hoppas detta kan bidra till den energipolitiska debatten om strategin och återkom gärna till oss om du har några frågor, synpunkter eller behöver mer information!