Svensk avfallsimport minskar utländsk deponering
Svensk och europeisk avfallspolitik bygger på den så kallade avfallshierarkin. Den innebär att avfall i första hand ska undvikas och om det inte är möjligt återanvändas, materialåtervinnas eller energiåtervinnas i den prioritetsordningen. Det sista alternativet är deponering vilket på ren svenska innebär att avfallet slängs på soptippen. Att undvika avfall är bäst för miljö och klimat medan deponering är i särklass sämst. På många deponier tas avfallet inte omhand överhuvudtaget och läcker över tiden ut stora mängder metangas som är en växthusgas med betydligt större klimatpåverkan än koldioixid. När det gäller åtgärder inom ramen för avfallshierarkin ger minskad mängd avfall som går till deponering störst klimatnytta. Detta bör alltså vara prioriterat i förhållande till att exempelvis minska materialåtervinningen till förmån för återanvändning.
Idag importerar svenska kraftvärmeverk stora mängder restavfall från länder i Europa som saknar egen förmåga att energiåtervinna avfall. Det handlar om avfall där de fraktioner som kan återvinnas effektivt på andra sätt sorterats ut. Resterna går till Sverige där de blir el och fjärrvärme. På så viss kan vi minska vår användning av fossila bränslen för energiproduktion samtidigt som vi gör en stor klimatinsats. Beräkningar visar nämligen att avfallsimporten minskar de globala koldioxidutsläppen. Enligt konsultföretaget Profus beräkningar minskar Tekniska verkens avfallsimport från Storbritannien de globala utsläppen av koldioxid med 385 kg per ton avfall. Svensk avfallsimport handlar egentligen om export av miljöteknik!
Den svenska avfallsimporten anklagas ofta för att hindra ökad materialåtervinning i de länder som exporterar avfall. En ny studie från IVL Svenska Miljöinstitutet visar emellertid att så inte är fallet. Studien visar istället att import av avfall för energiåtervinning i Sverige leder till en kombination av minskad deponering av både behandlat och obehandlat avfall och minskad inhemsk avfallsförbränning i de studerade exportländerna. Den kunskap som framkommit i studien tyder på att den svenska avfallsimportens effekter på materialåtervinningen är små i praktiken. Detta är mycket viktigt att ha i åtanke vid utformningen av styrmedel på avfallsimportområdet. Givetvis ska vi bli bättre på att arbeta högt upp i avfallshierarkin med exempelvis materialåtervinning, men det står inte på något sätt i motsatts till att minska deponeringen av restavfall genom effektiv svensk energiåtervinning.
Skriv en kommentar