Solelsstrategin ur elnätssynvinkel
Lovisa Fricot Norén
11 jan 2017
De senaste åren har solelsproduktionen i Sverige ökat dramatiskt, om än från en i princip obefintlig nivå i början av 2000-talet. Tekniken har blivit billigare samtidigt som regelverk förenklats för att möjliggöra att fler privatpersoner enkelt kan bli prosumenter (både producenter och konsumenter av el).
Tekniska verken engagerade sig tidigt i frågor kring anslutning av solelsproduktion till elnätet. Vi prövade exempelvis nettodebitering genom att använda prosumenternas överskottsenergi för att täcka lokala elnätsförluster och anpassade våra föranmälningsrutiner för att passa solcellsinstallatörer. 2015 visade statistik från SCB att Linköping är den kommun i Sverige som har mest installerad effekt solel. Samma undersökning visade att Katrineholm är den kommun som har mest solel per capita. Vårt engagemang har gett oss god kunskap om hur solelsproducenter påverkar elnätsföretagen och hur vi kan samarbeta för att främja utbyggnaden av småskalig förnybar energiproduktion. Elnätsföretagens engagemang är oerhört viktigt, inte minst genom att kravet på installation av behörig elinstallatör innebär att vi alltid engageras i alla installationer av solceller som sker i våra nät. I oktober presenterade Energimyndigheten på uppdrag av regeringen ett förslag till strategi för ökad användning av solel. Vi är i huvudsak positiva till innehållet, samtidigt som vi ser flera utmaningar för oss elnätsföretag vilka måste hanteras.
Strategin innehåller en rad förslag om regelförenklingar för solelsproducenter vilket vi ser mycket positivt på. Krånglig och kostsam administration har varit ett verkligt hinder för utbyggnaden av solel, främst hos icke-professionella aktörer som exempelvis enskilda villaägare som skrämts av krav på momshantering och krånglig rapportering. Bland annat kommer förslaget att ta bort mindre anläggningar (högst 68 kW) från elcertifikatsystemet och ersätta det med ökad skattereduktion innebära minskad byråkrati och kostnader för såväl elnätsföretagen som prosumenterna. Här är det emellertid viktigt att det ökade skatteavdraget verkligen täcker inkomstbortfallet från elcertifikatsystemet så att de ekonomiska villkoren inte försämras för producenten. Naturligtvis kommer också förslaget om SolROT att förbättra förutsättningarna för investeringar i solelsproduktion.
De utmaningar vi ser med strategin är i mångt och mycket kopplade till den valda ambitionsnivån, som om den skulle bli verklighet kommer innebära stora krav på investeringar i elnäten. Om en framtida önskvärda produktionsvolym på 7-14 TWh ska kunna bli verklighet, kommer det kräva att en stor del av dagens kundkollektiv blir prosumenter. Om vi bortser från landets lägenhetskunder så återstår omkring 2 miljoner potentiella solelsproducenter av totalt 5,3 miljoner svenska elnätskunder. Om vi antar att genomsnittsinstallationen är på 20 kW skulle det krävs mellan 350 000 och 700 000 solelsproducenter. Omkring 20-35 % av alla elnätskunder skulle därmed behöva timmätning och timavräkning, istället för att idag hanteras som månadsavlästa schablonanläggningar. Det innebär en avsevärt förhöjd kostnad för elnätsföretagen för nya alternativt uppgraderade mätare och inte minst för hantering av kraftigt ökade datamängder.
En större andel mikroproducenter i elnätet kommer också kräva investeringar för att klara ett förändrat effektbehov. Även om den egna elproduktionen över tiden kommer reducera solelsprosumentens effektbehov kommer prosumenten även i fortsättningen ha behov av att kunna ta ut hög effekt ur nätet vintertid. Samtidigt kommer elnätet behöva vara dimensionerat för att ta emot hög effekt sommartid. Elnätet har traditionellt dimensionerat för uttag av effekt. Med en större andel mikroproducenter i nätet kan inmatning av effekt potentiellt bli dimensionerande för elnätet. Det skulle i så fall kräva nätförstärkningar, vilka givetvis kostar pengar.
Vi vill poängtera att vi ser mycket positivt på solel och ser fram emot den utveckling som presenteras i strategin, men det är oerhört viktigt att vi inte negligerar de utmaningar som den kommer att innebära på elnätsidan. Därför är det mycket viktigt att kommande regelverk kring elnätsavgifter tar hänsyn till elnätsägarnas behov av att få betalt för den merkostnad solelsproduktion i stor skala innebär.
Skriv en kommentar