Snabba åtgärder för mer kraftvärmeel?

Porträtt på Per Everhill. Foto. Per Everhill 19 aug 2022
Vy över kraftvärmeverket KV1

Det verkar bli stökigt på elmarknaden inför vintern vilket gör varje tillgänglig MW elproduktion extra värdefull för försörjningstryggheten i vårt elsystem. På elmarknaden startar produktion för att möta efterfrågan i den ordning som den är lönsam att köra. Trots att elpriset enskilda timmar kan vara mycket högt händer det emellertid att viss produktion som i teorin borde vara lönsam ändå inte startas. Så är till exempel fallet med vissa kraftvärmeanläggningar. Vad är anledningarna till det och vad kan göras direkt på kort sikt (Nu!) för att öka kraftvärmens elproduktion inför den kommande vintern?

Först en brasklapp! Flera av de exempel som beskrivs i detta blogginlägg innebär ökad negativ miljö-och klimatpåverkan. Det är naturligtvis något som ska undvikas. Samtidigt är det politikens roll att väga olika samhällsintressen mot varandra, exempelvis tillgång till el i förhållande till klimatutsläpp och annan miljöpåverkan. Sådana avvägningar sker hela tiden, exempelvis för vattenkraftsproduktionen som påverkar den lokala faunan eller när det oljeeldade Karlshamnsverket startas i effektreserven. Exemplen ska läsas i ljuset av just sådana prioriteringar.

Sedan några år tillbaka har många äldre fossiloljeeldade kraftvärmepannor (och rena värmepannor) konverterats för eldning med förnybar bioolja. Bioolja är ett betydligt dyrare bränsle än fossil olja vilket bland annat beror på att det är svårare att lagra. 2020 höjdes skatten på biolja från grödor som används för uppvärmningsändamål kraftigt. Det krävs idag ett mycket högt elpris över en längre tid för att det ska vara lönsamt att starta en kraftvärmepanna på biolja. De senaste åren har de endast körts när det varit riktigt kallt under en längre tid. En avvecklad skatt på biooljeeldning skulle göra det lönsammare att starta dessa pannor vid ett lägre elpris än idag vilket skulle bidra till att trycka ner elpriserna en smula. Oavsett skattenivå är det dock osannolikt att det finns tillräckligt med bioolja att köpa på marknaden för att köra anläggningarna under någon lägre tid. De lager som företagen sitter på är dimensionerade för korta driftstider när det är riktigt kallt.

Idag används fortfarande en liten andel fossila bränslen på marginalen i kraftvärmen när det är riktigt kallt. På årsbasis handlar det om någon enstaka procent av bränslemixen på nationell nivå. De senaste åren har koldioxid-och energiskatterna höjts kraftigt för kraftvärmens fossila marginalbränslen. Kostnaderna ökar ytterligare då det ofta handlar om anläggningar inom EU utsläppshandelsystem som därmed dubbelbeskattas. Utsläpp ska kosta, men i ett krisläge skulle en tillfällig svensk skattesänkning för dessa bränslen göra att vissa anläggningar skulle kunna startas och köras oftare för att öka försörjningstryggheten i elsystemet.

För att öka resiliensen i fjärrvärmesystemen är det vanligt att behålla äldre reservanläggningar i stället för att avveckla dem. En del körs någon gång per år, medan andra befinner sig mer eller mindre permanent i malpåse och kräver stora investeringar och mycket arbetstid för att kunna startas. Därför tvekar många företag att dra i gång dessa anläggningar trots att elpriset tillfälligtvis under vissa tider ändå är tillräckligt högt för lönsam drift. Man köper inte heller in några större mängder bränsle (tyvärr oftast fossil olja) som skulle behövas för en längre tids drift. Om dessa anläggningar i stället upphandlades som en effektreserv av Svenska Kraftnät (mothandel) skulle det sannolikt vara värt att damma av dem så de kan vara körklara till vintern. Det skulle också ge dem bättre förutsättningar att köras utifrån elpriset. Det kan också vara aktuellt att handla upp ren värmeproduktion i vissa fjärrvärmenät med kraftvärme. Genom att öka värmeproduktionen i reservanläggningar kan elproduktion prioriteras i kraftvärmeverken i samma nät. Tiden springer emellertid i väg för denna lösning när vi redan befinner oss i augusti. En sådan upphandling borde påbörjats redan tidigt i våras för att kunna ge full effekt den kommande värmesäsongen.

Vidare begränsas kraftvärmens elproduktion i många fall av olika miljötillstånd. De finns där av en anledning och är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett miljövänligt sätt. Till exempel har en del kraftvärmeföretag möjlighet att kyla bort en viss mängd överskottsvärme i närliggande vattendrag. På så vis kan anläggningen producera el även när värmeunderlaget är lågt vilket exempelvis kan vara fallet under en tidig höst eller på våren. Kylningen höjer givetvis den lokala vattentemperaturen, men då de tillåtna gränsvärdena naturligtvis är satta med marginal skulle det givetvis gå att överväga tillfälliga undantag för att i ett krisläge möjliggöra ökad elproduktion.

Sammanfattningsvis finns det en del åtgärder som skulle kunna öka kraftvärmens elproduktion på kort sikt, men de är ofta förknippade med en klimat-och miljökostnad. I vinter kan vi tvingas göra sådana avvägningar. Dessutom börjar det bli för sent för att eventuella åtgärder ska kunna få effekt redan i vinter.

När det gäller kraftvärmens förutsättningar att öka elproduktionen på längre sikt finns en betydligt bredare palett av åtgärder att välja mellan och som dessutom i princip alltid har ett positivt klimatutfall. Satsningar på värmelager, bättre kylmöjligheter, avskaffad skatt på energiåtervinning av avfall, utbyggnad av fjärrkyla, reviderade energikrav på byggnader, ny teknik för ökad restvärmeanvändning, Ö-driftsstöd för turbiner på värmeverk och så vidare. Jag återkommer till dessa i kommande blogginlägg!