Sista raden på fakturan styr elanvändningen

Jesper Hagbom Vd Tekniska verken Linköping Nät AB Jesper Svensson, vd Tekniska verken Linköping Nät AB 12 jan 2022
En man kopplar in sladden till en elbil.

I ett allt mer instabilt elsystem lyfts effektivare elanvändning eller så kallad efterfrågeflex ofta fram som en viktig lösning på problematiken. Ett sätt att skapa efterfrågeflexibilitet är att skicka en effektiv prissignal till kunden som ger ekonomiska incitament att anpassa elanvändningen efter läget i elsystemet. I slutet av förra året presenterade Energimarknadsinspektionen ett förslag på föreskrifter om hur elnätstarifferna ska utformas för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet.

Trots ett gediget förarbete som vilar på god teoretisk grund bedömer vi att Energimarknadsinspektionens förslag i praktiken tyvärr inte kommer få någon större effekt på elnätskundernas utnyttjande av elnätet. Förslaget innebär bland annat att huvuddelen av kundkollektivet skulle få en ökad andel fasta kostnader. Det kan säkert motiveras utifrån ett kostnadsriktighetsperspektiv, men vi vet också att kunderna efterfrågar rörliga kostnader som de kan påverka. Inte minst är känslan av att kunna minska sina kostnader viktig. Och utan rörliga komponenter försvinner alla incitament att momentant engagera sig i sin elanvändning.

Visserligen föreslås också en för elnätsföretagen frivillig mindre rörlig effektkomponent vilket är bra, men också krav på att den ska vara tidsdifferentierad. Här är risken stor för målkonflikter. Kunderna kommer vilja genomföra olika slags elkrävande aktiviteter vid olika tidpunkter, exempelvis ladda elbil eller värma upp sitt hus. Dessa tidpunkter kommer sannolikt inte att sammanfalla vilket kan göra det svårt att utforma en enhetlig effektiv tidsdifferentierad effekttariff. Utmaningarna kommer också skilja sig åt mellan olika nätnivåer där elbilsladdning främst driver kostnader på kvartersnivå medan elvärmen och industrins effektuttag tydligare påverkar den maximala effekttoppen för ett helt lokalnät. Tekniska verken skulle hellre vilja se en tariffstruktur som främjar ett jämnt effektuttag snarare än ett krav på att förbrukningen ska styras mot specifika klockslag.

Den främsta orsaken till att en förändrad elnätstariff har låg styreffekt på kundernas elanvändning är emellertid att den endast utgör en mindre del av den totala elkostnaden. Huvuddelen av elkostnaden har de senaste åren istället utgjorts av skatter, avgifter och på sistone också en allt högre elkostnad. Vår erfarenhet är att elkunderna främst fattar beslut om sin elanvändning baserat på elräkningens sista rad snarare än enskilda tariffkomponenter. Det är totalkostnaden som gör att man ser över sitt elnätabonnemang, jämför elavtal och investerar i energieffektivisering. För att kunden ska få en effektiv prissignal som styr mot en effektivare elanvändning måste samtliga delar av elkostnaden styra mot samma mål. Som kunden dessutom måste ha goda möjligheter att påverka. Jag hoppas att vi i en snar framtid kan få se ett utvecklat förslag från Energimarknadsinspektionen som gör just detta.