Så minskar vi tillflödet av plast i avfallssystemet

Klas Gustafsson, vice vd Tekniska verken 3 jul 2017
Flera tomma plastflaskor som står på rad.

Av det avfall som produceras i dagens samhälle orsakar plastfraktioner särskilda problem:

  • Plast är mycket svårnedbrytbart, vilket innebär att det finns kvar i naturen under mycket lång tid där det kan orsaka stora skador för exempelvis djurlivet. Nya kunskaper kring problematiken med mikroplaster förstärker denna problematik.
  • Plastavfall är i många fall uppblandat med andra fraktioner (trä, textilier), vilket försvårar effektiv materialåtervinning. Även med bästa tillgängliga teknik orsakar dagens materialåtervinning av plast en stor del spill som i Sverige oftast går till energiåtervinning [1]. Efterfrågan på återvunnen plast är låg, bland annat på grund av dessa låga kvalitet som material.[2]
  • I Sverige saknas effektiva insamlingssystem för flera plastfraktioner, exempelvis plastbestick, leksaker, husgeråd och liknande, som särskiljer plasten från övriga fraktioner.
  • Ett lågt pris på fossil energi gör plastprodukter billiga. Vidare är plast ett mycket funktionellt och används i ett stort antal produkter. Tillverkningen av nya plastprodukter är svår att styra politiskt på grund av den internationella marknaden för denna typ av produkter. Producenterna har låga incitament att utveckla plastprodukter som är lätta att återvinna.
  • Plast kan inte materialåtervinnas hur många gånger som helst på grund av att materialet slits.

I dag är energiåtervinning ofta den miljömässigt bästa lösningen för det plastavfall som inte kan materialåtervinnas effektivt. Då nyttiggörs den i form av el och värme, som i sin tur tränger ut fossila bränslen ur vårt energisystem. Genom energiåtervinning kan vi ta hand om blandade avfallsfraktioner som är svåra att separera. Vi hindrar tillflödet av mikroplaster till naturen och vi nyttiggör det plastavfall som blivit allt för slitet efter att förhoppningsvis ha återvunnits flera gånger om. 

I Sverige finns idag ett 30-tal anläggningar för energiåtervinning av restavfall, bland annat plast. Med restavfall menas sådant avfall där de fraktioner som kan återvinnas högre upp i avfallshierarkin sorterats bort[3]. Utan energiåtervinning skulle den plast som inte kan materialåtervinnas idag behöva deponeras med avsevärda miljökonsekvenser. Energiåtervinningen kritiseras ofta för att plastavfall förbränns. Det handlar visserligen om återvunna resurser, men verksamheten resulterar ändå i utsläpp av koldioxid, vilket försämrar dess miljöprestanda. Den fossila andelen i avfallet är också en viktig orsak till att det finns starka politiska krafter som vill förbjuda energiåtervinning av avfall, alternativt skattebelägga verksamheten.

Utmaningen med plast i avfallet löses inte genom att slå mot enskilda återvinningsmetoder genom skatter och regleringen. Lösningen är istället att satsa på åtgärder som minskar tillförseln av plast redan innan det blir avfall! Vår uppfattning grundar sig på mångårig erfarenhet av avfallshantering där Tekniska verken idag verkar i avfallshierarkins alla delar, från att förebygga avfall till att på ett säkert sätt deponera de fraktioner som inte kan tas om hand med andra metoder. Följande åtgärder skulle kunna bidra till att minska tillförseln av plast i avfallet:

  • Skapa särskilda insamlingssystem för flera plastfraktioner. Idag samlas endast plastförpackningar in separat av Förpacknings-och tidningsinsamlingen (FTI). Genom separat insamling ökar möjligheterna till materialåtervinning avsevärt.
  • Ställ högre krav på ecodesign för vissa produkter. Det kan bland annat handla om att utforma produkter så att olika fraktioner enkelt kan separeras för materialåtervinning, exempelvis plastdetaljer i textilier.
  • Inför ett system för att märka produkter beroende på hur effektivt de kan materialåtervinnas. En produkt gjord av en ren fraktion får högre betyg än en annan produkt som är gjorda av blandade fraktioner som dessutom är svåra att separera. På så viss kan kunden enklare bedöma produktens miljöprestanda, vilket skulle driva på utvecklingen mot mer återvinningsbara produkter. Systemet kan införas gradvis på enskilda produkter, exempelvis förpackningar.
  • Utveckla pantsystem för fler plastfraktioner. Hemköp[4] annonserade nyligen att de planerar att införa pant för plastpåsar och Axfood[5] har sedan något år tillbaka infört pant på flera förpackningar, bland annat saftflaskor.
  • Stöd forskning för ökad materialåtervinning av plast, samt utveckling av alternativa material. Idag finns flera tekniker för bioplast, men de är fortfarande betydligt dyrare än fossila alternativ.[6]
  • Plast kan endast materialåtervinnas ett fåtal gånger innan dess materialegenskaper försämras kraftigt. Då återstår idag inga andra återvinningsalternativ än energiåtervinning. Energiåtervinning av ”uttjänt” plastavfall bör främjas då det är ”best available technology”. Det säkerställer att avfallet inte hamnar i naturen och nyttiggör det som energi.

Det är viktigt att poängtera att det inte finns någon motsättning mellan materialåtervinning och energiåtervinning. Båda dessa metoder behövs om vi ska kunna klara våra avfallsutmaningar. Som energiföretag ser vi gärna en framtid där vi efterhand energiåtervinner allt mindre plast. Helst vill vi inte elda någon plast alls, men så länge det behövs i brist på andra återvinningsalternativ är det dock viktigt att våra kraftvärmeverk tillåts göra klimatnytta på detta område, där Sverige idag är världsledande. 

Välkommen till seminariet Får plasten plats i den cirkulära ekonomin?  den 4 juli, kl 9 i Almedalen.