Optimering, ransonering eller mitt emellan
Det senaste året har elkriserna i Kalifornien och Texas fått stor uppmärksamhet i energivärlden. De exakta orsakerna kan diskuteras, men det handlar bland annat om en kombination av bristande transmissionskapacitet, avveckling av planerbar elproduktion och ett kundkollektiv som inte vill eller kan anpassa sin elanvändning utifrån marknadens prissignaler.
Händelseutvecklingen är intressant att studera i ett svenskt perspektiv eftersom den skulle kunna ge ledtrådar om de utmaningar vårt eget elsystem står inför.
En aspekt som återvinns i såväl Kalifornien som Texas är ett kraftigt ökat fokus på så kallad efterfrågeflexibilitet. Det vill säga att kunderna anpassar sin elanvändning utifrån tillgänglig kapacitet och aktuell belastning på elsystemet. I den svenska energidebatten används begreppet ofta med en positiv underton och framställs som något vi ha mer av.
I praktiken är efterfrågeflex emellertid inte ett entydigt begrepp. Kunderna anpassning utifrån elsystemets behov och metoderna för detta hamnar snarare på en glidande skala mellan ytterligheter som frivillig optimering och tvingande ransonering. Där det förstnämnda är en önskvärd utveckling med enbart positiva aspekter medan det senare får avsevärda negativa konsekvenser för hela samhället. Gränsen för när åtgärdernas samhällspåverkan går från positiv till negativ går inte att fastställa exakt.
Om vi börjar med optimering så finns det redan idag goda möjligheter att effektivisera sin elanvändning utan att det har någon negativ påverkan på komfort, verksamhet och livsstil för kunden. Det klassiska exemplet är att komma ihåg att släcka en lampa när man lämnar ett rum. Idag kan detta dessutom automatiseras med smart styrning. Det kan till exempel handla om att minska effekten för gatubelysningen på vägar när de inte trafikeras. Det kan handla om smarta värmepumpar som laddar huset med värme på natten när elpriset är lågt för att över tiden hålla önskad temperatur. Ofta finns ekonomiska och miljömässiga argument som gör åtgärden attraktiv för såväl kunden som samhället i stort. Elpriset ger viktiga styrsignaler om läget i elsystemet i stort samtidigt som de lokala elnätsavgifterna är utformade för att främja ett effektivt utnyttjande av elnätet. Att frivilligt optimera elanvändningen i samhället är odelat positivt och något behöver främjas, tex med styrmedel och andra regelverk.
Att optimera elanvändningen verkar emellertid inte räcka till för att hantera de utmaningar elsystemet står inför i Sverige och i många andra delar av världen. I takt med att åtgärderna allt mer påverkar kundens tillvaro övergår vi gradvis från optimering till vad som idag brukar kallas just efterfrågeflexibilitet. Det kan handla om att flytta elanvändning över dygnet genom att avstå från att utföra viss verksamhet en viss tid. Till exempel kan ett företag välja att stänga ner eller minska sin produktion en viss tid och genomföra den vid annat tillfälle. För en privatperson kan det handla om att inte ladda sin elbil när man önskar. Går vi ett steg längre kan det handla om att avstå helt från att använda el. På de lokala flexmarknader som nu utvecklas i Sverige kan kunderna sälja sin förmåga att flytta eller avstå från elanvändning. Eftersom det sker mot ekonomisk ersättning kan man anta att kunden värderar denna högre än de negativa konsekvenserna för sin verksamhet av att avstå från att använda el vid det önskade tillfället.
Om vi skruvar åt tumskruvarna lite till så kommer vi in på varianter som visserligen är frivilliga, men som innebär att olika former av påtryckningsmedel används mot kunden för att få denna att förändra sitt beteende. I både Kalifornien och Texas har chockhöjningar av elnätsavgifterna tillämpats för att få kunden att minimera sin elanvändning vissa tider. Det kan också handla om lokaliseringsprinciper i elnätsavgifterna som gör det väldigt dyrt att använda el i ett visst geografiskt område. Villkorade anslutning är en annan metod som ni börjar diskuteras i Sverige, dvs att en nyanslutning till elsystemet enbart görs om kunden går med på att begränsa sin elanvändning under vissa förutsättningar. Detta är åtgärder som påverkar samhället i stort, tex då det påverkar möjligheterna att etablera elkrävande verksamhet. Det gäller särskilt de kunder som av olika skäl inte kan anpassa sin verksamhet utifrån fluktuerande elsystemets behov.
Nu börjar vi närma oss ytterligheten ransonering. Det är faktiskt en mycket vanlig metod för att begränsa elanvändningen i stora delar av världen. I sin renaste form handlar det om roterande bortkoppling, dvs att elkunden har tillgång till elsystemet vissa tider för att sedan bli bortkopplad till förmån för andra elanvändare. I Europa förekommer detta fortfarande på delar av Balkan och är i princip mer regel än undantag i de flesta afrikanska länder utanför större städer. Eftersom elransonering inte är frivillig får det stora konsekvenser för samhället då elanvändarna tvinga anpassa sin verksamhet utifrån en begränsad tillgång på el. I Texas tvingades elnätsföretagen tillämpa ransonering i form av bortkoppling som ett sista steg för att förhindra en överbelastning på elsystemet.
Var på skalan kommer vi landa i Sverige framöver? Jag tror det är viktigt för politiker och andra beslutfattare i energisverige att fundera på vad som är önskvärt för våra elkunder och vilka åtgärder man kan tänka sig att frivilligt acceptera för att möjliggöra den önskade omställningen av elsystemet. Inte minst måste frågan ställas till våra kunder!
Skriv en kommentar