Omtolkning av regelverk tynger svensk fordonsgasproduktion
Biogas som produceras genom rötning innehåller i huvudsak metan och koldioxid. Beroende på vilka råvaror som använts ligger metaninnehållet på mellan 60-70 %. Detta ger en för låg kvalité för att gasen ska kunna användas för mer kvalificerade användningsområden. Genom att ta bort koldioxiden samt trycksätta gasen till 200 bar förbättras gasens egenskaper avsevärt. Denna process kallas uppgradering och gör det exempelvis möjligt att använda gasen som fordonsgas vilket är ett utmärkt miljöbränsle med mycket goda klimategenskaper. Tryckhöjningen sker med hjälp av eldrivna högtryckskompressorer. Det går åt elenergi i denna process, men i förhållande till biogasens totala klimat-och miljönytta är tillverkningens miljöpåverkan försumbar. Däremot innebär elanvändningen naturligtvis kostnader för tillverkaren, vilket kan vara särskilt kännbart för mindre producenter.
Som en integrerad del i en industriell tillverkningsprocess har den elenergi som åtgått för trycksättningen hittills varit skattebefriad enligt 11 kap. 3 § första stycket 1 i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Detta har bidragit till att stärka fordonsgasens konkurrenskraft gentemot mot fossila bränslen där diesel-och bensinpriserna legat på en stadigt låg nivå de senaste åren.
I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen från den 8 april 2016 meddelas emellertid att den elektriska kraften som åtgår för trycksättningen inte kan anses förbrukad i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen varvid den därför är skattepliktig. Domstolen ser trycksättningen som ett led i distributionen av gasen vilket alla med insikter i tillverkningsprocessen naturligtvis direkt kan avfärda som felaktigt. Om Högsta förvaltningsdomstolens tolkning får fortleva kommer den få stora konsekvenser för den svenska biogasbranschen.
I flera utredningar, exempelvis i Miljömålsberedningen delbetänkande från juni 2016 lyfts biogasen fram som en mycket viktig delkomponent för möjligheterna att göra den svenska fordonsflottan fossilfri. Biogasen ger positiva miljöeffekter under hela sin livscykel, exempelvis genom att insamlat matavfall kan nyttiggöras, fossila bränslen ersättas samt att restprodukter i form av biogödsel kan ersätta fossilt konstgödsel. Av dessa anledning är biogasen också föremål för fler stora offentliga satsningar, exempelvis Klimatklivet där flera hundra miljoner allokerats för lokala biogassatsningar.
Trots dessa satsningar lever den svenska biogasbranschen idag under ett hårt konkurrenstryck. Priset på fossila bränslen är mycket lågt vilket försämrar biogasens konkurrenskraft. Få biogasföretag är lönsamma idag och branschens svåra situation har blivit allt tydligare den senaste tiden genom exempelvis personalnedskärningar.
I ljuset av denna utveckling innebär ett avskaffande av skattebefrielsen för den el som åtgår för trycksättning av biogasen till fordonsgas ett hårt slag mot branschen. För många mindre verksamheter kan det vara den faktor som slutligen avgör om produktionen ska fortgå eller avvecklas. Det är också mycket olyckligt att omtolkningen sker efter lång tid av skattebefrielse som därmed tagit med in nyligen genomföra investeringar vars lönsamhet ny förändras. Omtolkningen innebär dessutom att staten skattebelägger en verksamhet som man i andra avseenden stödjer med omfattande ekonomiska bidrag. Detta blir naturligtvis kontraproduktivt.
Det är därför av stor vikt för den svenska biogasbranschen att Högsta förvaltningsdomstolens omtolkning av regelverket som skatt på el för trycksättning av biogas omprövas. Trycksättningen av biogasen är en integrerad del av tillverkningsprocessen för fordonsgas och bör därför även i fortsättningen vara skattebefriad. Om beslutet får fortleva riskerar det att allvarligt försämra Sveriges möjligheter att nå flera uppställda miljömål samtidigt som en industri som bidrar till att skapa lokala gröna jobb riskerar att avvecklas.
Skriv en kommentar