Negativa elpriser för första gången i Sverige
Natten mellan söndag och måndag var elpriset (timspotpriset på dagen-före marknaden) negativt för första gången någonsin i Sverige. Detta är tidigare något som vi främst sett i Danmark och Tyskland, det vill säga i länder med en betydligt högre andel väderberoende kraftproduktion än i Sverige.
Hur kan elpriset bli negativt? Det har att göra med elektricitetens unika egenskaper som produkt. Till skillnad från exempelvis potatis och sill så konsumeras el i samma stund som den produceras. Möjligheten att lagra el är, dagens teknikutveckling till trots, ännu begränsad. Det gör att obalanser kan uppstå mellan utbud och efterfrågan som gör att priset går under noll. Under söndagsnatten blåste det rejält i större delen av Norden vilket gav rekordproduktion för vindkraften samtidigt som det var varmt och låg efterfrågan i industrin på grund av helg. Exporten gick maximalt till de som ville köpa, exempelvis norrmännen som kunde spara på sin vattenkraft. Ändå fanns mer el på marknaden än vad köparna efterfrågade.
Men varför stänger man inte av elproduktionen när man inte får betalt? Det finns främst två skäl till detta. Produktionen kan vara subventionerad, exempelvis som vindkraften via elcertifikatsystemet som gör att man får en intäkt för producerad energi även om priset är negativt. Det kan också vara omöjligt att reglera ner produktionen av tekniska skäl vilket exempelvis är fallet med de flesta solelsanläggningar, strömmande vattenkraft och äldre vindkraftverk. Nedreglering eller avstängning kan också innebära kostnader vilket gör att vissa producenter väljer att fortsätta producera vid negativt pris för anläggningen ska gå när priset åter blir positivt.
Ett negativt elpris slår hårt mot all slags elproduktion, även för de som genom bidrag på får en positiv intäkt per kWh vid minuspris. Vindkraftsföretagen behöver exempelvis betydligt högre intäkter än vad elcertifikatsystemet ger i bidrag för att klara sina kapitalkostnader. Vad sänder negativa elpriser för signal till marknaden? När det byggs ny värmeproduktion i Sverige idag är en återkommande fråga om man ska investera i en turbin för elproduktion eller enbart producera värme där det senare innebär ett avsevärt lägre utnyttjande av bränslet. Kommer prisutvecklingen på sikt innebära en inbromsning av den svenska vindkraftsutbyggnaden? Och vad innebär det för den fortsatta driften av kärnkraften?
Med dagens elprismodell där producenterna endast får betalt för producerad energi (kWh) är negativa elpriser ett samhällsekonomiskt problem som på sikt kan får allvarliga konsekvenser för vår energiförsörjning. Vem vill bygga ny produktion om risken ökar för att man inte alltid får betalt för sin produktion? Det finns emellertid en mängd sätt att påverka utbuds- och efterfrågakurvan på elmarknaden och jag skulle särskilt vilja lyfta fram några:
Utvecklad förmåga att lagra elenergi
Att lagra elenergi är ett sätt att öka efterfrågan när priset är lågt och möjliggör att sedan sälja eller använda elen när priset stiger. För att ha någon påverkan på elsystemet i stort krävs storskalighet och här skulle exempelvis stålindustrins satsning på vätgas i produktionen kunna vara ett sätt att hantera exempelvis överskott från vindkraftsproduktionen. Batterilager kan bidra till utvecklingen, men gör främst nytta på lokal nivå.
Bygg ut elnätet
Genom att bygga ut elnätet och då främst våra stamnätsförbindelser kan vi öka vår elexport när vi själva har överskott. Genom att exportera el till länder med en hög andel fossil elproduktion tränger vi ut sådan från marknaden vilket ger stor klimatnytta samtidigt som reduktionen av våra egna överskott höjer elpriset.
Utveckla prissignalen för el och teknik för att agera på den
Ett av elmarknadens problem är att prissignalen inte är tillräckligt stark och att kunderna inte reagerar på den. Prissignalen skulle kunna stärkas genom att flera av elkostnadens komponenter blir rörliga och anpassas till elmarknaden eller belastningen på elsystemet. Det skulle helt enkelt bli dyrare att använda el när systemet är hårt belastat och billigare när vi har stora överskott. För att kunna utnyttja en effektiv prissignal behöver vi också rätt teknik. Det kan exempelvis handla om värmepumpar som vid låga elpriser borde gå för fullt och ackumulera värme för att sedan stängas av när priset stiger. Eller elbilar som laddas på samma sätt.
Avskaffa subventioner och ersättningar för elproduktion vid negativa elpriser
Om ingen efterfrågar produkten borde man inte heller få betalt för den. Idag får elcertifikatsberättigade anläggningar bidrag för sin produktion oavsett prisnivå. Det gäller också en del andra stöd, som till exempel skatteavdraget för solel. Villkora helt enkelt dessa stödsystem med att elpriset måste vara positivt.
Ovanstående exempel skulle bidra till att förbättra balansen mellan utbud och efterfrågan på elmarknaden. Frågan är emellertid om det räcker och att det egentligen bara är åtgärder som lindrar symtomen snarare än att bota den? Allt högre röster hörs idag för att vi behöver en genomgripande elmarknadsreform som säkerställer vårt behov av el över tiden. En sak är säker och det är att vi går mot spännande tider på energiområdet. Ibland kanske lite för spännande…
Skriv en kommentar