Ledningsbunden förnybar energi måste vara lika mycket värd som lokalproducerad!
Boverkets förslag till nya byggregler för näranollenergihus är nu ute på en andra remissrunda. Vissa delar av förslaget har justerats till det bättre samtidigt som många brister kvarstår. En allvarlig sådan är att byggnaders energiprestanda även i fortsättningen föreslås baseras på tillförd energi snarare än den mängd energi som faktiskt används i byggnaden. Förklaringen till detta ställningstagande menar Boverket ligger i EU-direktivet om byggnaders energiprestanda som tydligen inte tillåter andra tillämpningar. Problemet med denna tolkning är att den snedvrider konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer. Egen småskalig energiproduktion inom eller i en byggnads närhet gynnas framför storskaliga kollektiva energilösningar. Exempelvis kommer två byggnader med identiska klimatskal anses ha olika energieffektivitet beroende på om de värms med fjärrvärme eller egna eldrivna värmepumpar. Detta ökar incitamenten för fastighetsägare att investera i egen energiproduktion trots att resurseffektiv och klimatvänlig sådan kan finnas tillgänglig ”utanför tomtgränsen”. Det riskerar att leda till minskad effektivitet i energisystemet som helhet liksom ökad klimatpåverkan.
Byggreglernas energikrav får också genomslag i en rad andra bestämmelser och regelverk, exempelvis energideklarationssystemet som ger fastighetsägare råd om energieffektiviseringsåtgärder. De förslagna byggreglerna skulle sannolikt leda till att många fastighetsägare skulle rekommenderas att byta ut befintlig resurseffektiv och förnybar fjärrvärme mot olika varianter av elvärme trots att det skulle innebära en avsevärt ökad klimatpåverkan och ökad förbrukning av jungfruliga resurser. Detta är särskilt påtagligt då svensk fjärrvärme i huvudsak produceras från återvunna resurser i form av spillvärme från industrin, avfall eller restprodukter från skogsindustrin. Detta är resurser som inte skulle kunnat nyttiggöras på andra sätt i samhället, men vars användning de nu föreslagna byggreglerna motverkar i förhållande till uppvärmning med el.
Istället för tillförd energi borde en byggnad energieffektivitet istället utgå ifrån den totala mängden använd energi som åtgår. Det skulle göra byggnadens klimatskal styrande för bedömningen av dess energieffektivitet snarare än val av uppvärmningsform. Det skulle också tillgodose kraven i den nya Plan-och Byggförordningen om att särskilt hushålla med el och prioritera ett gott klimatskal. Det skulle också innebära att det inte går att kompensera ett svagt klimatskal med egen elproduktion och därmed över tiden gynnar god byggnadsstandard.
Problematiken mildras emellertid någon genom att Boverket nu föreslår att den tillförda energin ska justeras genom användandet av så kallade primärenergifaktorer. Genom att den tillförda energin multipliceras med denna faktor kan olika energibärare jämföras utifrån den totala energiåtgång från ”ax till limpa” som krävs inklusive produktion, distribution, förluster och andra faktorer. På så vis blir jämförelserna rättvisare ur ett resursperspektiv än om man bara skulle räkna på den tillförda kilowattimman.
Tidigare föreslog Boverket endast två primärenergifaktorer: 2,5 för el och 1,0 för övriga energibärare. Att ge alla energibärare utöver el samma primärenergifaktor är naturligtvis ett feltänk av stora mått ty det är naturligtvis stor skillnad på primärenergiåtgången mellan exempelvis fjärrvärme från högeffektiva bioeldade kraftvärmeanläggningar och en liten pelletspanna. Här har emellertid Boverket ändrat sig och öppnar nu upp för mer differentierade primärenergifaktorer. Bra!
Nu är det oerhört viktigt att Boverket fastställer primärenergifaktorer som speglar olika energibärares resurseffektivitet gentemot varandra. I Sverige produceras en stor del av vår fjärrvärme från förnybara och återvunna råvaror som annars skulle gått till spillo. För att främja denna resurseffektivitet är det lämpligt att ge fjärrvärme en primärenergifaktor lägre än 1. Detta skulle ge många positiva effekter på energisystem nivå, exempelvis minskad klimatpåverkan, ökad försörjningstrygghet samt minskat behov av eleffekt. Motsvarande synsätt bör även gälla för svensk fjärrkyla där bland annat vår goda tillgång på frikyla bidrar till effektivt resursutnyttjande.
Under sommaren kommer Boverket att bearbeta remissvaren och vi ser med spänning fram emot ett uppdaterat förslag i höst som förhoppningsvis kan ge betydligt skarpare styrsignaler till den svenska byggbranschen så att vi kan gå mot ökad energieffektivitet på riktigt!
Skriv en kommentar