Kris och krig – kan kraftvärmen hjälpa oss?
Per Everhill
27 jun 2023
I morgon deltar Per Everhill från Tekniska verken i ett seminarium i Almedalen om kraftvärmens roll i krig och kris. I det här blogginlägget reflekterar Per över kraftvärmens förmåga att bidra till ökad försörjningstrygghet och vilka styrmedel och regelverk som behövs för detta.
Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare accentuerat behovet av åtgärder för att trygga svensk energiförsörjning i krig och kris. Här måste alla kraftslag bidra utifrån sina förutsättningar. I sammanhanget står emellertid kraftvärmen ut genom sin unika förmåga att producera energi NÄR och DÄR den behövs som mest. Kraftvärmen är den enda storskaliga planerbara energiproduktion inne i våra städer där huvuddelen av energin konsumeras. Genom att den är bränslebaserad ger den oss möjlighet att lagra energi för framtida behov i form av en flishög eller avfallsbalar. På så vis kan vi på förhand säkerställa bränslebehovet inför en hel vinter om så skulle behövas.
Kraftvärmen har också god bränsleflexibilitet. Pannorna är visserligen ofta optimerade för ett visst bränsle, men det går till exempel utan problem att blanda in en viss mängd returträ eller träflis i en avfallspanna i händelse av bränslebrist. På många orter i Sverige är kraftvärmen också det enda alternativet för att möjliggöra Ö-drift i de lokala elnäten, dvs förmågan att koppla bort sig från överliggande elnät och driva lokalnätet i egen regi. Det kräver att konsumtion och produktion matchas i varje stund vilket till exempel är möjligt genom en kombination av lokal vattenkraft och kraftvärme.
Det krävs emellertid ett antal åtgärder för att fullt ut realisera kraftvärmens potential för vår energiförsörjning. När det gäller Ö-driften så krävs ofta investeringar i styrsystem för frekvenshållning, men också övning och planläggning. Här varierar förutsättningarna mellan olika energiföretag i olika delar av landet. Lokala initiativ är bra, men det går inte att förlita sig på dessa för att säkerställa önskad Ö-driftsförmåga i ett nationellt perspektiv. Här måste staten gå in med såväl kravställning som finansiering av förmågan utifrån et bedömt behov. I vilka kommuner behöver Sverige Ö-drift?
En annan utmaning är komponenter, reservdelar och insatsvaror. Vi är duktiga på att projektera, bygga och drifta kraftvärmeverk i Sverige. Däremot så är vi beroende av import från utlandet när det gäller komponenter & reservdelar. För att öka resiliensen borde staten i samverkan med energibranschen överväga central lagerhållning på lämplig nivå samt planera för omfördelning av resurser i händelse av krig och kris. Detta gäller också vissa kritiska insatsvaror som till exempel kemikalier för rökgasrening som tyvärr ofta är baserade på fossilgas där världsmarknadspriserna stigit kraftigt under kriget.
I fjärr-och kraftvärmebranschen har vi haft en tradition av att inte riva äldre anläggningar utan att ha kvar dem i reserv/malpåse. I vintras startade Tekniska verken en av våra gamla gasturbiner för att öka elförsörjningen i SE3. Inom de kommande 10-årsperioden faller emellertid en hel del äldre anläggningar för åldersstrecket och riskerar att avvecklas. De eldas ofta med fossila bränslen och miljötillstånden kan kraftigt begränsa deras användning i den vardagliga produktionen. I krig och kris skulle dessa anläggningar kunna utgöra en viktig reserv. Lämplig myndighet borde därför se över status på branschens äldre anläggningar och centralt lägga upp en plan för vilka som borde få leva vidare, exempelvis efter modernisering och med någon form av avfall mellan det aktuella företaget och staten.
Sist, men inte minst finns en utmaning med miljötillstånd. Det är viktigt med ambitiösa miljökrav för bränslebaserad elproduktion, men det får inte bli ett hinder i händelse av kris och krig. Det kan till exempel handla om att antalet driftstimmar i äldre anläggningar är begränsade, utsläppsnivåer till luft eller hur mycket värme som får kylas bort i ett vattendrag. Vi är inte ute efter några generellt avskaffade miljökrav, men när det är nödvändigt för att upprätthålla energiförsörjningen i kris borde dessa temporärt kunna frångås under kort tid.
Den viktigaste pusselbiten för att kraftvärmen ska kunna leverera i kris och krig är emellertid att den är konkurrenskraftig redan i fredstid. Energimyndighetens nyligen presenterade fjärr-och kraftvärmestrategi innehåller många goda förslag för att just göra detta.
Skriv en kommentar