Komplettera elmarknaden med upphandling av de förmågor elsystemet behöver
Per Everhill
14 dec 2022
Dagens ansträngda situation för det svenska elsystemet visar tydligt att det inte längre går att leva på gamla meriter från tiden före avregleringen 1996. Då hade vi ett elsystem där produktion och distribution planerades långsiktigt utifrån elanvändarnas fysiska behov. Andelen planerbar elproduktion var mycket hög i förhållande till väderberoende sådan samtidigt som elanvändningen hade i princip varit konstant under många år.
Idag är situationen helt annorlunda. Vi står inför en omfattande elektrifiering som sannolikt kommer innebära flerdubblad elanvändning på 2040-talet jämfört med idag. Samtidigt har andelen planerbar elproduktion i elsystemet sjunkit kraftigt i förhållande till väderberoende vind- och solkraft. Vind- och solkraften ger över tiden ett viktigt bidrag till elsystemet samt stor klimatnytta. Tidvis kan bidraget dock vara nära noll vilket får stor påverkan på såväl elpris som elsystemets stabilitet. Det har varit särskilt tydligt i södra Sverige under den pågående europeiska elkrisen där höga elpriser på kontinenten får stort genomslag.
På en elmarknad där aktörerna enbart får ersättning för producerade kilowattimmar kommer det byggas produktion som över tiden levererar just detta till så låg kostnad som möjligt. Det behöver inte alls vara den produktion som elsystemet behöver en kall vinterdag. Visserligen ger våra elprisområden incitament att bygga produktion i underskottsområden, men den uppdelningen är tämligen grov i förhållande till systemets fysiska behov där vi idag ser kapacitetsbrist i enskilda städer. På dagens elmarknad har elproducenterna inte heller något ansvar för att leverera sin produkt vid något givet tillfälle i tiden eller i någon särskild volym. I ljuset av detta byggs det idag huvudsakligen just vind-och solkraft i Sverige. Det är numera teknik som är mogen samtidigt som kostnaderna per MW sjunkit kraftigt genom teknikutveckling. Varför skulle en finansiell aktör idag bygga något annat? För att främja ny elproduktion med de förmågor och egenskaper som elsystemet behöver krävs ersättning för andra nyttor utöver kilowattimman!
Utgångspunkten för en sådan marknadsreform måste vara ett ökat inslag av planering av elsystemet utveckling från samhällets sida. Vi behöver fastställa var det behövs elproduktion och med vilka förmågor i de fall detta inte kan lösas av marknaden. Därefter måste sådan produktion upphandlas på marknadsmässiga villkor, tex genom ett auktionsförfarande. Dessutom måste vi säkerställa att befintlig elproduktion som är nödvändig för elsystemet inte avvecklas. I båda fallen handlar det om att betala ersättning för tillgänglig kapacitet av önskat slag. Genom en sådan extra intäktsström skulle investerare få incitament att bygga sådant som elsystemet behöver snarare än vad som producerar generiska kilowattimmar billigast över tiden. Dagens elmarknad utgör fortsatt grunden för elsystemets momentana funktion, exempelvis för att avgöra i vilken ordning produktion ska startas.
En sådan reform kommer naturligtvis kosta en slant. De samhällsekonomiska vinsterna med lägre elpriser och minskade kostnader för olika slags stödtjänster kommer emellertid vara betydande. I många andra europeiska länder som exempelvis Storbritannien, Polen och Litauen har man redan kompletterat elmarknaden med denna typ av kapacitetsmarknader. Är det inte dags för Sverige att göra samma sak?
Skriv en kommentar