Regulatorisk sandlåda i SE4?

Porträtt på Per Everhill. Foto. Per Everhill 12 sep 2023
Elledning med himmel i bakgrunden. Foto.

I veckan arrangerade Skånes Effektkommission ett intressant seminarium om effektsituationen i Skåne. Idag är Skånes självförsörjningsgrad på eleffekt ca 15 % i förhållande till maxbehovet den kallaste vinterdagen. Detta bidrar till att Sveriges sydligaste elprisområde (SE4) är EU:s mest obalanserade elområde. Utan elimport från angränsande elprisområden skulle lyset helt enkelt slockna i Skåne. Och det även under en dag när elbehovet är förhållandevis lågt. Förutom en uppenbar risk för effektbrist under ansträngda timmar bidrar underskottet till att skåningarna betalar bra mycket mer för sin el än på många andra håll i Sverige. Redan idag påverkar effektsituationen näringslivsutvecklingen i Skåne där osäkerheten kring framtida tillgång på el ligger som en våt filt över framtida industriell expansionsplaner.

Skånes Effektkommission har gjort ett ambitiöst arbete med att kartlägga gapet mellan framtida behov och tillgång på eleffekt. Effektkommissionens målsättning är att öka Skånes självförsörjningsgrad på eleffekt till minst 50 % år 2030 under alla årets timmar. Tanken är att lösa detta genom en kombination av åtgärder i form av till exempel ökad efterfrågeflex, ny kraftvärme, havsbaserad vindkraft, gasturbiner och batterilager.

Att kartlägga tillgång och behov är ett viktigt steg framåt, men det löser inte den övergripande utmaningen för elförsörjningen i SE4 vilket är att det byggs på tok för lite planerbar elproduktion i förhållande till behovet. Ny elproduktion byggs alltid utifrån bedömda framtida intäkter under anläggningens livslängd. Även om elpriset i SE4 överlag är högre än i övriga Sverige så är det samtidigt kraftigt volatilt. Ena timmen ligger elpriset på flera kronor per kilowattimme för att sedan snabbt sjunka till nära noll eller till och med negativt pris. Det råder också en stor osäkerhet kring det framtida elpriset på längre sikt. Kommer min investering löna sig på 30 års sikt? Till detta kommer osäkerheter kring tillståndsprocesser, elnätsutbyggnad, miljö-och klimatkrav och inte minst kundernas efterfrågan. Tyvärr tyder ingenting idag på att det på rent marknadsmässiga villkor kommer byggas några större mängder planerbar kraftproduktion i Skåne fram till år 2030.

Insikten att dagens elmarknadsmodell inte riktigt kommer klara av att leverera ny elproduktion med för elsystemet efterfrågade egenskaper börjar emellertid bli tydlig för såväl regeringen som för Svenska Kraftnät. I våras presenterade Svenska Kraftnät ett förslag till kapacitetsmekanismer som skulle göra det möjligt att på ett marknadsbaserat sätt upphandla planerbar elproduktion i till exempel Skåne. Förslaget befinner sig emellertid bara på remisstadiet och det kommer ta många år innan det eventuellt blir verklighet. Även inom EU:s kommande elmarknadsreform pratas det om olika modeller för att främja ny elproduktion, exempelvis olika finansieringsmodeller där staten och investerarna delar risk genom så kallade ”Contracts for difference”.

Lösningsförslag finns alltså på den politiska nivån, men det kommer ta lång tid innan de är på plats. Det är en utmaning för bland annat våra skånska vänner som behöver tillgänglig eleffekt nu och helst redan igår. Något måste göras. En möjlig lösning skulle vara att låta SE4 bli en så kallad ”regulatorisk sandlåda”, dvs ett försöksområde för nya regelverk som till exempel kapacitetsmekanismer. Det skulle också kunna handla om nya förslag för effektivare elnätsutbyggnad och då inte minst tillståndsprocesserna. Förebyggande elnätsinvesteringar på prognos - varför inte? Erfarenheterna från SE4 kan sedan ligga till grunden för nya styrmedel, regelverk och metoder för att hantera motsvarande situation i resten av Sverige. Vi vet inte när nästa 10-årsvinter kommer eller hur den europeiska gaskrisen kommer utveckla sig i vinter. Vi har inte råd att inte testa alla tillgängliga lösningar.