Inspel till fjärr-och kraftvärmestrategin

Porträtt på Per Everhill. Foto. Per Everhill 27 jun 2022
Gärstad avfallsanläggning

Förra veckan presenterade regeringen ett ”kraftpaket” med ett antal förslag som tillsammans ska se till att ”Sverige har mycket el till bra pris”. Trots den höga ambitionsnivån handlar det fortfarande främst om tämligen abstrakta åtgärder som fortfarande befinner sig på utvecklingsstadiet. Det förtar emellertid inte vikten av initiativet, men det kan inte bli någon riktig verkstad förrän förslagen är konkretiserade.

Ett av förslagen är att Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram en fjärr-och kraftvärmestrategi. Detta lovvärda initiativ är ett gammalt förslag från den tidigare presenterade Elektrifieringsstrategin. Fjärr-och kraftvärmen har flera unika egenskaper som gör den till en perfekt kugge i det svenska energisystemet. Det handlar om elektricitet och värme som kan produceras när den behövs som bäst kalla och mörka vinterdagar. Det är också den enda storskaliga energiproduktion som finns på plats inne i våra tätorter. Därför belastar den inte det nationella stamnätet för att nå fram till konsumenterna. Bortsett från en delfraktion plast i restavfall är kraftvärmens bränslen idag i princip helt förnybara. Huvuddelen kommer dessutom från Sverige och då ofta från anläggningarnas omedelbara närhet. Det minskar sårbarheten vid internationella utbudskriser. Framför allt frigör fjärrvärmen eleffekt som vi kan använda till andra mer kvalificerade ändamål än uppvärmning, exempelvis för att göra fossilfritt stål av eller elektrifiera fordonsflottan.

Trots sina goda egenskaper har kraftvärmen haft det tufft på marknaden de senaste åren. Flera skatter som slår direkt mot verksamheten har chockhöjts samtidigt som diverse styrmedel och regelverk tydligt främjar effektkrävande individuell elvärme framför den kollektiva storskaliga fjärrvärmen. Det är just sådant som skulle kunna rättas till i en genomtänkt fjärr-och kraftvärmestrategi. För att utnyttja fjärr-och kraftvärmens potential måste utmaningarna beaktas utifrån ett brett systemperspektiv snarare än ett ensidigt fokus på mer produktion från enskilda anläggningar. Yttre faktorer som synen på elvärme och svensk samhällsplanering i stort måste beaktas. Här kommer några första inspel till strategin:

  • Ta hänsyn till eleffektsituationen på alla nivåer i samhällsplaneringen. Om tillgång och efterfrågan på eleffekt beaktas i kommunernas översikts- och detaljplaner blir det tydligt för alla aktörer vad valet av uppvärmning innebär den lokala energibalansen i en stadsdel. Genom att planera för fjärrvärme när sådan är tillgänglig kan eleffekt frigöras för andra ändamål. Lägg till samordning med elnätsföretagens kommande nätutvecklingplaner så skulle kommunernas samhällsplanerare få goda förutsättningar att anpassa och optimera samhällsutbyggnaden utifrån tillgänglig effekt.
  • Inför ett konverteringsstöd från elvärme till annan uppvärmning enligt den modell som fanns på 70-talet för konvertering från oljeuppvärmning till just elvärme. Det måste också vara ok att konvertera från ineffektiv elvärme till effektiv sådan, exempelvis från direktverkande el till en modern högeffektiv värmepump. Förutom att förbättra effektsituationen skulle ett sådant stöd minska elkundernas känslighet för en alltmer volatil elmarknad.
  • Avskaffa straffskatterna på fjärr-och kraftvärmeproduktion som dessutom visat sig vara mycket ineffektiva. Avfallsförbränningskatten har gjort det dyrare att energiåtervinna restavfall trots att alternativ i många fall saknas. Skatten har sedan den infördes 2017 inte haft någon som helst påverkan på mängden avfall som energiåtervinns i Sverige. Full energi-och koldioxidskatt på värmeproduktion från bioolja gör det svårt att få lönsamhet i fossilfria reservanläggningar som körs några få timmar per år. Risken är i stället att företagen eldar fossil olja varför skatten snarast borde avskaffas. Ersätt skatterna med styrmedel som främjar reducerad användning av fossil energianvändning och minskad tillförsel av nytt avfall som inte kan materialåtervinnas.

Med förbättrade förutsättningar för fjärr-och kraftvärme kan värdefull eleffekt frigöras. Det kommer vara nödvändigt om vi ska klara av en kraftigt ökad elanvändning i linje med den senaste tidens prognoser som pekar mot ett årsbehov på runt 300 TWh jämfört med dagens cirka 150 TWh. Vikten av den kommande fjärr-och kraftvärmestrategin kan i detta sammanhang inte understrykas nog!