Hur får vi mer effekt i samhället?
Idag deltar Jenny Ivner från Tekniska verken i ett seminarium i Almedalen om hur styrmedel på energiområdet kan bidra till att tillgängliggöra mer eleffekt i samhället. I detta blogginlägg reflekterar Jenny över denna fråga i ett Tekniska verken-perspektiv.
De senaste åren har det skett den tydlig förflyttning i energidebatten från energi till effekt. På många håll i Sverige är bristande elnätskapacitet ett verkligt hinder för samhällsutvecklingen, till exempel genom att industrin hindras från att expandera sin verksamhet eller när villaägaren får vänta med att installera solceller på sin villa. Även om tillgången på kapacitet i Tekniska verkens elnät överlag är god börjar vi också märka av denna trend. Det kan till exempel handla om utmaningar med att kunna mata ut stora mängder solel från enskilda bostadsområden eller att ansluta elfordonsladdning med höga laddeffekter.
En utmaning med de styrmedel som idag finns på elmarknaden är att de i huvudsak är energirelaterade. I takt med att effektutmaningen växer borde också fokus på styrmedelsfronten skifta över från energi till effekt. Styrmedel som enbart utgår ifrån energi och priset på en kilowattimma riskerar också att ställa det nationella elsystemets behov mot det lokala. Om alla kunder i ett villaområde samtidigt laddar sina elbilar klockan 2200 för att få bästa möjliga elpris gynnas elsystemet i stort, men det kan samtidigt innebära att kapaciteten i den lokala nätstationen slår i taket och måste bytas ut. Vad är viktigast och hur ska vi kunna samverka med våra kunder när olika behov och prissignaler står mot varandra?
Vi har också en tendens att alltid lösa kundens eleffektbehov med traditionella elanslutningar, det vill säga grövre kablar. Kanske kan vi i stället lösa effektbehovet med energilagring, smart styrning av kundens elanvändning eller en lokal effektmarknad? Dessa lösningar kan göra att vi sparar tid och resurser så att vi hinner bygga ut elnätet i tillräcklig takt. Våra styrmedel måste styra mot mer kreativa lösningar.
Här är fasta avgifter och skatter en utmaning. Elskatten är idag lika för en kilowattimma som förbrukas på höglasttid den kallaste vinterdagen som för energi som tas ut den varm sommarnatt. Kan elskatten bli mer dynamisk för att främja ett effektivare eluttag?
Inte minst behöver vi styrmedel som främjar samverkan mellan elmarknadens kunder och energiföretagen. Styrmedel som ger incitament för flexibilitet är ett bra exempel på detta där nyttan kan delas mellan kunderna, energiföretagen och elsystemet i stort.
Smart styrning av elanvändning är en framgångsfaktor för att hantera bristande elnätskapacitet. Som energiföretag är viktigt att vi erbjuder elnätstariffer och elhandelsprodukter som skapar incitament för en smartare elanvändning som också minskar belastningen på elsystemet när det är som mest belastat. För kundens del handlar utmaningen om att vilja och ha förmåga att anpassa sig efter prissignalen. Här är det viktigt med styrmedel som gör att prissignalen får tillräckligt genomslag för att kunden ska ändra sitt beteende.
Idag pratas det mycket som solel och elbilar när det handlar om individens elanvändning. Här får vi inte glömma att den stora eleffektutmaningen för privatpersoner såväl nationellt som lokalt i Sverige är elvärmen. Eftersom vi inte kan styra över temperaturen handlar det om oplanerbar elanvändning som drabbar alla kunder samtidigt. Smarta värmepumpar kan hjälpa en del, men de stora volymerna skulle vi kunna frigöra genom att använda mindre el till uppvärmning och när det är möjligt att ersätta elen med fjärrvärme. I Linköping värms närmare 90 % av fastighetsbeståndet med fjärrvärme vilket gör att lokalnätets påverkan på det överliggande elsystemet är ungefär lika stor en varm sommardag som en kall vinternatt. Att skaffa fjärrvärme är sannolikt den mest effektiva åtgärd en vanlig elnätkund kan göra för att bidra till mer effekt i elsystemet. Med styrmedel som främjar annan energianvändning än el när så är möjligt kan vi frigöra eleffekt till annat, tex laddning av elfordon.
El är den finaste energiprodukt vi har. Den kan användas till allt möjligt från att skapa ljud i en högtalare till att visa film på en dator. Varmt vatten i ett fjärrvärmenät kan i princip bara användas till uppvärmning. Vi behöver får styrmedel som tar större hänsyn till energikvalitet så att vi får el över till funktioner där den verkligen behövs.
Skriv en kommentar