Fjärrvärmen som lockbete för datahallsetablering
De senaste åren har flera internationella storföretag valt att etablera datahallar i Sverige. Amazon och Facebook finns redan här med flera anläggningar och såväl Google som Microsoft har köpt mark för ändamålet. Anledningen till att dessa molnjättar väljer Sverige är främst vårt väl fungerande energisystem. Vi kan över tiden erbjuda säker tillgång till billig el med hög klimatprestanda. För det är en i allra högsta grad elkrävande verksamhet. Ett enda datarack för servrar använder lika mycket energi som ett större bastuaggregat. I datahallarna står de i långa rader och är igång dygnet runt.
Det råder ingen tvekan om att det finns ett politiskt intresse bakom etableringarna. Till exempel sänktes skatten på energi för dessa anläggningar den 1 januari 2017 med hela 97 procent till 0,5 öre per kilowattimme. Den i princip obefintliga energiskatten gör det naturligtvis ännu attraktivare för de internationella storföretagen att välja Sverige för sin verksamhet.
Med tiden innebär emellertid denna utveckling nya utmaningar för det svenska energisystemet. På många håll i Sverige har vi idag kapacitetsbrist i såväl stamnätet som på regional och lokal nivå. Tillkomsten av en ny datahall i en mindre kommun kan verka hämmande på möjligheten till nya villaområden eller andra industrietableringar. Det går helt enkelt inte att garantera tillförseln av önskad effekt. Det handlar dessutom ofta om snabba etableringar med kanske ett halvår från beslut till önskad inflyttning. Det går betydligt snabbare att bygga en datahall än att få till en förstärkning av elnätet från tillstånd till inkoppling. På den här marknaden kommer de lokala elnätsföretagen alltid att ligga i efterhand jämfört med kundens önskemål.
En konventionell datahall använder stora mängder el för att kyla bort den värme som verksamheten alstrar.
Det finns således alla anledning att fungera över hur man skulle kunna minska dessa kunders beroende av el. För ett problem är just att de ofta utan någon större eftertanke utgår ifrån att endast el kan lösa deras behov. Det är inte heller så konstigt då det handlar om internationella företag som eftersträvar standardiserade lösningar som kan appliceras globalt. Förutom att tillhandahålla nödvändig el för datadriften kan Sverige emellertid erbjuda unika lösningar på detta område. Jag tänker naturligtvis på våra väl utbyggda fjärrvärmenät, men också på den växande fjärrkylan.
En konventionell datahall använder stora mängder el för att kyla bort den värme som verksamheten alstrar. Genom att ansluta sig som leverantör till ett fjärrvärmenät kan emellertid den kostnaden enkelt förvandlas till en intäkt. Istället för att kylas bort kan överskottsvärmen göra god nytta i det lokala fjärrvärmenätet samtidigt som elbehovet för datahallen minskar. Samtidigt minskar belastningen på det lokala elnätet och ger utrymme för tillväxt av andra verksamheter. Ett annat alternativ för att minska eleffektbehovet är att använd sig av fjärrkyla som byggs ut allt mer i de flesta fjärrvärmennät.
Genom en anslutning till fjärrvärmenätet blir datahallarna aktörer i en lokal delningsekonomi där överskottsresurser flyttas till den som har underskott. Då svensk fjärrvärme i princip är antingen förnybar eller återvunnen blir klimatprestandan mycket hög. Klimatprestanda är som sagt ett viktigt argument för att investera i Sverige och kan vi dessutom addera resurseffektivitet genom att nyttiggöra verksamhetens överskottsenergi blir miljökalkylen allt bättre. Det borde vara ett attraktivt argument för exempelvis Microsoft och Google som lovat vara klimatnegativa inom ett antal år.
Marknaden för etablering av datahallar är emellertid global och det är inte självklart att de svenska komparativa fördelarna är uppenbara för de potentiella kunderna. Det är viktigt att marknadsföra det svenska energisystemet internationellt. Politiken har också ett viktigt ansvar genom att tillhandahålla styrmedel som främjar användning av fjärrvärme för dessa ändamål, vilket exempelvis styrs genom byggregler, skatter och utfall i olika miljövärderingsystem. Låt oss hoppas att framtida datahallsetableringar i Sverige inte blir en utmaning för vårt energisystem, utan en värdefull del av det!
Skriv en kommentar