Energisystem 2.0 - Fördel för de regionala energibolagen!
Energisystemets pågående omställningar har varit föremål för många diskussioner de senaste åren. Det finns en tydlig rörelse från att enbart förlita sig på stora centrala produktionsanläggningar till att gå mot en mer distribuerad produktionsapparat där det inte längre enbart är professionella aktörer som agerar på marknaden. Den ökade mängden förnybar energiproduktion vi ser idag är en del av denna rörelse. En annan viktig trend är rörelsen mot ett mer cirkulärt energisystem där resurser som inte längre behövs i någon del av samhället kan nyttiggöras på någon annan plats och för något annat syfte. Det kan handla om att avfall från skogsindustrin blir el och värme i lokala kraftvärmeverk eller att resterna från biogasproduktion blir biogödsel på närliggande åkrar. En tydlig trend är vikten av olika former av samverkan över olika samhällssektorer.
Som av en händelse passar denna utveckling väldigt väl för de kommunägda regionala och lokala energiföretagen. Dessa har sedan lång tid en tradition av samverkan med det lokala näringslivet vilket ofta varit en grund för nya affärer. Det var Tekniska verken i Linköping som i samverkan med HK Scan drog igång biogastillverkning på 1990-talet för att nyttiggöra lokalt slakteriavfall. Göteborg Energi är idag världsledande på att ta hand om lokal restvärme för användning i fjärrvärmenätet och i Lund gör Kraftringen på samma sätt med värmeöverskottet från forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS). Möjligheterna till effektiv lokal samverkan ökar också då de flesta regionala energiföretag är ”fullbredsbolag” och verksamma inom såväl produktion-, som försäljning och distribution av energi. Ofta dessutom inom en rad energislag som el, värme, kyla och gas. Det sistnämnda är en förutsättning för lösningar som är effektiva ur ett brett energisystemperspektiv. Genom att se till att rätt energi kan användas för rätt ändamål, exempelvis fjärrvärme för uppvärmning av poolvatten på sommaren istället för el och när det finns överskott på det förstnämnda ökar effektiviteten i vårt energisystem dramatiskt. Dessa lösningar skulle inte vara möjliga med aktörer som enbart kan erbjuda en slags tekniklösning i en avgränsad del av energisystemet. Denna typ av samverkan går också från andra hållet. De kommuner som idag har mest lokal solelsproduktion är Linköping och Varberg vilket bland annat beror på att de på eget initiativ minskat byråkratin för den som vill börja producera sin egen el.
Ett annat skäl till att de regionala energibolagen står väl rustade för att möta ett framtida förändrat energisystem är deras långsiktiga fokus. De svenska kommunägda energibolagen har inga planer på att göra en ”exit” och lämna marknaden för att ta hem vinster. Affärsmässighet är naturligtvis ett måste, men med ett långsiktigt lokalt engagemang kan de regionala energibolagen tillåta sig att göra investeringar med längre återbetalningstid än till exempel en traditionell riskkapitalist. Det gynnar exempelvis investeringar i ny miljöteknik som behöver tid för sig att mogna. Inte minst är relationen till de lokala kunderna en viktig faktor för vårt engagemang. Det gäller inte minst våra priser som vi måste kunna stå för i alla väder, exempelvis när vi träffar våra ägare kommuninnevånarna i mataffären, på fotbollsplanen eller på återvinningsstationen.
Det finns emellertid en del orosmoln på himlen för de kommunägda energibolagen. De skärpta kraven på elnätsföretagens intäktsramar riskerar att allvarligt försämra våra möjligheter att modernisera elnätet och följa med i utvecklingen kring smarta elnät. Detta trots att de i huvudsak är de stora nationella elnätsföretagen som kraftigt högt sina nätavgifter de senaste åren, medan de lokala aktörernas prishöjningar i de flesta fall varit blygsamma. En annan riskfaktor är de otydligheter i kommunallagen och ellagen kring de kommunala energibolagens verksamhet. I ellagens 7 kapitel regleras bland annat att kommunägda energiföretag får bedriva ”produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet” med undantag från kommunallagens begränsningar. I det gamla energisystemet var detta inga konstigheter, men när vi går mot en utveckling med ny teknik som elbilar, energilagring, efterfrågestyrning och solpaneler inser man snabbt att det finns ett akut behov av att tydliggöra lagstiftningen så att även de energibolag som råkar ägas av en kommun kan bidra till omställningen fullt ut.
Under Almedalens finns många medarbetare från de regionala energibolagen på plats för att bevaka våra intressefrågor och sprida information kring våra utmaningar och möjligheter. Kom gärna fram och prata med oss så berättar vi gärna mer om hur vi ser på vår roll i framtidens energisystem!
Skriv en kommentar