Energilager för mindre aktörer i Sverige
Sommaren 2017 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om hinder för energieffektivisering och småskalig elproduktion och lagring för mindre aktörer (M 2017:04). Detta som en del av Energiöverenskommelsen där förnybar och effektiv energianvändning lyfts fram som nyckeln till att lösa klimatutmaningen. Utredningen ska identifiera eventuella hinder samt ge förslag på hur de kan undanröjas. I detta blogginlägg kommer jag att diskutera lagring för mindre aktörer och försöka ge några medskick till utredarna.
Lagring av energi i Sverige
De senaste åren har lagring av energi varit ett hett ämne i energibranschen. Lagring har ofta lyfts fram som en ”silver bullet” för hur vi ska kunna integrera stora mängder förnybar, men också oplanerbar elproduktion i våra energisystem med bibehållen leveransförmåga. Tanken är att elproducenterna, exempelvis mikroproducenter av solel ska lagra sitt överskott och använda det själva när deras egna anläggningar inte producerar eller att mata ut det på elnätet när efterfrågan på elmarknaden är hög. För småskalig lagring handlar det ofta om batteriteknik där den tekniska utvecklingen gått snabbt de senaste åren, bland annat i ljuset av elbilsutvecklingen. Intresset för att investera i energilager har emellertid hittills varit svagt från såväl små som stora aktörer i Sverige. De som gjort det är definitivt att klassa som ”early adopters” där värdet av att ny spännande teknik är viktigare än den praktiska och kanske framför allt ekonomiska nyttan.
Batterilager kopplat till småskalig solelsanläggning.
Varför är det då så? Jag tror att den viktigaste orsaken är att de flesta aktörer som producerar egen energi vanligtvis också konsumerar en stor del av den själva. Att dimensionera sin solelsanläggning för en hög grad av egenkonsumtion är idag det enklaste sättet att få den lönsam eftersom man då sparar in såväl elnätsavgifter som skatter och moms som annars tillkommer på en inköpt kilowattimma från elnätet. I Sverige har vi också en väl utvecklad elmarknad och det är förhållandevis enkelt att sälja eventuellt överskott på elnätet. Ett energilager på några få kilowattimmar kostar idag några tiotusentals kronor. För att återbetalningstiden för den investeringen ska bli rimlig krävs lagring av ett ett ganska omfattande produktionsöverskott över tiden. Ett särskilt problem i dessa sammanhang är svårigheterna med våra nordiska säsongsvariationer. En typisk solelsanläggning på en villa med normal elanvändning ger i princip inget överskott för lagring under perioden oktober till mars. Det försämrar lönsamheten ytterligare.
En annan faktor som skulle gynna lagring av energi är om elpriserna varierade kraftigt över tiden. Idag är elpriserna i Norden emellertid förhållandevis jämna vilket gör det mindre lönsamt att lagra energi när elpriset är lågt och använda den när det är högre. Över dagen handlar skillnaden kanske om några ören. En orsak till detta är att vi faktiskt redan har tillgång till enorma
energilager i Norden som jämnar ut elpriset, nämligen vår vattenkraft. Lagringskapaciteten i de svenska vattenmagasinen motsvarar omkring 5 miljarder Teslabatterier om 7 kWh. Lagring i vattenkraft har visserligen inte exakt samma egenskaper som batterilager, men vår rikliga vattentillgång gör det ändå oerhört svårt för batterier att konkurrera prismässigt på själva lagringstjänsten. Detta är naturligtvis positivt eftersom det ger oss möjlighet att integrera förhållandevis stora mängder förnybar och oplanerbar kraftproduktion utan leveranssäkerhetsproblem.
Ska vi satsa på ny småskalig energilagring i Sverige?
Om batterier då är dyrt i förhållande till nyttan och befintliga alternativ, ska vi då ha dem i Norden överhuvudtaget? Absolut! Vi måste bara tänka om en smula angående dess funktion. Det är alltså svårt att lönsamt investera i nya batterier för att använda dem som energilager gentemot elmarknaden. Det finns emellertid befintliga batterier i samhället som kan utnyttjas för lagring, men som idag fyller en annan huvudsaklig funktion. Då blir eventuell lagring gentemot elmarknaden enbart en bonusintäkt. Vi ser till exempel allt fler elbilar på våra gator vars batterier borde kunna utnyttjas som energilager kopplade till exempelvis fastigheter. Utvecklingen inom Vehicle-to-Grid går snabbt och inte minst lokalt kan denna teknik ge ett litet men viktigt effekttillskott. Tekniken är särskilt intressant då moderna fordon tillbringar mer än 90 procent stillastående på en parkeringsplats till ringa nytta för samhället.
Det samma gäller för de batterireserver (UPS) som finns hos många industriföretag. Även här handlar det om batterier som till vardags fyller en annan funktion som motiverar att någon investerar i dem. Syftande till att gå in som reserv vid strömavbrott kan de över tiden användas för att lagra och mata ut elenergi när det är lönsamhet. De kan naturligtvis inte tömmas helt, men med smarta bedömningar över värdet av elen kontra risker är det fullt möjligt att delutnyttja lokala UPS:er för detta syfte. Ericsson har tillsammans med Fortum ett spännande projekt på detta område.
Modern batteriteknik möjliggör också verksamhet ”off-grid” med en helt annan komfortnivå än vad som tidigare var möjligt. Med solceller och batterier är det idag möjligt att billigt elektrifiera sommarstugor utan att behöva kostsamma anslutningar till elnätet. Detsamma gäller för en rad andra typer av anläggningar som automater, informationsskyltar, nödtelefoner med mera. Här sparar batteriet såväl pengar som resurser.
Det finns också metoder för att faktiskt utnyttja vår goda tillgång på storskalig lagring för att främja småskalig elproduktion. Ett sätt är att via ”molnet” låta mindre producenter lagra energi på en annan plats och i ett annat medium än ett batteri. Exempelvis erbjuder Jämtkraft sina kunder att lagra överskottsenergi från solelsproduktion i sina vattenmagasin. Jämtkraft räknar ut hur mycket överskott kunden levererar och ser till att energi motsvarande en viss mängd vatten i vattenkraften finns tillgängligt när kunden vill ha den. Tjänsten gör alltså precis samma nytta som ett batteri, men till en betydligt lägre kostnad och inte minst resursåtgång.
Hur främja svensk energilagring?
Istället för att exempelvis ge olika slags bidrag till investeringar i småskalig energilagring med enbart denna funktion borde vi istället göra olika insatser för att befintliga och tillkommande energilager (elbilar, reservkraft och liknande) kan utnyttjas på elmarknaden. Det kan handla om att utveckla affärsmodeller för att sälja el från batterier eller teknikutveckling som optimerar användningen i förhållande till elsystemets behov.
Behovet är snarare forskning och affärsutveckling än rena bidrag till investeringar. Låt marknaden göra dessa när väl teknik och affärsmodeller finns på plats. Som vanligt är det viktigt att alla insatser utformas teknikneutralt, exempelvis genom klimatklivet som baseras på sparad mängd CO₂. Det finns ingen anledning att särskilt främja just småskaliga batterier i Norden om de ändå inte kan konkurrera med vattenkraften för vårt storskaliga lagringsbehov på systemnivå eller egenanvändning och överskottsförsäljning på elnätet för den enskilde.
Lås inte heller tankarna enbart till batterier. Energi kan lagras vatten eller en hög med flis! Var särskilt uppmärksamma på nya metoder för lagring i ”molnet”. Det finns inget självändamål med små energilager om storskaliga kan erbjudas den enskilde kunden till ett lågt pris.
Skriv en kommentar