Energiåtervinning av avfall i EU ETS styr inte mot minskade utsläpp
I våras beslutade EU formellt om att reformera de europeiska utsläppshandelssystemet (EU ETS) för perioden efter 2020. Det reviderade direktivet om utsläppshandelssystemet är ett viktigt steg på vägen mot EU:s mål att skära ned utsläppen med minst 40 % senast till år 2030 samt för möjligheterna att uppfylla våra åtaganden enligt Parisavtalet. Bland annat ska taket för den sammanlagda utsläppsvolymen sänkas med 2,2 % per år i jämförelse med 1,74 % i dagens version av systemet. Vidare kommer giltigheten för utsläppsrätter i den så kallade marknadsstabilitetsreserven att begränsas vilket bedöms få stor marknadspåverkan. Som en konsekvens av de kommande reformerna har priset på utsläppsrätter stigit kraftigt den senaste tiden och ligger i skrivande stund runt 20 euro/ton vilket är en fyrdubbling i jämförelse med läget för något år sedan.
EU:s utsläppssystem är ett av våra viktigaste instrument för att minska utsläppen i Europa. Samtidigt finns det tyvärr tillämpningar av systemet som inte bidrar till minskade utsläpp. Ett exempel på detta är den svenska ensidiga tolkningen av regelverket som innebär att anläggningar för energiåtervinning av avfall inkluderas i systemet. Bortsett från Danmark är det inte så i övriga Europa. Vad får då den svenska tolkningen för konsekvenser?
I Sverige sker energiåtervinning främst (med undantag av avfall som energiåtervinns på grund av bristande sortering) av restavfall, det vill säga sådant avfall som inte kunnat återvinnas högre upp i avfallshierarkin genom exempelvis materialåtervinning. Faktum är att just återvinningsindustrin är en av de största kunderna till våra energiåtervinningsanläggningar då själva återvinningsprocessen i genomsnitt resulterar i något mindre än 50 % materialspill som inte kan omhändertas på något annat sätt eftersom vi har ett deponiförbud i Sverige. Genom energiåtervinning nyttiggörs denna resurs som annars skulle ha gått till spillo. Så är emellertid inte fallet i många länder där restavfall i huvudsak läggs på soptippen med omfattande metangasläckage som följd (metangas är en omkring 30 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid). Ska vi minska utsläppen från deponier i Europa behöver mängden restavfall som energiåtervinns öka och inte tvärtom.
I stora delar av Europas saknas utbyggda fjärrvärmenät och värmebehovet är lågt. För att minska behovet av att lägga avfall på soptipp skickas därför restavfall från bland annat Storbritannien till Sverige där vi kan nyttiggöra restavfallet i våra högeffektiva fjärrvärmesystem. Även med utsläppen från själva energiåtervinningen och transporternas klimatpåverkan ger den svenska avfallsimporten stor klimatnytta. Marknaden för energiåtervinning är emellertid internationell och trots vår effektivitet möter Sverige hård konkurrens från exempelvis nederländska aktörer.
Därför är det olyckligt att Sverige ensidigt valt att låta energiåtervinning av avfall ingå i EU ETS. Att öka kostnaden för energiåtervinning är i grunden ett ytterst ineffektivt sätt att styra mot mer materialåtervinning eftersom kostnaden läggs alldeles för långt ifrån grundproblemet som är att produkter inte designas för att kunna återvinnas. Dessutom, eftersom priset på avfallsbehandlingstjänster sätts på den internationella marknaden, kan inte de kostnadsökningar som inkluderandet i EU ETS medför skickas vidare till avfallslämnarna.
Dessa får således ingen prissignal för att minska sitt restavfall. Den enda konsekvensen av Sveriges agerande är en sänkning av konkurrenskraften hos svenska energiåtervinningsanläggningar i jämförelse med internationella konkurrenter. I förlängningen kan det leda till att avfall istället letar sig till mindre effektiva anläggningar i andra delar av EU som vanligtvis kyler bort den värme som skapas i processen. I värsta fall går avfallet till ren förbränning (vilket inte ingår i EU ETS och är tillåtet i många länder) eller till deponier. Energiåtervinning borde främjas för det restavfall vi ännu inte kan materialåtervinna eller ta hand om det på andra sätt högre upp i avfallshierarkin. Därför bör Sverige ompröva sin tolkning av EU ETS och liksom resten av Europa undanta energiåtervinning från regelverket. Kvoterna bör istället läggas på de verkliga bovarna i sammanhanget, det vill säga de som producerar energi från jungfrulig fossil olja och kol.
Skriv en kommentar