Elskattens framtid

Porträtt på Per Everhill. Foto. Per Everhill 7 nov 2023

Den senaste höjningen av elskatten har lett till en debatt om såväl dess storlek som existens. Energiskatten på el infördes i Sverige 1951 och kostade då 1 öre per kWh. Sedan dess har skatten succesivt höjts och inbringar idag hela 25 miljarder kronor per år till staten plus den mervärdesskatt som läggs ovanpå skatten. Från årsskiftet 2024 är skatten på hela 42,8 öre/kWh vilket under många av årets timmar är betydligt högre än värdet på den underliggande elenergi som utgör skattebasen. I Sverige är elskatten enbart en fråga för konsumenter och mindre företag. Den tunga elförbrukande industrin har sedan länge varit skattebefriad förutom en symbolisk skatt på 0,6 öre/kWh för att uppfylla krav från EU. 

Energiskatten på el klassas formellt som en punktskatt, dvs en skatt som ska styra konsumtionen i en riktning som staten bedömer vara önskvärd. Skatten ger utan tvekan incitament för energieffektivisering, eller användning av andra energislag än just el, tex fjärrvärme som i sin tur minskar belastningen på det svenska elsystemet. Den svenska elskatten är också en viktig orsak till att Sverige kunnat välja bort ett antal annars tvingande EU-regelverk för energieffektivisering, exempelvis ”vita certifikat”. 

Samtidigt står vi nu inför en omfattande elektrifiering av till exempel fordonsflottan där ökad elanvändning ger stor klimatnytta genom att ersätta fossila bränslen. Elskattens nuvarande utformning motverkar naturligtvis denna utveckling.  

Samtidigt ser vi hur solelsproducenter som konsumerar sin egen el ”innanför elmätaren” kan göra stora delar av sin elanvändning skattefri. Det arbetas också hårt på olika nya regelverk inom EU för energidelning som kommer öppna ytterligare möjligheter för skattefri elkonsumtion framöver. 

I ljuset av denna utveckling behövs en diskussion om elskattens framtida utformning. Min branschkollega Lars Holmquist från Göteborg Energi har presenterat intressanta tankar om att flytta skatten från elenergi till eleffekt. Det finns flera fördelar med detta. Det skulle styra mot ett effektivare utnyttjande av elsystemet i stunden snarare än elanvändningen över tiden. Maxbelastningen på elnäten på alla nivåer skulle kunna minska vilket i sin tur skulle frigöra kapacitet som kan användas för till exempel fler elfordon. Smartare elbilsladdning skulle främjas, exempelvis långsammare laddning eller spridning av effekt mellan fordon som laddas samtidigt i samma anslutningspunkt. Problemet med överbokning av elnätskapacitet skulle kunna minska om skatten baseras på anslutningseffekt. Samtidigt skulle snabbare elbilsladdning bli dyrare vilket i sig kan motverka fordonsflottans elektrifiering. I specialfall, exempelvis för elbilsladdare som samtligt har annan förbrukning skulle incitamenten att effektivisera den senare kunna minska på grund av att man redan maxat sitt effektuttag. Detaljutformningen på skatten har stor påverkan på styreffekten i samtliga ovanstående exempel. 

Som synes är effekten av elskatten oavsett form svår att bedöma. Men det är utan tvekan dags för regeringen att ta tag i frågan om framtida utformning. Annars är risken stor att den nuvarande utformningen kommer få oönskade konsekvenser eller helt enkelt bara bli inaktuell genom en allt snabbare teknikutveckling.