Framtidens elnät måste byggas ut på prognos

Porträtt på Per Everhill. Foto. Per Everhill 2 feb 2024
el

Idag straffar det sig att ligga på förhand

Dagens intäktsreglering för elnätsföretag i Sverige ger elnätsföretagen incitament att bara bygga ut precis tillräckligt med elnät för kundernas aktuella behov för stunden. Om man bygger för tjocka kablar eller för kraftiga stationer straffas elnätsföretagen ekonomiskt genom att intäktsramen sänks på grund av ”ineffektivt nätutnyttjade”. Samma sak gäller om man på förhand bygger ut ett elnät utan kund för att bättre kunna hantera en kommande företagsetablering. Syftet med dessa incitament är i grunden bra. Självklart ska kunderna inte behöva betala för allt för kraftiga elnät som inte utnyttjas full ut. 

Regelverket kom emellertid till före dagens accelererande elektrifieringsvåg i en tid då elnätet var tämligen statiskt. Ett villaområde som byggdes 1980 hade sannolikt ungefär samma behov av elnätskapacitet fram till det sena 2010-talet. Då började det hända grejer. Villaägarna började skaffa elbil, solceller och på sistone till och med batterier. Vi fick också datahallar och vindkraft samtidigt som svensk storskalig produktion av fossilfritt stål står för dörren. Den snabba elektrifieringen ställer helt andra krav på elnätsföretagen när det gäller nätutbyggnad än vad som var fallet bara för några år sedan. Idag ligger elnätsutbyggnaden ständigt efter kundbehovet. Till exempel kan nya solelsproducenter behöva vänta ganska länge på att på koppla upp sina anläggningar mot elnätet på grund av lokal kapacitetsbrist. Att i detta läge bygga ut elnätet ett steg i taget i takt med inkommande kundbeställningar gör att vi ständigt kommer ligga i efterhand. Det innebär en inbromsad elektrifiering som riskerar att få konsekvenser för såväl klimat som samhällsekonomi. 

Elnätsutbyggnad på prognos

På EU-nivå har man emellertid förstått denna utmaning och i den kommande elmarknadsreformen lyfts konceptet ”anticipatory investments” som en lösning. 

Det innebär helt enkelt en möjlighet att när så är lämpligt bygga ut elnätet ”på prognos” utifrån ett framtida bedömt behov i stället för att behöva hantera utbyggnaden via inkommande kundbeställningar efterhand. I stället för att straffa elnätsföretagen så ska dessa investeringar kunna finansieras via den av Energimarknadsinpektionen fastställda intäktsramen. På så viss kan elektrifieringsvägen hanteras snabbare då kapaciteten i många fall redan är utbyggd när kunden knackar på. Elnätsutbyggnaden kommer kunna ligga i takt med samhällsutvecklingen. Hurra! 

Hur skulle det kunna gå till i praktiken?

Att bygga på prognos innebär inte att elnätsföretagen får fria händer att bygga hur kraftiga nät som helst varsomhelst. Just överutbyggnad var en av orsakerna till elmarknadsreformen 1996 (som vi visserligen haft nytta av idag genom väl utbyggda elnät). Här krävs en rimlig balans mellan kundens intresse av rimliga avgifter och samhällsnyttan av utbyggda elnät.

Hur skulle det då kunna gå till i praktiken? 

  • I Storbritannien finns redan en modell för detta som bygger på att elnätsföretagen ansöker om tillstånd att få bygga enskilda projekt utifrån ett prognostiserat framtida behov. Nackdelen med denna modell är att den blir tämligen byråkratisk med lång myndighetshandläggning.
  • Ett alternativ skulle kunna vara att elnätsföretag får höja sin intäktsram varje år med lämplig procentsats under förutsättningar att dessa går till just investeringar på prognos som inte bygger på beställning från kund. 
  • Idag ställs formella krav på att alla elnätsföretag ska ta fram nätutvecklingplaner baserade på den bedömda samhällsutvecklingen i koncessionsområdet. Kan dessa kanske efter godkännande av Energimarknadsinspektionen ligga till grund för investeringar på prognos under kommande reglerperioder?
  • En annan variant skulle kunna vara att fastställa att vissa typ av investeringar på prognos alltid är godkända. Det skulle till exempel kunna vara förstärkningar för att klara av ökad elbilsladdning i tätort. 

Givetvis skulle det också gå att kombinera dessa modeller. EU:s elmarknadsreform ska implementeras i svensk lagstiftning inom 24 månader. I närtid kommer sannolikt EI få ett uppdrag om att implementera ”anticipatory investments” i svensk elnätsreglering. Möjligheten att bygga på prognos kommer vara avgörande för svensk elektrifiering och det ska bli mycket intressant att se hur detta kommer tillämpas i Sverige.