Efterfrågeflexibilitet – mardröm för balansansvariga på elmarknaden?
När den svenska elmarknaden avreglerades 1996 fanns fyra tydligt definierade roller på elmarknaden: Elproducenter, elhandlare, eldistributörer samt elkunder. De senaste åren har gränsen mellan dessa allt mer suddats ut samtidigt som de idag agerar annorlunda än vad de gjorde på 90-talet.
Förutom att kunderna tidvis börjat producera och konsumera sin egen el, ser vi allt fler satsningar på energilagring och användarflexibilitet. Anledningen till detta är att vårt elsystem, med en hög andel oplanerbar kraftproduktion, blir allt mer instabilt vilket gör sådan teknik allt mer lönsam.
Tekniskt och klimatmässigt gör en mer flexibel elanvändning tveklöst stor nytta. Genom att flytta sin elanvändning från högpristid då belastningen på elsystemet är stor, till lågpristid så situationen är den motsatta, minskar behovet av utbyggda elnät. Samtidigt minskar marginalproduktionen av el med dålig klimatprestanda, genom att man antingen kan exportera mer fossilfri el eller minska vår import av fossil el. Såväl Energimyndigheten som Energimarknadsinspektionen lyfter fram efterfrågeflexibilitet som en viktig del i vårt framtida elsystem och flera pilotprojekt har startats på området.
Dagen före-marknad
Men vad händer på elmarknaden i en eventuell framtid med kraftigt ökad användarflexibilitet? Idag handlas en betydande del av den el som används i Norden på Spotmarknaden vilket är en så kallad dagen-före-marknad (day-ahead). Det innebär att producenter och köpare lägger sina bud dagen innan elen ska levereras. Utifrån dessa bud fastställs ett pris timme för timme i respektive elområde. Det finns andra elmarknader, exempelvis intradagmarknaden där el handlas med kortare tidsspann eller bilateral handel.
Prissättningen på day-ahead-marknaden har emellertid särskilt stor påverkan på lönsamheten av användarflexibilitet. Detta då dess utformning gör att flexaktörer redan dagen innan marknadsutbytet får information om hur mycket pengar det finns att tjäna eller spara på att flytta sin elanvändning mellan timme X och Y eller att mata ut lagrad el på elnätet en viss timme. Ju längre tid innan utfall som informationen kommer dess då bättre blir förutsättningarna att reagera, exempelvis genom att planera om verksamhet.
Balansansvar
Flexaktörerna agerar alltså utifrån kända marknadsförutsättningarna innan de faktiskt inträffar. Det gäller emellertid inte för elmarknadens balansansvariga. En elleverantör är enligt ellagen skyldig att leverera lika mycket el som dess kunder förbrukar (balansansvar) i varje stund. Det är dock sällan en balansansvarig aktör lyckas planera sig till perfekt balans. Detta hanteras av Svenska Kraftnät genom att köpa in eller sälja el under de timmar balansen inte går ihop. Den aktör som orsakat obalansen får sedan betala för detta. Då inköpen görs under andra tidsförhållanden än på day-ahead-marknaden kan det tillsammans med Svenska Kraftnäts avgifter bli en dyr affär för elhandlaren. Det är alltså mycket viktigt för en elhandlare att genom god prognosverksamhet köpa in volymer som ligger så nära sina kunders elanvändning som möjligt nästföljande dag.
Flexibla elkunder
Problem torde emellertid uppstå om elhandlarens agerande krockar med en flexibel elkund. Låt oss säga att elhandlaren bedömer att hennes kunder i elområde SEX kommer använda Y MWh el under timma Y och köper in denna volym till marknadspris. När kunderna A, B och C ungefär ett dygn innan leverans ser att elpriset den aktuella timmen kommer bli mycket lågt, väljer de att ladda sina batteriparker för fullt vilket avsevärt ökar deras elanvändning den aktuella timmen. Det leder till att elhandlaren hamnar i obalans med kostnadsökningar som följd.
På motsatt sätt leder minskad energianvändning till överbalans och att elhandlaren inte kan få fullt betalt av sina kunder för hela volymen inköpt el. Med en stor andel kunder med hög flexibilitetsförmåga kan denna utveckling bli en mardröm för balansansvariga elhandlare, som alltid kommer ligga steget efter kunderna eftersom de senare agerar på i förväg känd information om marknadsläget. Ett möjligt svar på en sådan utveckling skulle kunna vara att elhandlarna blir bättre på att bedöma sina kunders flexibilitet och lägga sina bud därefter. Det skulle emellertid i sin tur återspegla sig i det slutliga elpriset vilket skulle minska lönsamheten för att anpassa sin elanvändning.
Spännande utveckling
Detta är ett exempel på hur nuvarande elmarknadsdesign inte riktigt är anpassad efter omvärldensutvecklingen. Än så länge är detta inget problem på elmarknaden eftersom förmågan till efterfrågeflexibilitet är låg hos kundkollektivet. På sikt kan det emellertid bli en påverkande faktor, exempelvis driven av smart teknik som agerar på elmarknadens prissättning. Jag tror att en sådan utveckling kommer leda till att elmarknaden förändras till att bli allt mer realtidsstyrd med prissättning i kortare intervaller. Det kommer i sin tur att påverka lönsamheten för efterfrågeflexibilitet där kraven på att kunna agera snabbt på prisförändringar kommer att öka. En sak är säker - det kommer att bli mycket spännande att följa utvecklingen av efterfrågeflexibilitet på den svenska elmarknaden de närmaste åren!
Skriv en kommentar