Dags att bryta kilowattimmans diktatur!

Klas Gustafsson 28 apr 2017

För att klara våra högt ställda klimatmål är det nödvändigt att öka vår förnybara elproduktion. Genom att förnybar el är billigare att producera än fossil så trängs den senare ut från marknaden med stor klimatnytta som följd.

Problemet med huvuddelen av den förnybara elproduktion som byggs idag är att den är väderberoende och därmed oplanerbar. Det gör att vi inte alltid kan räkna med att ha den tillgänglig när vi behöver den. Med en högre andel oplanerbar kraftproduktion i vårt elsystem kommer risken för effektbrist att öka liksom elprisets volatilitet. Sådana situationer är definitivt inte av godo för samhällsekonomin. Minsta antydan om risk för effektbrist skulle antagligen få de stora internationella aktörer som idag etablerar datacenter i Norden att dra öronen åt sig och flytta verksamheten till säkrare länder. Energiöverenskommelsen kommer innebära att ytterligare 18 TWh förnybar och i huvudsak oplanerbar kraftproduktion tillförs elsystemet. Det är bra för klimatet, men kommer samtidigt att bidra till att sänka ett redan rekordlågt elpris till ännu lägre nivåer.

Problemet beror på att dagens elmarknad endast värderar energi (Energy-Only) och inte tillgång på effekt. Detta missgynnar planerbar förnybar kraftproduktion som exempelvis vattenkraft och kraftvärme. Dessa anläggningar får i de flesta fall inte längre elcertifikat och även om de har möjlighet att producera under de perioder när elpriset är högt så räcker det inte för att kompensera för ett över tiden låg genomsnittspris orsakat av ett överbud av oplanerbar kraftproduktion. Huvuddelen av dagens planerbara kraftproduktion byggdes före elmarknadens avreglering. Sedan dess har få större anläggningar tillkommit. Som en konsekvens av situationen ser vi idag till exempel hur vissa energibolag satsar på rena värmepannor för fjärrvärmeproduktion utan möjlighet att producera el för att det helt enkelt inte är lönsamt. Samtidigt uppvisar vattenkraften svag lönsamhet liksom de flesta andra planerbara kraftslag.  Fortsätter denna utveckling kommer vi få problem när dagens anläggningar faller för åldersstrecket utan att ersättas.

Det finns flera lösningar på effektproblematiken. En är att bygga ut vårt elnät så att vi bli bättre på att dela med oss av produktionsunderskott och samtidigt ha möjlighet att importera el vid behov. För att på sikt säkerställa tillgång på effekt över tiden måste dock elmarknaden på något sätt premiera planerbar effekt! Så har det faktiskt varit historiskt när Sverige elektrifierades. I många fall byggdes de lokala elsystemen upp kring vattenkraft, det vill säga planerbar tillika förnybar kraftproduktion med obefintliga marginalproduktionskostnader. Hur fungerade då elmarknaden? I de flesta fall var energi i form av kilowattimmar gratis medan effekt kostade och då vanligtvis i form av att man räknade antalet glödlampor som kunden önskade kunna ha tända. Med dagens återgång till ett förnybart elsystem går vi mot en likande situation.

I samband med utformningen av framtidens elcertifikatsystem hade våra politiker en utmärkt möjlighet att reformera systemet så att det kunde premiera effekt. Så blev inte fallet i det slutliga förslaget där kilowattimmar fortsatt är den enda leveransen. Jag är övertygade om att denna fråga kommer komma upp på den energipolitiska agendan inom en snar framtid. Då gäller det att med hjälp av kloka huvuden från såväl energibranschen, som akademin och politiken sätta sig ner och ta fram en marknadsbaserad lösning som säkerställer att vi har tillgång till effekt i Sverige året runt oavsett väder.

Det är dags att bryta kilowattimmans diktatur på elmarknaden!