Brittisk kapacitetsmarknad möjlig lösning för det svenska elsystemet?
Det senaste året har den svenska elmarknaden börjat bete sig väldigt märkligt. I våras fick vi för första gången negativa elpriser i Sverige vilket upprepades under hösten. Orsaken var låg efterfrågan i kombination med rejäl produktion från väderberoende kraftproduktion(vind).
I somras var situationen emellertid den omvända med elpriser så höga att det till och med var lönsamt att starta oljebaserad elproduktion i södra Sverige. Samtidigt har vi en uppenbar kapacitetsbrist i elnätet på alla nivåer vilket gör det svårt för elen att nå betalningsvilliga kunder.
Dagens elmarknad designades i mitten av 1990-talet utifrån helt andra förutsättningar än vad som gäller idag. Elnäten ansågs i princip vara färdigbyggda och all svensk elproduktion var med mikroskopiska undantag planerbar. Ny teknik som elbilar, datahallar, fossilfritt stål, storskalig vindkraft och solel låg ännu långt fram i tiden. I det läge som rådde var det rationellt med en elmarknad där aktörerna endast fick betalt för levererad energi (EnergyOnly). Övriga tjänster som planerbar effekt, balanstjänster och svängmassa fick vi på köpet eftersom de fanns i överflöd och ändå levererades av alla producenter i ett elnät med få begränsningar. Idag är läget ett helt annat där planerbar kraftproduktion avvecklas eller inte förnyas på grund av låga elpriser samtidigt som ”gratistjänster” som tillgänglig effekt där och när den behövs är just vad som efterfrågas av elsystemet.
De senaste åren har det börjat hända saker på marknaden
Svenska Kraftnät utvecklar marknaden för balanstjänster där allt ifrån små batteriaktörer till vattenkraftverk kan delta. Det utvecklas också flera lokala marknader för handel med kapacitet, exempelvis Coordinet och SWITCH. Dagens elmarknadsdesign ifrågasätts också allt mer, inte minst från politiskt håll.
Trenderna vi ser på den svenska elmarknaden finns också i andra europeiska länder. Där är det numera ganska vanligt att komplettera EnergyOnly-marknaden med marknader för kapacitet, det vill säga förmågan att leverera planerbar effekt när och där den efterfrågas. Senast ut är Litauen där en sådan mekanism är under införande. Sedan tidigare finns konceptet även i Storbritannien och Frankrike. Låt oss titta närmare på det brittiska exemplet!
Den brittiska elmarknaden är indelad i tre delar:
- Energyhandel som fungerar ungefär som vår (MWh)
- Kapacitetsauktioner (MW)
- Balansmarknad för tjänster som tex. frekvenshållning (Ungefär som Svenska Kraftnäts marknadsplats för sådana tjänster)
Det intressanta här är naturligtvis kapacitetsmarknaden som sker i form av återkommande auktioner där stamnätsoperatören säkrar kapacitet i olika tidsintervaller med utgångspunkt från ett prognostiserat nationellt behov.
Marknadens säljare kan vara producenter som kraftvärmeverk och vattenkraftverk, men också energilager eller aktörer som kan erbjuda efterfrågeflexibilitet. Budgivningen kan dels ske på lång sikt (upp till 15 år) för att säkra nya tillkommande produktion, men också på årsbasis där främst flexibilitetsaktörer är aktiva. I utbyte mot att ställa sin kapacitet till förfogande med fyra timmars förvarning erhåller aktörerna som vunnit budgivningen för en given period en månatlig ersättning per MW. Detta blir ett komplement till energimarknaden och handeln med rena balanstjänster som gör det betydligt mer lönsamt att bygga och äga planerbar kraftproduktion än om den enbart skulle vara beroende av elpriset och ”bjuda” på övriga nyttigheter.
Viktigt att börja diskutera lösningar
Jag måste erkänna att jag inte kan alla detaljer kring den brittiska modellen och den skulle sannolikt behöva anpassas efter svenska förhållanden om den skulle bli aktuell att införa här. Man skulle till exempel tänka sig klimat-och miljökrav för den utbjudna kapaciteten. Vi har också mer geografiskt varierade kapacitetsbehov än Storbritannien. Dessutom skulle en sådan reform behöva tillstånd från EU med anledning av dess påverkan på konkurrensen på elmarknaden. Även om det inte är exakt glasklart vad en kompletterande kapacitetsmarknad skulle innebära för Sverige tror jag det är viktigt att vi börjar diskutera en sådana lösningar som en möjlig del i en välbehövlig elmarknadsreform. Syftet med den brittiska kapacitetsmarknaden beskrivs enligt följande på den brittiska regeringens hemsida:
“The Capacity Market will ensure security of electricity supply by providing a payment for reliable sources of capacity, alongside their electricity revenues, to ensure they deliver energy when needed. This will encourage the investment we need to replace older power stations and provide backup for more intermittent and inflexible low carbon generation sources.”
Låter inte det som något det svenska elsystemet behöver?
Skriv en kommentar