Avvecklad ”överrullning” kraftig bromskloss för elektrifieringen

Våren 2022 tillsatte regeringen en utredning med titeln ”Översyn av regleringen på el-och naturgasområdena”. Bakgrunden är en dom i EU-domstolen där det konstateras att den tyska motsvarigheten till Energimarknadsinspektionen inte varit tillräckligt oberoende i förhållande till tyska politiska lagstiftare. Detta är principiellt viktigt för att förhindra att politiker beslutar om lagar & regler på energimarknaden som gynnar deras egna intressen, exempelvis besluta om kraftigt sänka elnätsavgifterna inför ett kommande val trots att elnätet behöver rustas kraftigt upp. Ungefär som Riksbankens självständiga penningpolitik. I syfte att säkerställa den svenska Energimarknadsinspektionens oberoende föreslår nu utredningen att en rad av politiken instiftade lagar & regelverk upphör. Energimarknadsinspektionens egna föreskrifter ska i stället vara styrande. 

Bland annat föreslås lagen om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet upphävas. Detta kommer i praktiken få stora konsekvenser för den pågående svenska elektrifieringsvågen. Fordonsflottan och industrin elektrifieras nu i snabb takt samtidigt som vi ser en solelsboom i lokalnäten. Tillsammans kräver dessa trender omfattande elnätinvesteringar för att kunna realiseras. 

Ett elnätsföretags intäkter från kundkollektivet fastställs idag av Energimarknadsinspektionen i fyraårsintervaller. Detta i form av en intäktsram som är det maximala belopp företaget får ta ut av kunderna för att tillhandahålla det aktuella elnätet. Av olika skäl är det emellertid inte alltid elnätsföretaget hinner tar ut sina avgifter fullt ut under den aktuella fyraårsperioden. Förändrad användning av elnätet under reglerperioden kan också påverka, exempelvis om kunderna ökar eller minskar sitt effektuttag vilket kan ge andra intäkter än beräknat. Det kan också handla om att medlemsägda eller kommunala elnätsföretag själva väljer att inte ta ut hela intäktsramen under den aktuella perioden till förmån för lägre elnätsavgifter för kunderna. 

Lagen om särskilt investeringsutrymme gjorde det möjligt att få ta elnätsavgifter som inte tagits ut i en reglerperiod under nästkommande perioder. I branschen kallas detta ”överrullning”. En förutsättning för att få rulla över intäkter mellan reglerperioder har varit att dessa enbart gick till nya elnätsinvesteringar i stället för till exempel ökad vinst för elnätsföretaget. Genom möjligheten att sprida ut prisökningar över en lägre period fick kunderna dessutom stabilare avgifter över tiden. Bättre för kunden och mer pengar till nya elnät alltså. Och helt rätt i tider då elnätsinvesteringarna behöver öka kraftigt. 

Detta föreslås nu emellertid försvinna till stor del då överrullningen enligt förslaget endast får ske för en reglerperiod eller möjligen två om särskilda skäl föreligger.  Konsekvensen blir att minst 16 miljarder kronor innestående elnätsavgifter brinner inne för svenska elnätsföretag som annars skulle gått till elnätsinvesteringar de kommande åren. Det innebär också att elnätsföretagens investeringsplaner för de kommande åren måste revideras kraftigt. Det saknas ju plötsligt 16 miljarder! Visst, elnätskunderna får lägre prisökningar, men får samtidigt kanske vänta extra länge på att kunna ansluta sin nya solcellsanläggning eller höja sin säkring för att kunna ladda den nya elbilen. Utan överrullning kommer dessutom elnätsavgifterna att ändras kraftigare mellan reglerperioderna. Elektrifieringen driver elnätskostnader och nu ska de alltså tas ut av kunderna under en kortare period än tidigare. 

Visst, det kan finnas poänger med Energimarknadsinspektionens ökade självständighet. Men då ett uppfyllande av EU:s krav innebär en kraftig bromskloss för svenska elektrifiering måste vi utnyttja alla möjligheter för att kunna bibehålla överrullningen åtminstone så länge att innestående pengar kan investeras i våra elnät. Kan Sverige tex behålla två överrullningsperioder ett par år till? Bara en sådan justering skulle ge en tydlig positiv inverkan på svenska elnätsinvesteringar. En lösning skulle kunna vara att Energimarknadsinspektionen direkt inför möjligheten till överrullning i sina egna föreskrifter. En annan är att politiken väntar med att införa det nya regelverket tills överrullningspengarna hunnit investeras i utbyggda och förstärkta elnät. Då skulle förändringen inte motverka svensk elektrifiering mer än nödvändigt.   

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips