Avskaffad 255 kW-gräns för solel ökar risken för effektbrist

Den senaste tiden har allt fler röster höjt för att ta bort 255 kW-gränsen som idag befriar mindre solcellsanläggningar från energiskatt på egenanvänd el. De huvudsakliga argumenten för detta är att det skulle främja ökad solelsproduktion med positiva klimateffekter som följd. Ökad solelsproduktion gör utan tvekan klimatnytta då den på marginalen bidrar till att tränga ut fossil elproduktion på marginalen i det nordeuropeiska elsystemet. Ett fullständigt avskattande av 255-kW-gränsen skulle emellertid få konsekvenser som kan slå hårt mot det redan idag pressade svenska elsystemet.

Ett skatteundantag gör det gynnsamt för solelsproducenten att använda så stor del som möjligt av sin elproduktion för egenförbrukning. När det gäller hushållsel & verksamhetsdel får detta sannolikt inte särskilt stor påverkan på kundens beteende. Dessa funktioner saknar ofta alternativ till eldrift (exempelvis fastighetsbelysning). Det finns emellertid ett behov där valet står mellan elektricitet och andra alternativ, nämligen uppvärmning.

Med skattebefriad el från stora anläggningar kommer det att bli attraktivare för stora fastighetsägare att välja elbaserade uppvärmningsformer framför konkurrerande alternativ, exempelvis fjärrvärme eller biopanna. Visserligen blir det endast en besparing sommartid då solcellerna levererar, men det finns ändå en del pengar att spara på exempelvis varmvatten i en större bostadsrättsförening eller verksamhet. Det blir också lönsammare att använda elbaserad kyla från solel framför förnybar fjärrkyla. Inte minst driver en elskatt på 35,3 öre/kWh på denna utveckling.

Problemet för det svenska elsystemet uppstår vintertid

Problemet för det svenska elsystemet uppstår vintertid när solelsanläggningen som under sommaren kunde leverera en stor del av fastighetens elbehov istället inte producerar någon el alls. Fastighetsägaren som av ekonomiska skäl valt att investera i en stor solelsanläggning för sina sommarelbehov blir istället helt beroende av el från elnätet för att hålla sig varm. Det hade inte varit fallet med icke-elbaserad uppvärmning. Som bekant är det svenska elsystemet tidvis under omfattande press med allvarlig kapacitets-och effektbrist i flera regionen. Detta är särskilt en utmaning riktigt kalla vinterdagar då uppvärmningsbehovet är stort. Ett fullständigt undantag från 255-kW regeln med ökad eluppvärmning som följd skulle bidra till att spä på denna situation. En sådan utveckling går också tydligt emot Energiöverenskommelsen från 2016 där man betonar vikten av minskad elanvändning för uppvärmning. Det sista det svenska elsystemet behöver idag är reformer som driver mot ett ökat effektbehov för detta ändamål. Ökad elanvändning vintertid skulle också innebära minskad elexport till våra fossiltunga grannländer samtidigt som antalet timmar när vi behöver importera el från kontinenten skulle öka. Det vore ett bakslag för den svenska solelens klimatbidrag!

Avskaffa med smart undantag?

Kan man istället hitta en kompromiss mellan att främja storskalig solelsproduktion och ambitionen om minskad elanvändning för uppvärmning? Erik Dotzauer vid Stockholm Exergi lanserade för någon vecka sedan ett intressant förslag som går ut på att 255 kW-gränsen avskaffas, men med undantag från el som används för uppvärmning. Detta skulle kunna ske med mätning om särskild sådan finns för uppvärmningssystemet eller via ett schablonavdrag. Med Eriks förslag skulle inte solelen ges konkurrensfördelar mot andra klimateffektiva uppvärmningsalternativ. Samtidigt skulle ökad användning av solel för ändamål där el är det enda alternativet främjas, vilket har positiva klimateffekter.

I skrivande stund verkar flera riksdagspartier luta mot ett avskaffande av 255 kW-gränsen. Det kan tyckas vara en enkel fråga, men det är viktigt att inte fatta förhastade beslut som kan få negativa effekter på vårt elsystem. Att överväga Eriks förslag är en bra början för reformarbetet på detta område.

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips