Avsaknad av KN-nummer ger skattesmäll för svensk biogas

Marknadssituationen för svensk biogasproduktion är sedan många år ansträngd. Priset på konkurrerande fossila bränslen är rekordlågt samtidigt som dubbelsubventionerad dansk biogas tränger ut den svenska från marknaden i södra Sverige. I detta läge är det oerhört positivt att regeringen lyfter fram biogasens nyttor, exempelvis i en debattartikel i Dagens Samhälle från i våras. Den politiska viljan att främja den svenska miljöbränslemarknaden är tydlig. Tyvärr är det inte alltid den får genomslag i svensk myndighetsutövning. I ett aktuellt fall drabbas tyvärr just svensk biogasproduktion av detta fenomen.

Fram tills förra året var företag som framställer biogas (liksom producenter av en rad andra miljöbränslen) för användning som fordonsgas befriade från energiskatt för den el som åtgår i tillverkningsprocessen. Biogas som produceras genom rötning innehåller i huvudsak metan och koldioxid. Beroende på vilka råvaror som använts ligger metaninnehållet på mellan 60-70 %. Detta ger en för låg kvalité för att gasen ska kunna användas för många kvalificerade användningsområden vilket också försvåras av dess volym.  Genom att ta bort koldioxiden samt trycksätta gasen till 200 bar förbättras gasens egenskaper avsevärt. Denna process kallas uppgradering och gör det exempelvis möjligt att använda gasen som fordonsgas vilket är ett utmärkt miljöbränsle med mycket goda klimategenskaper. Idag är detta den främsta användningen för biogas i Sverige. Tryckhöjningen sker med hjälp av eldrivna högtryckskompressorer. Det går åt elenergi i denna process, men i förhållande till biogasens totala klimat-och miljönytta är processens miljöpåverkan försumbar. Däremot innebär elanvändningen naturligtvis kostnader för tillverkaren, vilket kan vara särskilt kännbart för mindre producenter.

I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen meddelas nu emellertid att den elektriska kraften som åtgår för trycksättningen inte kan anses förbrukad i själva tillverkningsprocessen vilket är en förutsättning för skattebefrielse. Domstolen anser istället att trycksättningen är ett led i distributionen av gasen varvid den el som åtgår därför är skattepliktig. Detta motiveras bland annat med att det inte finns något särskilt KN-nummer[1] för fordonsgas. KN-nummer är ett EU-system för varukoder. Utan särskilt KN-nummer för fordonsgas anses den biogas som uppgraderas vara samma produkt som före trycksättningen varvid ingen tillverkning skett. Denna tolkning har Skatteverket nu tagit fasta på och ser naturligtvis en möjlighet att öka skatteuttaget för svenska biogasproducenter som från och med i år betalar full elskatt för sin produktion av fordonsgas. I sammanhanget bör noteras att flytande biogas har ett särskilt KN-nummer varvid den el som används för trycksättning i tillverkningsprocessen är skattebefriad.

Detta förfarande motverkar direkt flera av regeringens satsningar på biobränslen, exempelvis genom Klimatklivet. Den ena handen inom svensk myndighetsförvaltning vet således inte vad den andra gör vilket naturligtvis är mycket olyckligt. Lösningen är enkel. Återgå till den gamla tolkningen där trycksättning av biogas definieras som en integrerad del i produktionsprocessen av fordonsgas såsom fallet var innan högsta förvaltningsdomstolens dom.  Frågan är av stor vikt för den svenska biogasproduktionens framtid liksom möjligheterna att föra en konsekvent miljöpolitik för att klara våra ambitiösa miljömål. 

• Taggar:
• Biogas
• Fordonsgas

• Dela:
• Facebook
• Twitter
• Tips