Prissignalernas krig
Per Everhill
30 nov 2023
Innan elmätarreformen 2009 då samtliga svenska elkunder fick fjärravlästa elmätare utgjordes prissignalen på el i stort sett av en månadsvis utskickad pappersfaktura baserad på uppskattad förbrukning. En gång per år lästes mätaren av manuellt och en ekonomisk reglering gjordes utifrån skillnaden mellan uppskattad och verklig förbrukning. Samtidigt hade de flesta elkunder någon form av fastprisavtal eller ett rörligt avtal baserat på genomsnittliga elpriser under en period. Elnätsavgiften justerades vanligen en gång per år. Det tog alltså lång tid innan kunden uppfattade att elanvändningen blivit dyrare och kunde genomföra aktiva åtgärder för att spara pengar.
Idag är läget annorlunda. Sedan 2012 kan privatkunder köpa el timvis utifrån spotpriset på elbörsen. Elmätarna klarar idag av att mäta förbrukningen per timme och inom en snar framtid även varje kvart. De senaste årens volatila och tidvis rekordhöga elpriser har ökat intresset för att följa elpriset och sin elförbrukning live via olika appar, även om beteendet ännu inte nått den stora massan. Vintern 2022/2023 noterades kraftigt minskad elanvändning i Sverige. En del av trenden är naturligtvis energieffektiviseringsåtgärder eller rena besparingar, men en del kan sannolikt förklaras av ett mer aktivt kundbeteende.
Utgångspunkten för detta beteende är idag vanligtvis elpriset på elbörsens ”Day-ahead” marknad, dvs det elpris som sätts ett dygn före den fysiska leveranstimmen. Att anpassa sin elanvändning efter detta pris har flera nyttor. Kunden kan undvika dyra kilowattimmar, minskad konsumtion högpristimmar innebär minskad användning av dyra och ofta fossila marginalbränslen samtidigt som höga elpriser ofta sammanfaller med hög belastning på stamnätet.
Nyttan med minskad elanvändning i elsystemet i stort behöver emellertid inte i tid sammanfalla med situationen i lokalnätet där konsumtionen sker. Tänk dig ett villaområde där alla boende har elbil med tillhörande laddning. Och genom att ha koll på elpriset väljer att samtidigt maxa sin laddning en viss tidpunkt. Vilket leder till kraftigt ökad belastning i lokalnätet som kräver kostsamma elnätsförstärkningar som sin tur leder till ökade elnätsavgifter. För att främja ett effektivare elnätsutnyttjande kommer Elmarknadsinspektionen framöver krav på effektbaserade tariffer som också kan ha tidsfaktorer, tex dyrare vissa tider. Tillsammans med elpriset har vi alltså nu två prissignaler som elkunden måste ta hänsyn till. Som tidvis kan stå emot varandra.
Samtidigt som såväl elpris som elnätsavgifter blir alltmer spetsiga så öppnas nya möjligheter för konsumenter att delta på balansmarknaden. Idag i första hand via hemmabatterier, men framöver kan man naturligtvis tänka sig att även annan teknik som smarta styrbara värmepumpar och kylskåp deltar. Även om denna marknad är i sin linda på konsumentsidan så ökar den. Ofta är upplägget att en aggregator styr batteriet för att maximera intäkterna på balansmarknaden. Men att ladda batteriet vissa tider kan ge ökade elnätskostnader som belastar kunden, till exempel om en viss effektnivå överstigs. Ska kunden optimera utifrån elpris, elnätsavgiften eller balansmarknaden? Kanske finns också en koppling till kundens värmesystem där ökade pelletseldning är ett alternativ till elvärme. Finns det till och med en lokal flexmarknad där kunden kan delta med sin elförbrukning?
Sammanfattningsvis så kan framtiden bli komplicerad för elkunder som vill agera strikt rationellt på elmarknaden. Särskilt då olika prissignaler konkurrerar och motverkar varandra varvid nyttan av att agera på ett visst sätt minskar. En besparing på elmarknaden tas ut av en ökad elnätskostnad. För kunder med låg elanvändning, exempelvis villakunder med fjärrvärme kommer det inte vara intressant att spara några kronor här eller där om det kräver ett avancerat system för att agera rätt.
Det kommer säkert finnas intresserade konsumenter som lägger stort engagemang på att optimera sin elanvändning. Men för de allra flesta kommer det vara fullt tillräckligt med
enkla och effektiva lösningar snarare än supersmarta system som optimerar rätt i varje kvart. Klassisk energieffektivisering som sänker uppvärmningskostnaden vintertid. Elbilsladdning nattetid. Ladda batteriet med solel på dagen och ta ut på natten. Enkelt och sannolikt tillräckligt effektivt. Och så kommer vi precis som idag ha en stor grupp människor som aldrig ägnar en tanke åt sin elanvändning. Fördelningen mellan dessa grupper från framtiden utvisa.
Skriv en kommentar