Precision avgörande för rätt effekt av sänkt elskatt

Per Everhill Per Everhill 4 feb 2025
Ackumulatortanken i Lambohov

Den senaste tiden har flera röster höjts för sänkt skatt på elenergi (di.se). Den svenska elskatten är en av de högsta i EU med 54,875 öre per kWh (inklusive moms) från och med 1 januari 2025. Det innebär att den under de flesta av årets timmar vida överstiger elpriset per kWh. Elskatten inklusive moms ger staten årligen en intäkt på närmare 40 miljarder kronor. Sedan länge har den elintensiva industrin en särskild skattesats motsvarande 0,6 öre/kWh vilket innebär att hushåll, fastighetsbranschen, mindre företag och offentlig verksamhet står för huvuddelen av dessa skatteintäkter.     

Rekordlåga elpriser

Över tiden har vi det senaste året haft rekordlåga elpriser i Sverige (ravarumarknaden.se). Och det mesta tyder på att den trenden kommer fortsätta de närmaste åren i ljuset av den kraftiga utbyggnaden av vind-och solkraften samt att den förväntade konsumtionsökningen från fossilfritt stål, datacenter och allmän tillväxt verkar skjutas något på framtiden. Elöverskottet gör att antalet timmar med negativa elpriser ökar kraftigt (energi.se). Under 2024 var elpriset negativt mellan 626 och 722 timmar, beroende på elprisområde. Detta borde vara en tydlig signal för att utnyttja el under dessa timmar, tex för att lagra den, styra om industriproduktion eller låta värmepumpar värma upp fastigheter. Här har emellertid elskatten en kraftigt bromsande effekt. Samma sak gäller för när el kan ersätta andra dyrare bränslen i olika slags produktion. Gratis el är en resurs som borde tillvaratas bättre. På sikt skulle detta också leda till mer stabila elpriser vilket gynnar nyinvesteringar.  

Hur påverkar sänkt elskatt?

Nackdelarna med sänkt elskatt är att det främja teknikval som belastar elsystemet vid fel tidpunkt. Det tydligaste exemplet är elvärme i olika former. I Sverige har vi gott om el över tiden, men samtidigt stora utmaningar med att i delar av landet säkerställa tillgång på effekt under de mesta ansträngda timmarna (svk.se). Som brukar inträffa under kalla och mörka vinterdagar. Ökad användning av el för uppvärmning vissa tider vore en katastrof för många lokala elnätsområden i Sverige som snabbt skulle slå i kapacitetstaket (energiforetagen.se). Många timmar med lågt elpris i kombination med låg eller ingen elskatt skulle också kunna innebära att vissa aktörer, tex fastighetsägare, väljer att använda el även när elpriset tidvis under korta perioder är mycket högt och elsystemet kraftigt belastat. För att det på årsbasis är lönsamt. Det leder i sin tur till att elnätet behöver byggas ut med tillhörande kostnader.  

Precision för rätt effekt

En eventuell elskattesänkning måste därför ske med tillräcklig  precision för att de negativa konsekvenserna kan undvikas. Till exempel skulle en skattesänkning för fjärrvärmeföretag innebära att dyra biobränslen kan sparas för uppvärmning genom att fjärrvärmenäten kompletteras med elpannor som då främst skulle köras när elpriset är lågt. Något som idag inte är särskilt lönsamt på grund av elskatten och som skulle bidra till sänkta fjärrvärmepriser. Laddstationer för elfordon skulle kunna vara ett annat exempel som då skulle få en tydligare styrsignal mot laddning vissa tider och samtidigt främja fordonsflottans elektrifiering. Olika former av energilager skulle också kunna främjas genom sänkt elskatt med positiva effekter för elsystemet genom ökad flexförmåga & tillförsel av balanstjänster.

Med dagens moderna mätsystem och datahantering finns definitivt de tekniska förutsättningarna för en mer differentierad elskatt som främjar effektiv elanvändning. I motsats till en allmän sänkning som skulle riskera att öka belastningen på ett alltmer ansträngt svenskt elsystem.