Fossilt öga skannar efter plast i avfall

Tekniska verken driver tillsammans med Vattenfall Värme och Umeå Energi utvecklingen av mätsystemet FossilEye. Det är ett digitalt öga som skannar igenom hur mycket plast som finns i ett lass med avfall. Målet är att öka återvinningen av plast och minska utsläppen från kraftvärmeproduktionen.

En miljon ton plast eldas upp varje år trots att en stor del skulle kunna återvinnas och få ett nytt liv. Därför har FossilEyes pilotanläggning utvecklats hos leverantören Robowaste. FossilEye hade en lyckad pilotturné med testavfall i Linköping, Uppsala och Umeå i vintras. Sommaren 2024 genomfördes fler tester på Gärstad i Linköping under fem veckor för vidare utveckling.

– Det känns väldigt roligt att vi nu kan gå in i fasen med skarpa tester. FossilEye gynnar återvinningen vid källan, i syfte att minska mängden plast som går till avfallsförbränning, samtidigt som det blir möjligt att spåra ursprunget. Vi menar att det är djupt problematiskt att den som orsakar plastavfall inte behöver ta ansvar för utsläppen som plasten vållar, säger Henrik Lindståhl, forskningsledare på Tekniska verken-koncernen. 

FossilEyes uppgift är att avgöra hur stor del av ett avfallslass som är fossil plast. I dagsläget görs den analysen i rökgasen från förbränningen, vilket försvårar arbetet med att spåra avfallet till källan.

För att en beteendeförändring ska kunna ske behövs starkare incitament för att sortera bort plast. Med hjälp av FossilEye ska sortering av plast bli en bra affär och samtidigt minska koldioxidutsläppen eftersom det blir tydligt för avfallskunden att det är dyrare att slänga plast. 

– Det gör att det kommer att löna sig att sortera bättre och redan från början lämna plasten där den ska vara, nämligen i materialåtervinningen. Både energiföretagen och förpackningsindustrin måste göra mer för att underlätta sorteringen och dessutom ta fram säljande produkter som också är enkla att återvinna. Som det är idag är ofta locket av en typ av plast, etiketten en annan och burken en tredje, säger Henrik Lindståhl.

Tillsammans med Linköpings universitet kommer projektgruppen också att göra en studie av hur detta nya verktyg bäst ska användas för att bidra till bättre sortering som gör att plasten redan från början hamnar där den ska vara, nämligen i materialåtervinningen, menar Henrik Lindståhl. Han tillägger att allt i slutändan handlar om att använda våra resurser så klokt som möjligt i produktionen av fjärrvärme. Bara det som inte kan återvinnas på annat sätt ska förbrännas.

– Vi vill att FossilEye ska bli en teknik som kan implementeras i stor skala. Det tjänar alla på – inte minst vår miljö. Det hela är ett utmärkt exempel på hur vi på Tekniska verken arbetar mot vår vision om att bygga världens mest resurseffektiva region.

Projektets viktigaste fördelar

• Snabbt besked till kunder om fossilmängd i i ett avfallslass
• Ansvar för CO2-utsläppet riktas mot avfallskunden istället för fjärrvärmekunden
• Välkommet verktyg för energiutvinningsanläggningar som betalar för CO2-utsläppet som orsakas av plasten i avfallet

Tidplan för projektet

Provprogrammet kommer att utföras i den mobila anläggningen under hösten 2023. Först vid Tekniska verken i Linköping, sedan vid Vattenfall Värme i Uppsala och sist vid Umeå Energi. Just nu utformar forskningsinstitutet IVL också en metod för verifiering av scannande system. Med hjälp av den ska prestandan hos FossilEye verifieras i fråga om mätnoggrannhet, kapacitet och vilka typer av avfall den lämpar sig för.