En medarbetare går bredvid solcellsparken vid Gärstad.

Vårt miljö- och klimatuppdrag

Vi strävar efter att göra det bästa möjliga av de resurser som finns tillgängliga och de som annars skulle gå förlorade. Vi kopplar samman produktionskedjor, till exempel genom att ta vara på matavfall och göra biogas och biogödsel av det. Ett resurseffektivt samhälle är ett mer hållbart samhälle.

Medarbetare arbetar med fjärrkyla på KV1

Inga fossila utsläpp till atmosfären 2045

Vårt långsiktiga mål, som vi beslutade om 2022, är att vi senast 2045 inte ska ha några fossila utsläpp till atmosfären. All den fossila koldioxid som kommer från vår produktion ska vi antingen återanvända eller lagra. Vårt mål ligger väl i linje med Linköpings kommuns mål om att uppnå netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045. Målet innebär att Linköpings kommun, som geografisk yta och som kommunkoncern, inte ska tillföra atmosfären något nettotillskott av växthusgaser. Kommunens mål är en del av det nya Klimat- och energiprogrammet som beslutades under 2022 och som innehåller övergripande mål och prioriterade områden fram till 2030.

Hållbara höjdpunkter

Du som passerar på E4:an förbi Linköping kan, utöver Gärstadverket, se en av Sveriges största solcellsparker. Marken, som ägs av Tekniska verken, bestod av energiskog som togs ner hösten 2019. I maj 2020 sattes de första solpanelerna upp, och parken stod sedan helt klar och kunde leverera förnybar el i juni samma år.

Solcellsparken är en gemensam satsning mellan flera parter och ska ge en mer hållbar elförsörjning. Alight, Infranode och Tekniska verken äger och finansierar parken tillsammans, medan Swedbank köper elen som produceras. Alight har också byggt och ansvarar för driften av parken. Totalt finns det 30 000 solpaneler i parken som tillsammans motsvarar 22 fotbollsplaner, 13 hektar. Elen som produceras räcker till cirka 2 300 villors årsbehov av hushållsel, det vill säga cirka 11,5 gigawattimmar (GWh). En solig sommardag beräknas parken producera el motsvarande den årliga hushållselen hos 18 villor eller 36 lägenheter.

I ett samarbete med Linköpings kommun byggde vi 2019 en faunapassage vid Nykvarnsholmen i Stångån samt anlade en lekplats för fisk vid Tannefors. Syftet med projektet var att gynna den biologiska mångfalden och skapa fria vandringsvägar för vattenlevande arter från Roxen upp till Tannefors. Den ovanliga och rödlistade fiskarten asp hör till de arter som nu kan passera, och det har den också gjort. Sent på kvällen den 5 april simmade den första aspen förbi i den nya faunapassagen.

Faunapassagen passar väl in i arbetet med den nationella planen för vattenkraft. Den bidrar också till att förverkliga EU:s vattendirektiv, som syftar till att uppnå god vattenkvalitet. För första gången på 150 år kan nu aspen och andra vattenlevande djur ta sig förbi det vandringshinder som dammen vid Nykvarnsholmen utgjort.

Avloppsreningsverket på Nykvarn växer och utvecklas. För att ta hand om det slam som uppstår på ett mer resurseffektivt sätt byggde vi år 2020 en ny efterrötkammare där materialet från befintliga rötkamrar rötas ytterligare. Det gör att vi nu utvinner ännu mer metangas från rötslammet och släpper ut mindre metan från slamlagringen efteråt.

Efterrötningen bidrar till en ökad biogasproduktion, helt i linje med det nationella målet om en fossilfri fordonsflotta. Laboratorieförsök som vi har gjort visar att biogasproduktionen ökar med cirka sju procent, vilket motsvarar en genomsnittlig ökning på cirka 1,7 GWh i snitt per år. Det skulle räcka till att förse cirka 220 biogasdrivna personbilar med biogas under ett helt år. Enligt våra beräkningar minskar också metanemissionerna på anläggningen med minst fyra procent, troligen mer.

Minskningen av utsläppen motsvarar cirka 1 800 ton koldioxid per år under tio års tid, vilket är lika mycket som om 1 816 Linköpingsbor slutade köra bil under ett år. Eftersom biogasen som produceras ersätter fossila alternativ som bensin, minskas påverkan på växthuseffekten ytterligare.

Vi började 2021 att bygga en ny gastät gödselbrunn som ska ersätta den öppna gödselbrunnen på biogasanläggningen i Linköping. Biogödsel är en restprodukt från produktionen av biogas, och lagras i gödselbrunnen tills den transporteras med lastbil till bondgårdar. En öppen gödselbrunn släpper ut metan, som är en växthusgas. I och med att vi nu i stället har en gastät gödselbrunn bidrar det till att vi minskar våra utsläpp med drygt 2 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Samtidigt ökar vi produktionen av biogas med cirka 300 000 kilo per år.

I våra kraftvärmeverk producerar vi både el och värme samtidigt. Energiinnehållet i bränslet utnyttjas mycket bättre än i kraftverk som bara producerar el, eftersom värmen tas till vara istället för att gå till spillo.

Det är viktigt att vi hela tiden gör vad vi kan för att minska våra utsläpp. Exempel på saker vi gjort för att minska klimatpåverkan i vår el- och kraftvärmeproduktion:

  • I de kraftvärmeverk där vi inte energiåtervinner avfall, utan istället använder andra bränslen, arbetar vi med att bygga om våra pannor så att vi i så hög grad som möjligt kan elda med flytande eller fasta biobränslen.

  • Vi har byggt om pannorna vid kraftvärmeverket i centrala Linköping så att vi numera eldar med bioolja, returträ och avverkningsrester från skogsindustrin.

  • Vår produktion av el och värme i Katrineholm och Borensberg har varit fossilfri sedan 2017, då den fossila oljan i spetspannorna byttes ut till bioolja.
  • År 2021 utredde vi möjligheten att bygga en sorteringsanläggning på Gärstad, för att på ett effektivt sätt ta vara på den plast, kartong, matavfall och metall som finns i restavfallspåsen när den kommer till oss. 

En ny och modern fiskväg planeras vid Sommens utlopp till Svartån, vid Laxberg, för att förbättra passage av fisk mellan sjön och ån. Det är Motala Ströms Samfällighetsförening, MSS, som har tagit beslut om fiskvägen, där Tekniska verken och MSE är två bolag som använder dammen för att producera el. Information om fiskvägen (mse.se)

En kund tittar på kläder i en second hand-butik

Tillsammans minskar vi avfallet enligt avfallstrappan

Konsumtion leder till avfall som behöver tas om hand. Det bästa vore såklart att minska uppkomsten av avfall och minimera mängden avfall som deponeras. Det visualiseras i EU-direktivet avfallstrappan.

Avfallstrappan har fem steg. Om vi följer dem tillsammans minskar vi vårt avfall och påverkan på miljön. De första stegen som är viktiga att vi alla hjälps åt med är att konsumera mindre, återanvända saker och att återvinna material.

Avfallstrappans fem steg

Gärstadverket utifrån med lakvattendamm i förgrunden.

Vi energiåtervinner - vad innebär det?

Ett sätt att återvinna avfallet som inte återanvänds eller materialåtervinns är att energiåtervinna det. Genom att använda avfallet som bränsle i våra kraftvärmeverk får vi återvunnen energi som värmer våra hus och ger oss el.

Energiåtervinning är helt enkelt en metod för att ta hand om, och få ut största möjliga nytta, av det avfall som skapas och finns i samhället. Energiåtervinning av avfall fyller en viktig funktion i att rena samhället från material och farliga ämnen, som exempelvis smittförande avfall från sjukvården och tungmetaller som ska bort ur kretsloppet.

Varför eldar vi avfall i våra kraftvärmeverk?

Det bästa är att minska uppkomsten av avfall, men så länge det finns i samhället behöver det tas om hand. Det näst bästa alternativet är att återanvända och källsortera. Därefter energiåtervinner vi, alltså eldar soporna för att göra el och värme i våra kraftvärmeverk. Men ju mer vi minskar uppkomsten av sopor, återanvänder och sorterar, desto mindre eldar vi.

Energiåtervinning av avfall bidrar med stor klimatnytta, eftersom det bland annat gör att vi undviker att avfall läggs på deponi, vilket sker i stora delar av världen. När avfallet bryts ner bildas så kallad deponigas, som bland annat består av växthusgasen metan. Avfall på deponi står i dagsläget för 20 procent av världens metanutsläpp enligt UNEP, United Nation Environment Programme.

Eldar för att få ut största möjliga nytta av avfall

Idag är energiåtervinning nödvändigt för att få ut största möjliga nytta av det avfall som skapas i samhället. Genom förbränning av avfallet producerar vi el och fjärrvärme. Men avfall skapas inte för att vi eldar det, utan för att vi som samhälle ständigt konsumerar och slänger nyproducerade och billiga resurser. Det är tillflödet av nytt avfall som måste minska.

Vi vill inte elda plast

Av det avfall som produceras i dagens samhälle orsakar olika typer av plast särskilda problem. Plast är mycket svårt att bryta ner, vilket innebär att den finns kvar under mycket lång tid i vårt ekosystem. Vi vill inte elda plast, eftersom det till stor del består av fossila ämnen. Vi behöver inte heller plastavfall för vår energiproduktion. Det bästa vore om allt plastavfall kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan. Det skulle man kunna göra genom att exempelvis ställa högre krav på ecodesign av produkter eller att utveckla nya pantsystem som underlättar materialåtervinningen. Tyvärr bedömer vi att viss plast, till exempel giftig, kontaminerad eller allt för sliten plast, under överskådlig framtid kommer att behöva energiåtervinnas i brist på miljö- och klimatmässigt bättre alternativ.

Materialåtervinning och energiåtervinning kompletterar varandra

Det finns ingen motsättning mellan materialåtervinning och energiåtervinning. Båda bidrar till att minska mängden avfall som läggs på soptipp, det som kallas för deponi. Energiåtervinning av avfall bidrar dessutom effektivt till att minska gifter och farliga ämnen i samhället.

Vårt största kraftvärmeverk, sett till mängd producerad värme och el, är Gärstadverket i Linköping. Där energiåtervinner vi framför allt avfall, cirka 600 000 ton per år. Samtidigt består avfallet vi får in till förbränning delvis av fossila material, vilket gör att vi får fossila utsläpp från Gärstadverket. Det bästa vore om det fossila materialet, som till stor del består av plast, kunde omhändertas effektivt högre upp i avfallstrappan. 

Import av sopor

I Sverige är vi bra på att energiåtervinna vårt avfall. Mindre än en procent läggs på deponi. Vissa andra länder har inte kommit fullt lika långt. Eftersom vi har större möjlighet att energiåtervinna avfall kan andra länder köpa våra miljötjänster. På så vis kan vi tillsammans bidra till att mindre mängd avfall hamnar på deponi.

5 exempel på hur vi återanvänder vårt restavfall

Att återanvända restavfall och skapa cirkulära kretslopp är en del av vårt arbete för att minska avfall och öka resurseffektiviteten. Genom att omvandla restprodukter till nya resurser minskar vi avfallet och tar vara på dess fulla potential.

Vi återvinner metaller från den aska som bildas vid energiåtervinning av avfall. Slaggruset, som är den kvarvarande askan, är ett grusliknande material som kan ersätta naturmaterial i markkonstruktioner eller användas för att täcka gamla deponier på ett säkert sätt.

Under 2023 användes cirka 102 000 ton slaggrus i olika projekt. Vi undersöker också om slaggruset kan användas i betong och testar nu dess hållfasthet och sprickbildning genom provgjutningar.

Slammet från vårt avloppsreningsverk, som innehåller värdefull växtnäring, är Revaq-certifierat. Det betyder att slammet får användas som jordförbättringsmedel på åkermark. Under 2023 spreds allt slam från reningsverket på åkrar.

Vi har testat ny teknik för att utvinna kväve från slammet i vårt avloppsreningsverk för att minska utsläppen av lustgas. Det förnybara kvävet kan till exempel användas som gödsel på åkermark eller för att rena rökgaser i våra kraftvärmeverk. Arbetet görs tillsammans med forskare från Linköpings universitet och fortsätter under 2024.

Tidigare använde vi flytande kvävgas på våra tankstationer för att kyla tankarna och kondensera biogas som avdunstar vid lagring. Under året installerade vi kompressorer som istället komprimerar avdunstad biogas och gör den användbar som drivmedel för bilar och lastbilar. Detta har kraftigt minskat vår förbrukning av kvävgas.

Relaterad information

Vårt samhällsuppdrag

Vi är en viktig del av det närsamhälle och den region vi verkar i. Därför är det en självklarhet att vi tar ett socialt ansvar som omfattar allt från ansvar för leverantörskedjan till lokalt samhällsengagemang. 

Pilotprojekt om värmelagring i Vallastaden

I samhället använder vi olika mängd värme under olika tider på året. Under vintern använder vi mycket värme, samtidigt som stora mängder värme går till spillo sommartid. Det skulle kunna förhindras med teknik för storskalig värmelagring, vilken saknas idag.

Infångning och användning av koldioxid

Vi undersöker olika tekniker för att fånga in och använda eller lagra koldioxid från våra produktionsanläggningar för biogas, värme och el. Det är en viktig del i vårt arbete att bidra till att uppnå Linköpings mål om ett fossilfritt 2045.