Del 3: vatten – vad kan vi göra?
I del 3 av Bästa världen ligger fokus på vad eleverna kan göra för att bidra till en mer hållbar värld i sin vardag. Nu är det dags för eleverna att tänka ett steg till, agera på det de har lärt sig och öva på att använda sina kunskaper i praktiken. Här hittar du olika uppgifter för klassen att göra.
Nu får eleverna tänka ett steg till, agera på det de lärt sig och träna handlingskompetens. Det kan till exempel handla om att redovisa sina kunskaper genom att göra en film eller någon annan typ av presentation. Undersök gärna om det går att samarbeta kring fler olika ämnesområden som till exempel bild, musik eller svenska.
Uppgifter till klassen
Här hittar du exempel på uppgifter att göra tillsammans med dina elever. Dessa ska ses som en idébank att använda som stöd och inspiration för den som vill.
Syftet med uppgiften är att eleverna ska förstå hur vattnets kretslopp fungerar och reflektera över hur vatten ständigt förändrar form.
Så fungerar ett kretslopp
Vi börjar med is - vattnets fasta form. Sol och värme smälter isen till flytande vatten. När vattnet blir ännu varmare avdunstar det och blir ånga.
Vattnet rör sig ständigt i ett kretslopp, både inne i det täckta glaset och ute i naturen. Solen driver vattnets kretslopp, precis som en motor. Vatten som faller ned på jorden som regn, snö eller hagel rinner ut i sjöar och hav eller ner i marken. Solen värmer jorden, vilket gör att vattnet avdunstar och stiger upp som vattenånga. Ångan kyls ner högt upp och bildar moln. När molnen blir tunga börjar det regna eller snöa igen. Och så börjar kretsloppet om.
Du kan välja att klassen antingen gör ett enklare eller ett svårare kretslopp.
Gör det enklare kretsloppet
Uppgift
- Lägg en isbit i ett glas och täck över öppningen på glaset med plastfolie. Låt glaset stå där det är varmt.
- Låt eleverna fundera kring vad som kommer att hända med isen? Vad händer med vattnet om man låter glaset med den smälta isbiten vara kvar i solen i några dagar? Kommer det finnas något vatten kvar?
- Ta fram glaset efter några dagar och gå igenom vad barnen trodde skulle hända. Stämde det?
Förberedelser
Du behöver:
- Ett glas
- En isbit
- Vatten
- Plastfolie
Gör det svårare kretsloppet
Uppgift
- Ta en stor glasburk som har en stor öppning.
- Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand.
- Fyll burken med jord tills den är ungefär halvfull. Om du kommer plantera fetbladiga växter är det bra om du blandar jorden med lite sand.
- Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket eftersom växterna och jorden redan innehåller vatten.
- Sätt på locket och dra åt så hårt du kan. Skriv datum på burken.
- Ställ burken ljust, men inte med för mycket sol. Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr!
Titta vad som händer med fuktigheten i burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet – då bryter du det slutna kretsloppet. Sådana här kretslopp kan finnas kvar under lång tid i klassrummet.
Låt eleverna fundera på vad som kommer att hända med innehållet i burken. Kommer växterna att dö eller kommer de att växa? Vad beror det på?
Förberedelser
Du behöver:
- En lite större glasburk med lock
- Små stenar eller lecakulor
- Sand
- Jord
- Lagom stora växter som inte blommar och som får plats i burken. Använd till exempel murgröna eller fetbladsväxter.
Syftet med uppgiften är att eleverna ska förstå de ekonomiska och miljömässiga fördelarna med att välja kranvatten framför flaskvatten. De ska också reflektera över sitt egna sätt att dricka eller köpa vatten.
I Sverige har vi tillgång till rent vatten dygnet runt, direkt i våra kranar. Det finns många fördelar med att välja att dricka kranvatten framför flaskvatten, inte minst priset.
Du betalar många gånger mer för flaskvatten än för kranvatten. Förutom att du sparar pengar gör du miljön en stor tjänst genom att välja kranvatten. Kranvattnet är ett livsmedel som kontrolleras för att alltid hålla hög kvalitet. Dricksvattnet i kranen är färskt och lokalproducerat och transporteras i ledningar direkt till din kran, medan flaskvatten både ska produceras, förpackas, transporteras, ställas på hyllor och bäras hem innan du kan dricka det.
Uppgift
- En kubikmeter vatten innehåller 1 000 liter. En kubikmeter vatten kostar cirka 7 kronor i Linköping. Låt eleverna räkna ut hur många halvlitersflaskor med flaskvatten som ryms i en kubikmeter.
- Hur mycket kostar det att köpa hem motsvarande en kubikmeter med flaskvatten om en 50 cl flaska kostar 10 kr att köpa i affären?
Diskutera gärna varför vi köper flaskvatten.
Gillar eleverna smaksatt vatten?
- Vilka smaker gillar eleverna? Låt dem ge exempel på smaker
- Ta med smaksatt vatten till skolan och ha provsmakning av vanligt och smaksatt kranvatten. Vilken blir klassens favorit?
Lär klassen mer om skillnaden mellan kranvatten och flaskvatten (svensktvatten.se)
Syftet med uppgiften är att eleverna ska reflektera över att saker inte behöver vara synliga för blotta ögat för att ändå finnas där.
Uppgift
- Fyll ett dricksglas med vatten
- Häll i en matsked vanligt salt
- Rör om till dess att saltet löst upp sig och ställ sedan glaset i ett fönster där det är mycket sol. Låt det stå några dagar.
- Kika sedan i glaset – vad har hänt med vattnet och vad har hänt med saltet?
Regnvatten som kommer på våra tak försvinner ofta ut i marken eller dagvattenledningssystemet och kommer inte till någon nytta för oss. Men om man istället tar tillvara på regnvattnet kan man använda det för att vattna växter i sin trädgård istället för att vattna med dricksvatten. Man kan till exempel anlägga en regnrabatt, en vacker damm, eller kanske till och med duscha eller bada i det.
I Linköping har vi inte brist på vatten och vi har sällan bevattningsförbud på sommarhalvåret. Men i andra delar av Sverige och världen skulle det kunna vara av stor betydelse att ta tillvara på regnvattnet.
Uppgift
- Låt eleverna fundera på hur man kan ta vara på regnvattnet. Vad kan man göra istället för att låta det spolas ner i dagvattenbrunnarna och ledningarna?
- Om man samlar upp regnet istället och använder det, vad kan man då använda det till? Vad kan vara bra eller mindre bra med det?
Syftet med övningen är att eleverna ska få reflektera över hur deras vardag skiljer sig från barn i andra delar av världen, och hur viktigt vatten är för överlevnad.
Uppgift
Utforska tillgången till rent vatten i världen. Hur ser det ut för barn i olika delar av världen? Låt eleverna göra en tipspromenad med olika frågor.
- Var finns länder med bra tillgång till rent vatten?
- Vilka länder har begränsad tillgång till rent vatten?
- Vilka konsekvenser blir det för barn som inte har tillgång till rent vatten?
Diskutera med eleverna om vatten som en mänsklig rättighet. Barnkonventionens artikel 27 säger att varje barn har rätt till en skälig levnadsstandard, bostad, kläder, mat och rent vatten. Unicef lär er mer om rent vatten och hur det påverkar barn runt om i världen
Vatten är en viktig förnybar energikälla. Med ett vattenhjul kan man till exempel driva turbiner som producerar el. Syftet med övningen är att eleverna ska utforska hur ett enkelt vattenhjul kan byggas och förstå vad man använder ett vattenhjul till.
Uppgift
- Klipp ut fem rektanglar ur mjölkpaketet som ska bli vattenhjulets skovlar. De bör ha måtten 8x4 centimeter.
- Gör fem snitt i äpplet, ett till varje skovel.
- Tryck in skovlarna i äpplet/potatisen.
- Trä pinnen genom äpplet/potatisen.
Prova vattenhjulet i en bäck, å eller under en vattenkran. Om du testar vattenhjulet i en vattenkran kan du låta pinnens ändar vila på diskhons kanter så att hjulet hamnar under vattenstrålen. Om du testar vattenhjulet i en bäck kan du låta pinnen vila på två Y-formade grenklykor.
Förberedelser
Du behöver:
- gamla mjölkkartonger
- saxar
- pinnar
- äpplen eller potatisar.
