Del 2: vatten – besöket på Kolmården

Grupp 1 och 2

Grupp 3 och 4

Visning av skogshund (2 grupper)

I den här visningen får ni lära er om skogshundar.

Regnskogen (1 grupp)

På den här stationen göra ni en övning med fokus på regnskogen. Det är Kolmårdens personal som håller i övningen och använder mycket visuellt material. Syftet med övningen är att visa på regnskogens viktiga roll i vattnets kretslopp. Ni lär er också att människor i den här delen av världen är direkt beroende av friska ekosystem för att ha rent dricksvatten.

Ni får lära er hur människor som lever nära naturen är en mer direkt del av samma ekosystem som växterna och djuren omkring dem jämfört med de flesta människor som lever i till exempel Sverige.

Öken (1 grupp)

På den här stationen gör ni en övning där varje elev ska ta sig igenom en bana för att hitta ökenlevande djur som sen ska paras ihop med varandra. Ni kommer också diskutera hur vi alla kan spara på vatten i vår vardag med inspiration från ökendjuren som är anpassade till att klara av extrem vattenbrist.

Himalaya – den tredje polen (2 grupper)

Här kommer grupperna att bekanta sig med snöleoparderna. Vid snöleoparderna kommer grupperna att rotera på två olika övningar. Syftet med stationen är att visa att både människor och djur i Himalaya är beroende av samma vattenkällor, nämligen de floder som glaciärerna ger upphov till.

Ni får lära er hur människor som lever nära naturen är en mer direkt del av samma ekosystem som växterna och djuren omkring dem jämfört med de flesta människor som lever i till exempel Sverige.

• Övning 1. Information och frågestund om snöleoparden. Övningen leds av Kolmårdens personal.
• Övning 2. Klassen går en frågestig själva med fokus på vattentillgången i Himalaya och hur djur och människor som lever där påverkas av detta. Diskussionen leds av dig som pedagog. Till din hjälp får du tydliga frågeställningar och visuella hjälpmedel.

Tiger – dagens överraskning (4 grupper)

Minst en gång om dagen får djuren på Kolmården något spännande som de kan undersöka, leka med eller äta på. Vad det är beror såklart på vilket typ av djur det är. Här ska vi få se vad djurvårdarna hittar på till tigrarna just den dagen ni besöker oss.

Havet (4 grupper)

Sälar är vattenlevande däggdjur som finns i haven över stora delar av världen. De påverkas av hur väl vi tar hand om vårt avfall och begränsar utsläpp till vattendrag. På vilket sätt kan vi bidra idag? Det får eleverna öva på här.

Syftet är att koppla ihop kunskapen om Linköpings reningsverk med ett större perspektiv. Sälarna agerar ambassadörer för havet och vi diskuterar kring vad som är lämpligt att ”kasta” i toaletten och avloppet och hur det kan tänkas påverka miljön i havet och de djur som lever där.

Under besöket på Kolmården kommer det nämnas en del ord som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

• Art: En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
• Dräktig: Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.
• Däggdjur: Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
• Ekosystem: Allt levande (till exempel djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (till exempel jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område är tillsammans ett ekosystem.
• Global uppvärmning: Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser till exempel när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir alltså jorden.
• Himalaya: Bergskedja i centrala Asien. Där finns bland annat världens högsta berg Mount Everest.
• Klimatförändringar: Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
• Livsmiljö: Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
• Marin: Sådant som har med havet att göra.
• Marina däggdjur: Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
• Näring: Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, till exempel vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
• Näringskedja: En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
• Regnskog: Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.