Del 3: energi – vad kan vi göra?

Vi använder olika apparater som behöver el varje dag, till exempel datorer och TV. Olika apparater behöver olika mycket el för att fungera. Till exempel behöver en plattång el för att bli varm. Om vi vet hur mycket el olika apparater behöver, kan vi välja de som använder mindre el. Det sparar pengar, minskar trycket på elnätet och är bättre för miljön.

Så hänger effekt, energi och el ihop 

Uppgift

1. Förbered några exempel på elektriska apparater. Ta med hemifrån, från skolan eller visa en bild. Skriv ner vilken effekt (w) apparaterna har.
2. Identifiera vilka apparater som eleverna använder under en dag.
3. Vilka av apparaterna tror eleverna använder mest effekt och varför?
4. Gå igenom de exempel som du förberett med eleverna.
5. Gå igenom eller dela ut beräkningsuppgifter:
   1. En eluppvärmd bastu behöver cirka 6 000 W för att fungera. Hur länge kan man använda bastun för att den totala energianvändningen ska vara 1 kWh?
   2. Hur mycket energi använder datorerna i en av skolans datorsalar per dag? Antagande: hälften av datorerna i datorsalen används i 4 timmar, andra hälften i 5,5 timmar om dagen. Om ni inte har en datorsal, be eleverna att undersöka sina egna datorer och vilken effekt de använder. Kom överens om hur länge som datorerna används i snitt per dag.
   3. En genomsnittlig torktumlare behöver 2 000 W för att fungera. Ett kylskåp (energiklass A++) behöver 31 W. Hur länge kan man använda respektive apparat för att båda apparaterna ska använda lika mycket energi, till exempel 2 kWh?
6. Prata om er känsla över vilka apparater som använder mest effekt stämmer överens med resultaten från beräkningarna.
7. Prata om det finns någonting som eleverna kan tänka på när det kommer till effekt för att spara energi.

Upptäck Elskolan – ett engagerande och lärorikt spel för alla åttondeklassare i Linköpings kommun. Spelet lär ut om förnybar och hållbar elmarknad på ett roligt sätt och ger klasser chansen att vinna upp till 10 000 kr till klasskassan. Utmana andra klasser och lär er samtidigt om framtidens energi! Börja spela spelet Elskolan

Genom att få koll på sin energianvändning, kan du enklare se hur du skulle kunna minska den. Att minska sin användning är både billigare för den som betalar räkningen och bra för miljön då färre resurser går åt.

Så mycket energi används på din skola

Lejonfastigheter arbetar med alla hus och lokaler som behövs för kommunens verksamheter, till exempel alla skolor i Linköpings kommun. På Lejonfastigheters hemsida kan du se hur mycket el, värme och vatten som används på just din skola.

Uppgift

1. Gå till fastigheter.lejonfastigheter.se och leta upp er skola på kartan.
2. Tryck på rubriken "Värme, el, vatten".
3. Titta på diagrammen och jämför olika månader. När användes mest och minst el/värme. Varför tror du att det är så?
4. Vad tror ni behöver el, värme och vatten på just er skola?
5. Har du förslag på saker ni skulle kunna göra på din skola för att minska användningen av el, värme och vatten?

Hur mycket är 1 kWh?

1 kWh motsvarar ungefär lika mycket energi som en eldriven moped använder för att köra 20-30 kilometer.

Låt eleverna läsa hur ventilationen på Katedralskolan tidigare har fungerat och hur den fungerar nu. Så fungerar Katedralskolans ventilation

Uppgiften

1. Börja med att göra uppgiften ”Hur mycket energi används på skolan?”
2. Använd resultatet från uppgiften ”Hur mycket energi används på skolan?” som underlag för diskussion till dessa frågor:
   1. Det nya ventilationssystemet kan återvinna värmen i den använda inomhusluften för att värma upp den friska utomhusluften, men bara till en viss del. Finns det andra saker på en skola som alstrar värme?
   2. Skulle den energin kunna tas till vara på för att värma upp resten av utomhusluften?
   3. Vad händer med värmen i vattnet vi använder för att till exempel tvätta händerna eller när vi duschar?
   4. Vad händer med värmen från alla datorer?
   5. Vilken energi kan vi ta vara på och hur skulle det kunna gå till?

Låt eleverna spåna och fundera på nya lösningar för att ta tillvara värme som redan finns på skolan. Kanske behövs ingen ny värme till skolan tillföras alls?

Syftet med övningen är att eleverna ska reflektera över hur mycket matavfall som går åt för att skapa tillräckligt med energi för att driva en bil. De ska också göra en koppling mellan det matavfall de själva slänger och den biogas som bilar kör på.

Uppgift

Börja med att läsa informationen om hur biogas blir till på Bästa världen-webben. Olika typer av matavfall ger olika mycket gas på grund av att avfallet innehålla olika mängd fett, protein och kolhydrater.

• Uppgift 1. Försök på Tekniska verkens laboratorium ger följande resultat:
  Bananskal väger cirka 70 g och ger cirka 26 l biogas/kg.
  Äpple väger ca 120 g och ger cirka 38 l biogas/kg.
  
  Låt eleverna räkna ut hur mycket biogas man får från ett bananskal eller ett äpple.
• Uppgift 2. En Volkswagen Golf av 2017 års modell behöver 49 l biogas/km. Räkna ut:
  Hur många bananskal behövs för att köra bilen en kilometer?
  
  Hur många äpplen behövs för att köra bilen en kilometer?
• Extrauppgift. Ett hushåll som bor i en villa i Linköping lämnar i genomsnitt 1,95 kg matavfall/vecka. Av ett kilo matavfall får man ut cirka 100 l biogas i en biogasanläggning.
  
  Hur mycket matavfall lämnar hushållet på en månad?
  
  Hur långt kan man köra en bil på den biogas som bildas från ett hushålls matavfall under en månad i Linköping?

Elefanter är växtätare och äter allt från gräs, blommor och blad till bark och grenar. En del av den här maten innehållet inte tillräckligt med näring. Därför behöver de äta stora mängder föda för att få i sig tillräckligt med näring.

Under en dag tillbringar elefanten mellan 16–18 timmar med att leta och äta mat. En vuxen asiatisk elefanthanne kan äta ett par hundra kilo mat om dagen!

Uppgift 1

FN:s globala mål nummer 12 handlar om ”Hållbar konsumtion och produktion” och målet är att halvera det globala matsvinnet till år 2030. Visste du att ungefär en tredjedel av världens mat inte äts upp? Tänk på hur mycket energi som används för att producera all den maten. Matsvinnet uppskattas kosta ungefär en triljon dollar per år.

I Sverige slängde hushållen 917 000 ton mat under 2018, vilket motsvarar nästan 95 kg per person.

1. Undersök matsvinnet hemma under en dag. Vad slängs och hur mycket? Fundera på hur ni kan minska det!
2. Hur ser det ut i skolan? Hur mycket matsvinn blir det på en dag? Görs något för att minska det?

Fakta om elefanten

Visste du att den asiatiska elefanten lever i Asiens regnskogar. När regnskogarna skövlas, söker elefanterna sig till odlad mark och äter grödor, vilket leder till konflikter med människor. Elefanter jagas och dödas, och även människor skadas när de försöker skydda sina odlingar.

Uppgift 2

Sök svaren på följande frågor:

• Var finns det regnskogar i världen?
• Hur stor del av världen utgörs av regnskogar idag? Hur såg det ut för 100 år sedan?
• Varför huggs regnskogarna ned? Ge flera exempel.
• Vad blir nackdelarna när regnskogarna försvinner? Lokalt? Globalt?
• Ge flera exempel på livsmedel som produceras i regnskogsområden.
• Hur kan du påverka regnskogarna med dina köp?

Fakta om elefanten

Visste du att arbete pågår för att skydda den asiatiska elefanten genom att hägna in odlingar med elstängsel och ge ersättning för förstörda grödor. Informationskampanjer och involvering av lokalbefolkningen ökar förståelsen för elefanternas situation. Skyddade skogskorridorer skapas också för att ge elefanterna säkra rörelseområden.

Vilda kameler lever i en av världens största öknar, Gobiöknen i Centralasien. Gobiöknen är en så kallad kallöken och kan bli mycket varm, men också riktigt kall. På Kolmården får du möjlighet att möta kameler och lära dig mer om deras anpassningar till denna miljö. Vi kan nämligen få en hel del ledtrådar om hur djuren lever genom att titta närmare på dem!

Kamelen lever i extrema miljöer där det är ont om vatten. Den har därför utvecklat olika sätt att spara på vätska och kan faktiskt klara sig i upp till 6 månader utan att dricka! Hur går det egentligen till? Jo, så här!

Visste du att kamelen

• Kan variera kroppstemperaturen mellan 35-42 grader utan att börja svettas.
• Kan klara av att tappa en fjärdedel av sin kroppsvikt vid törst utan att bli uttorkad.
• Har starkt koncentrerat kiss
• Tar upp mycket vätska från tarmen så att det bara kommer ut en liten torr mängd avföring.
• Har en lång nos där in- och utandningsluften hinner kondenseras och vattendroppar bildas. Dropparna rinner sedan från näsborrarna via en liten spalt ned till mungipan och in i munnen.
• Effektivt kan ta tillvara vätska i växterna de äter.
• Har en speciell form på sina blodkroppar som gör att de inte spricker, varken vid uttorkning eller vid snabb påfyllning av vätska till kroppen.
• Klarar av att dricka stora mängder vätska vid ett och samma tillfälle. De kan dricka 150 liter på en gång. Det är lika mycket vatten som i ett fullt badkar.
• Den vilda kamelen klarar av att dricka små mängder saltvatten om det inte finns sötvatten. Det är för att deras njurar kan utsöndra överskottssaltet.

För att kamelen ska överleva i sin miljö gäller det att varje droppe räknas! Så kan det också vara för andra djur och människor i olika delar av världen.

Uppgift

Fundera på hur du använder vatten i din vardag? Visste du att genom att spara på vatten så sparar du också energi? Det beror på att det går åt mycket energi att rena och producera dricksvatten.

Din uppgift blir nu att inspireras av kamelen och fundera ut 10 sätt som du kan minska din vattenförbrukning på.

Extrauppgift

Titta på kamelen på bilden. Placera ut några av kamelens anpassningar till klimatet och fyll gärna på med fler om du kan.