Del 2: avfall – besöket på Kolmården

Schema för grupp 5 och 6

Schema för grupp 7 och 8

Visning av sälarna (4 grupper)

I den här visningen får ni lära er om sälarnas anpassningar till ett liv i havet.

Ministationer vid Marine World (4 grupper)

Klasserna roterar på några olika ministationer med interaktivt innehåll. På en station följer vi till exempel plastens väg genom en marin näringskedja, på en annan station får ni möjlighet till lite rörelse i ett ”kläder i världen”-quiz!

Syftet är att ge inblick i människans påverkan på miljö och klimat med avstamp i vattentemat och vad vi kan göra för positiva förändringar.

Skräp i naturen (2 grupper)

Eleverna får på den här stationen träffa de charmiga surikaterna och i deras sällskap fundera kring nedbrytning av olika sorters avfall och hur det kan tänkas påverka djur och natur.

Bajs i världen (2 grupper)

Vi bekantar oss med ett typ av avfall som det produceras stora mängder av på Kolmården, djurens bajs! Vi kikar närmare på hur det kan fungera med sanitetslösningar i världen och problem som kan uppstå vid hantering av avfall i form av avföring.

Syftet är att ge insikt i hur olika material bryts ned och effekten det har på miljön. Vi kopplar det också till vikten av att ta hand om avfall på rätt sätt.

Avfallsberget (2 grupper)

Vi lär oss om den asiatiska vildåsnan, kulanen, som är starkt utrotningshotad. Hur arbetar man för att den ska finnas kvar i det vilda? Vi utforskar också hur sopsorteringssystem ser ut i världen jämfört med här i Sverige. När systemen inte fungerar bildas något som kallas sopberg. Hur påverkar det djur och natur? Finns det något vi kan göra?

Syftet är att väcka en nyfikenhet kring att det finns olika sätt att lösa en utmaning på. Vad som fungerar i ett land är inte alltid genomförbart i ett annat, men, vi har möjlighet att påverka genom de val vi gör i vår vardag.

Matsvinn (2 grupper)

Vi lär oss om några sydamerikanska arter och inspireras av deras sinnen för att bli bättre på att nyttja våra egna och på så sätt bidra till att minska matsvinnet.

Syftet är att uppmärksamma problematiken kring matsvinnet och dess effekter.

Elektroniskt avfall (4 grupper)

Vi tittar närmare på konsumtionen av elektronik och avfallet som det skapar. Vi möter bland annat soldataran, en sorts papegoja, som lever i Sydamerikas regnskogar. Vi tar reda på varför det är viktigt för dem att vi är medvetna om konsekvenserna av våra val i vardagen.

Syftet är att väcka tankar kring "slit-och-släng"-mentalitet och återanvändning.

Under besöket på Kolmården kommer det nämnas en del ord som är bra att gå igenom med eleverna innan ni kommer till djurparken.

• Art: En grupp djur som ser likadana ut och kan få ungar tillsammans. Exempel på djurarter är lejon, snöleopard, björn, schimpans, människa, älg, rådjur, vildsvin, ko, häst. Växter delas också in i olika arter på liknande sätt, fast vi säger inte att växter får ungar utan att de förökar sig. Det uttrycket kan även användas om djur. Exempel på växtarter är gran, tall, ek, asp, vitsippa, tussilago, blåbär, lingon.
• Dräktig: Vara gravid, ha ungar i magen. När vi pratar om människor brukar vi säga gravid och när vi pratar om andra djur brukar vi säga dräktig, men det betyder samma sak.
• Däggdjur: Djur som ger sina ungar di, alltså ger ungarna mjölk, och som andas luft med lungor. De allra flesta däggdjur har päls eller hår och föder levande ungar. Exempel på däggdjur är lejon, tiger, varg, björn, kamel, zebra, elefant, noshörning, delfin, säl, schimpans, människa.
• Ekosystem: Allt levande (till exempel djur, växter, svampar och bakterier), allt som inte är levande (till exempel jord, vatten och berg) och alla näringsämnen som finns i ett område är tillsammans ett ekosystem.
• Global uppvärmning: Vår planet blir hela tiden lite varmare och det kallas global uppvärmning. En del av den uppvärmningen är orsakad av oss människor. Vi släpper ut ämnen som kallas växthusgaser till exempel när vi producerar energi med hjälp av fossila bränslen eller genom utsläpp från fabriker och transportmedel som flygplan och bilar. Växthusgaserna håller kvar värme från solen som annars skulle ha strålat ut i rymden. Ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare blir alltså jorden.
• Himalaya: Bergskedja i centrala Asien. Där finns bland annat världens högsta berg Mount Everest.
• Klimatförändringar: Global uppvärmning leder till att klimatet på jorden förändras. När planeten blir varmare så kommer det leda till förändringar i temperatur, vind, regn och snö på olika platser på jorden. Det kallas klimatförändringar.
• Livsmiljö: Ett område där ett djur eller en växt kan leva. För att ett djur eller en växt ska kunna leva där måste det finnas näring, vatten och tillräckligt skydd mot väder, vind och rovdjur.
• Marin: Sådant som har med havet att göra.
• Marina däggdjur: Däggdjur som lever i hav, till exempel delfiner och sälar.
• Näring: Ämnen som djur och människor behöver som finns i maten vi äter, till exempel vitaminer, mineraler, proteiner, fett och kolhydrater. Även växter, svampar och bakterier behöver näring och får i sig det genom att ta upp det från jorden eller vattnet som finns runt omkring dem.
• Näringskedja: En näringskedja beskriver hur näringsämnen sprids mellan olika växter och djur när de äter varandra. En växtätare äter växter och får i sig näring från dem. En köttätare äter andra djur och får i sig näring från dem.
• Regnskog: Skog där det kommer minst 1500 millimeter regn på ett år. I Linköping kommer det ungefär 600 millimeter regn på ett år. I en regnskog är det varmt och fuktigt året runt och det finns många olika arter av djur och växter. Regnskogar finns i alla områden längs ekvatorn, mitt på jordklotet.
• Revir: Ett område som ett djur eller en grupp djur bor i och som de försvarar mot andra djur.