En man står i ett återvinningsrum och håller i en bunt tidningar ovanför ett blått avfallskärl.

Del 1: avfall - så funkar det!

Har du någonsin undrat vad som händer med ditt avfall? I den här delen lär du dig om avfallstrappan och hur vi tillsammans kan hantera avfall på bästa sätt. Följ med på en resa genom de olika stegen och upptäck hur vi alla kan hjälpa till att minska vårt avfall och ta hand om vår planet!

Steg för steg i avfallstrappan

Avfallstrappan är ett EU-direktiv som styr hur avfall ska tas om hand i EU. Den visar hur vi kan minska mängden avfall och undvika stora sophögar. Den har fem steg som vi kan följa för att minska vårt avfall. Genom att köpa mindre, återanvända saker och återvinna material kan vi alla hjälpa till att skydda vår planet.

  1. Förebygga. Det första steget i avfallstrappan handlar om att minska mängden avfall vi skapar. Det betyder att vi ska köpa färre saker. Mycket av det vi köper idag kan varken återanvändas eller återvinnas. När vi köper en sak uppstår avfall både under tillverkningen, förpackningen och när vi till slut slänger den. Istället kan vi köpa färre saker, eller låna, hyra eller laga saker vi redan har.
  2. Återanvända. När vi har minskat våra köp är nästa bästa sätt att minska avfallet att återanvända våra saker. Det kan vi göra genom att ge bort, hyra, sälja eller köpa saker på loppis eller second hand. Då kan saker som vi inte längre behöver komma till nytta för någon annan, istället för att köpa nytt. På våra återvinningscentraler kan du lämna saker för återbruk.
  3. Materialåtervinna. Det tredje steget handlar om att återvinna material. Till exempel återvinner vi glasflaskor, metallburkar, papper och tidningar för att kunna göra nytt material av det igen.
  4. Energiåtervinna. Det avfall som är kvar så här långt ner i trappan kallas restavfall. Det är material som vi inte kan återanvända eller återvinna, till exempel dammsugarpåsar, tops, blöjor, kattsand och hushållspapper. Det kan också vara saker som redan återvunnits men inte kan återvinnas igen, till exempel industriavfall och sjukhusavfall.

    Restavfall innehåller energi från de råvaror som användes för att göra sakerna från början. Den energin kan vi få ut igen genom att bränna restavfallet i våra kraftvärmeverk . Då omvandlas det till ny energi i form av värme och el.
  5. Deponera. Det sista steget är att lägga avfallet på deponi, stora sophögar. I Sverige är det förbjudet att deponera avfall som kan återvinnas. Bara 1% av hushållsavfallet deponeras i Sverige, jämfört med över 40% i Europa.

    Många länder har inte bra sätt att ta vara på avfallets energi, vilket gör att deponering är vanligare och skadligt för klimatet. Deponier släpper ut metangas som är mycket sämre för klimatet än koldioxid.

Sortera och återvinn

Det kan vara klurigt att sortera avfall ibland eftersom allt vi använder består av olika material. Vad är till exempel en klocka eller en kaviartub gjord av, och hur ska de sorteras? Varje sak har sin plats när det kommer till återvinning. Här får du veta hur några av de vanligaste sakerna du har hemma ska sorteras!

När du har sorterat allt som kan återvinnas, finns det saker kvar som du slänger i vanliga soppåsen. Det kallas restavfall. Här är några exempel:

  • tandborstar och servetter
  • hår från hårborsten
  • blöjor och bindor
  • tejprester och presentsnöre.

Knyt en dubbelknut på påsarna med restavfall och släng dem i din soptunna. I soptunnan slänger du också de gröna påsarna med matavfall. Sopbilen hämtar sen dina soppåsar. Varje soptunna har en svart tagg som visar vems soptunna det är. Soporna i soptunnan vägs och vikten sparas i en dator i bilen. När du betalar för sophämtningen betalar du för vikten på avfallet.

Så blir dina sopor fjärrvärme, fjärrkyla och el

  1. Sopbilen tömmer soptunnorna Linköping och kör soporna till Gärstad avfallsanläggning.
  2. Påsarna lämnas vid den optiska sorteringsanläggningen som sorterar soppåsarna.
  3. De gröna påsarna och påsarna med restavfall sorteras var för sig. Påsarna med restavfall åker vidare till Gärstadverket.
  4. På Gärstadverket blir restavfallet bränsle som används för att producera fjärrvärme, fjärrkyla och el.

I gröna påsen slänger du mat som blivit över från matlagning, som blivit gammal eller som lämnats kvar på tallriken. Det bästa för miljön är om vi äter upp så mycket som möjligt av maten. Men när du måste slänga matrester, ska de i den gröna påsen. Då kommer både näring och energi i matavfallet till nytta.

Med hjälp av gröna påsen blir matrester till biogas och biogödsel. Biogasen används för att köra lastbilar och bilar i stället för till exempel diesel. Biogödsel används som näring på åkrar för odling. Det du behöver göra är att slänga matrester i den gröna påsen, så tar vi hand om resten.

Från matrest till biogas - så går det till

  1. Du slänger dina matrester i gröna påsen.
  2. När påsen är full, knyter du en dubbelknut och slänger den i din vanliga soptunna.
  3. Sopbilen tömmer soptunnan och kör soppåsarna till den optiska sorteringsanläggningen.
  4. Kameror i sorteringsanläggningen läser av den gröna färgen på påsarna och sorterar dem för sig. Övriga soppåsar med restavfall åker vidare till Gärstadverket och eldas upp för att göra fjärrvärme, fjärrkyla och el. På så sätt används energin i restavfallet.
  5. Matresterna i de gröna påsarna blir biogas och biogödsel på vår biogasanläggning. Påsen skiljs från matresterna och blir till värme och el.
  6. Biogasen används som fordonsbränsle för lastbilar och bilar. Biogödsel används som näringsrik gödning i lantbruket. På så sätt återvinns näringen i matavfallet för att odla ny mat.

I Sverige köper vi mycket nya kläder och hemtextilier varje år, till exempel kuddar och lakan. Samtidigt slänger vi en stor mängd kläder i soporna. Många känner att de har för mycket kläder och använder inte allt i sin garderob.

Att tillverka kläder kräver mycket energi, material, vatten och färg innan de når våra garderober. Vi kan minska vår miljöpåverkan genom att tillverka kläder på mer hållbara sätt och göra klokare val när vi köper kläder och andra textilier.

Skänk eller återvinn dina kläder och textilier

I Linköping kan du lämna kläder du vuxit ur eller inte längre använder på våra återvinningscentraler. Många hjälporganisationer tar också emot kläder direkt i sina butiker. Ibland finns det "klädboxar" nära återvinningsstationer. Tänk på att lägga kläderna i en påse och knyta ihop den för att skydda dem. Genom att återanvända kläder minskar vi avfallsmängden och sparar resurser och energi eftersom det inte behöver tillverkas lika många nya plagg.

Tidningar och förpackningar kan bli nya saker igen, och vissa förpackningar kan till och med återvinnas många gånger om. Visst är det bra? Det vi Linköpingsbor behöver göra är att sortera rätt och lämna till återvinning. Du lämnar dina tidningar och förpackningar på någon av de återvinningsstationer som finns på flera platser i Linköping.

Så sorterar du rätt

  • Tidningar. Till exempel tidningar, broschyrer, reklamblad och kataloger lägger du löst i behållaren för tidningar. Det återvinns till nytt tidningspapper, toalettpapper och hushållspapper. Fibrerna i pappret kan återvinnas upp till sju gånger.
  • Pappersförpackningar. Till exempel mjölkkartonger, pappersrullar och presentpapper. Du plattar till dem och lägger i behållaren för pappersförpackningar. De blir sen till nya kartonger. Fibrerna i pappret går att återvinna sex till sju gånger innan de slits ut.
  • Glasförpackningar. Flaskor och burkar av färgat och ofärgat glas ska sorteras var för sig. Lock och kapsyler ska tas bort och sorteras för att underlätta återvinningen. Glaset återvinns till bland annat nya glasflaskor och glasburkar. Glas kan smältas ned om och om igen utan att kvaliteten blir sämre.
  • Metallförpackningar. Till exempel konservburkar, tomma sprayburkar, tuber och aluminiumfolie. Metallen återvinns och blir till bland annat till nya metallprodukter. Metall kan återvinnas om och om igen och ändå hålla god kvalitet.
  • Plastförpackningar. Till exempel flaskor för ketchup, burkar, glasslådor och plastpåsar. De återvinns till bland annat nya plastprodukter.

Tips för att sortera dina förpackningar

  • Töm förpackningarna helt, men du behöver inte diska dem.
  • Skölj av kladdiga förpackningar så de inte luktar illa.
  • Ta bort lock och andra lösa delar och sortera dem efter material .

Elavfall är saker som lyser, blinkar, låter eller har en sladd eller har ett batteri. Till exempel:

  • mobiltelefoner, surfplattor och datorer
  • batterier
  • eltandborstar, locktänger och hårtorkar
  • leksaker, klockor, radio och TV.

Du lämnar elavfall på återvinningscentralen. Mindre elavfall kan du lämna i Elvinn-skåp. Butiker som säljer elektronik måste också ta tillbaka liknande produkter. Företaget Elkretsen tar hand om elavfall i Sverige. De hämtar elavfallet från återvinningscentralerna och kör det till återvinningsanläggningar. Där plockas elavfallet isär för att återvinna materialen , till exempel olika metaller och plaster. Farliga ämnen tas bort för att skydda naturen och människor.

Farligt avfall är till exempel batterier, målarfärg, nagellack, mobiltelefoner och trasiga glödlampor. Det kan innehålla farliga ämnen som till exempel bly, kvicksilver och kadmium. Det är viktigt att vi tar hand om det eftersom varje liten mängd kan påverka miljön mycket.

Lämna farligt avfall på återvinningscentralerna

Du kan lämna farligt avfall på återvinningscentralen. Märk avfallet tydligt så att vi lätt kan förstå vad det är. Vi sorterar det för hand innan vi skickar det vidare till anläggningar för att förstöra eller återvinna det.

Lämna mindre farligt avfall till Elvinn

Mindre elektronik, lampor, batterier och hushållskemikalier kan lämnas i Elvinn, som finns i större matbutiker. Se till att kemikalieförpackningar är hela och väl förslutna så att de inte läcker.

Vad händer med avfallet?

När du lämnar farligt avfall på återvinningscentralen eller i Elvinn sorterar personalen det innan det transporteras till vårt mellanlager. Där sorteras det igen för att sedan skickas till specialiserade behandlingsanläggningar. Förpackningarna måste vara märkta och hela för att undvika farliga reaktioner.

Vanligaste sättet att hantera farligt avfall är att förbränna det för att utvinna energi till el och värme. En del farligt avfall kan återvinnas genom nya metoder där farliga ämnen tas bort. Vissa typer av farligt avfall kan inte återvinnas eller utvinna energi ifrån och deponeras då på ett säkert sätt.

En kund och en medarbetare på återvinningscentralen står och pratar bredvid kundens kärra.

Sortera och återvinn på återvinningscentralen

På våra tre återvinningscentraler i Linköping kan du lämna allt från soffor och farligt avfall till kylskåp och trädgårdsavfall. Vi tar emot saker som går till materialåtervinning, energiåtervinning och deponering, alltså steg två, tre, fyra och fem i avfallstrappan. Det finns alltid personal att fråga om du behöver hjälp. Allt som kommer in till återvinningscentralerna lämnar vi vidare till olika anläggningar som är proffs på att ta hand om avfallet.

På återvinningscentralen kan du också lämna saker till återbruk i våra återbrukshallar. Det kan till exempel vara kläder, möbler och dekorationer.

Det osynliga avfallet

Att minska mängden avfall och farliga ämnen är det viktigaste steget i avfallstrappan. Enligt WWF:s klimatkalkylator skulle vi behöva mer än fyra jordklot om alla skulle leva som vi gör i Sverige. Vi lever över våra tillgångar och använder mer resurser än vad jorden återskapar.

Avfall hänger tätt ihop med allt vi köper. Det mesta vi köper och gör leder till avfall, inte bara när vi ska slänga det utan börjar långt tidigare. Avfall uppstår när vi tar fram material till en sak, vid tillverkningen, i transporter, i lager och i butiker innan det når oss. När vi sen är färdiga med det vi köpt så blir det till slut också ett avfall.  

Det bästa vi kan göra är att köpa saker som håller längre och använda dem så mycket vi kan. Du kan välja produkter som är av bra kvalitet, laga saker när de går sönder och tänk efter om du verkligen behöver köpa nytt. Produkter som vi köper behöver hålla längre, vara lättare att laga och återvinna, och de får inte innehålla farliga ämnen när de ska återvinnas. Om vi använder saker längre minskar vi behovet av att tillverka nya produkter, och då minskar också mängden avfall. Det är också viktigt att de som bestämmer lagar och regler ser till att produkterna blir bättre för miljön.

Prylar, kläder och livsmedel lämnar efter sig mycket avfall vid tillverkning, vilket vi som köper sakerna aldrig ser. Ta till exempel ett par byxor. Först behövs bomull som behöver mycket vatten och bekämpningsmedel för att växa. När bomullen blir tyg och färgas går det åt ännu mer vatten och kemikalier. Därefter transporteras byxorna till lager och butiker innan de kommer hem till oss.

Elektroniska produkter har de högsta avfallsfotavtrycken:

  • Bärbar dator: 1200 kg
  • Mobiltelefon: 86 kg
  • Borrmaskin: 52 kg.

Kläder ger också upphov till mycket avfall:

  • Bomullsbyxor: 25 kg
  • Träningskläder: 17 kg
  • Läderskor: 12 kg.

De huvudsakliga källorna till avfall beskrivs i rapporten Produkters totala avfall -en studie om avfallsfotavtryck och klimatkostnad

Vi kan låna, laga och hyra istället för att köpa nytt. Låna eller hyra saker du sällan använder, till exempel skidor eller skridskor. Reparera saker i stället för att slänga dem, till exempel att laga trasiga skor eller kläder. Välj att använda dina grejer längre innan du byter ut dem. Genom dessa val minskar vi mängden avfall och sparar på jordens resurser.

Mer från Bästa världen

Del 2: avfall - besöket på Kolmården

Del 3: avfall - vad kan vi göra?